Det var riktigt längesedan jag läste en bok av en rysk författare. Jag tror att ”Roadside Picnic” av bröderna Strugatsky var den senaste. Men så för någon månad sedan vid ett samtal med Thomas, en kollega sedan över 20 år (Billy och Benno), så kom det fram att han hade ett boktips till mig. En bok som jag absolut måste läsa. Det är en Daniel bok sa han! Eftersom jag har stort förtroende för hans litteraturkunnande och han känner mig väl så litade jag på honom. Boken ifråga var ”Familjen Joltysjev” av Roman Sentjin.
Boken inleds med följande stycke, ”Liksom många av sina jämnåriga hade Nikolaj Michajlovitj Joltysjev under nästa hela sitt liv ansett att man borde sköta sig och göra sin plikt och att det skulle löna sig i längden. Det skulle komma befordran, bostad och löneförhöjning, och så skulle man kunna spara ihop till ett nytt kylskåp, ett vitrinskåp och en kristallservis, och slutligen - till en bil. En gång hade han fastnat för en viss modell, Zjiguli 6:an. Hans dröm.” När vi möter Nikolaj har mycket av detta infriats och han befinner sig mitt i livet. Allt är inte på topp, jobbet är till exempel inget vidare, men med ryska mått mätt har han det trots allt riktigt bra, i varje fall ekonomiskt. Nikolaj själv blev nyligen befordrad till poliskapten och hans fru arbetar på Stadsbiblioteket. De har två sönder och är tilldelade en tvårumslägenhet som tjänstebostad inne i staden. Men så ganska snabbt in i läsningen av boken inser jag att en Zjiguli 6:a det var bara en dröm och det kommer aldrig heller bli något mer än en dröm för Nikolaj. Boken utvecklar sig nämligen till ett enda stort tilltagande crescendo av motgångar och elände som kommer drabba Nikolaj Michajlovitj Joltysjev och hans familj.
Nu tänker säkert många av er hur det kan vara värt att spendera tid med att läsa en bok med bara elände, besvikelse och frustration. Jo, det skall jag försöka förklara. För det första är boken oerhört välskriven på att karaktäristisk ryskt vis, för det andra upplever man någon form av berörande tragikomisk ironi i allt det oundvikliga elände som drabbar familjen Joltysjev och för det tredje ger boken en intressant spegling av ryskt liv och leverne ute på landsbygden, långt ifrån Moskva och långt ifrån statsmaktens intresse. Detta sammantaget gör boken ”Familjen Joltysjev” till en absurd men härlig och engagerande läsupplevelse.
Avslutningsvis måste det sättas ett betyg på Roman Sentjins verk ”Familjen Joltysjev” och jag tvekar inte att ge boken 4 DG! Med andra ord en bok helt i mitt tycke och smak precis som min kollega så riktigt påtalade. Tack för tipset Thomas!