Recension av Blankets, Craig Thompson

En finstämd serieroman om den första kärleken

Jag sveps med, men som serieroman tycker jag ändå att den inte är helt fulländad"

Bok- presentation:	Blankets
Författar- presentation:	Craig Thompson

Ett tjockt seriealbum ligger i min hand, en hel tegelsten. Framsidan visar ett ljusblått landskap där två personer omfamnar varandra. Det är allt jag vet när jag börjar läsa ”Blankets”.

Jag aldrig hört talas om författaren eller boken, men någonting får mig att låna hem ”Blankets” och efter en oförtjänt lång tid i nattduksbordshögen läser jag den till slut, i ett enda svep – för trots sin tjocklek är detta en riktig slukarserie.

I ”Blankets” möter vi en självbiografisk huvudperson, dels under barndomen, dels i tonåren. Barndomsdelen handlar om oförstående föräldrar, skräck inför allting okänt i världen, kärlek till brodern men också minnen av att ha behandlat denna broder tämligen illa och – framför allt – inte lyckats skydda honom från vuxnas övergrepp. Det är dessutom en konservativt kristen värld som Craig växer upp i och som han vare sig kan slå sig till ro med eller helt slå sig fri ifrån.

När Craig är tonåring är det just i tron som berättelsen tar sin början. På ett kristet läger träffar Craig en ung kvinna. Raina. Hon är vacker, hon är underbar och hon fånger helt hans uppmärksamhet och förälskelse – men även om det är just hennes upproriskhet mot det kristna som är särskilt lockande, så går hon många steg längre än vad Craig är beredd på.

Berättelsen sparkar igång rejält när Craig och Raina, som bor i olika delar av USA, ska spendera två veckor tillsammans hemma hos Raina, där föräldrarna håller på genomgå en skilsmässa samtidigt som två av Rainas syskon har förståndshandikapp och är adopterade för att få en ordentlig, kristen uppväxt. Vad händer med vuxna Laura, som inte ens kan prata, och Ben, som har Downs syndrom och är synnerligen blyg men vägrar se sig själv som utvecklingsstörd, när denna trygga bas slås samman? Vad händer med Raina, som livet igenom har fått vara en extra förälder till sina äldre syskon?

Mitt i detta ska Craig och Raina försöka utforska sin kärlek. Men hur mycket älskar de egentligen varandra? Hur mycket kan man älska någon som är så okänd? Och hur mycket fysisk närhet kan de tillåta sig, utan att bryta mot sina egna och omgivningens konventioner?

Det här är en berättelse om den första kärleken, dess skönhet men också alla dess svårigheter och – till sist – dess totala omöjlighet. Det är en finstämd berättelse som Craig Thompson har skrivit och tecknat. Jag kan omöjligt förneka att jag sveps med, men som serieroman tycker jag ändå att den inte är helt fulländad – intrigen är kanske lite för enkel, även om Thompsons tecknartalang når väldigt långt i att skyla över den svagheten.

Mottagen: 24 september 2012

Skriv din kommentar

litteraturmagazinet.article_145365.comments

Anmäl textfel