Recension av Tsar Putin Myter, makt och despotism, Anna Arutunyan

Aktuellt reportage om Putins styre

I skrivande stund håller rättegången angående huliganism på mot punkgruppen Pussy Riot"

Bok- presentation:	Tsar Putin Myter, makt och despotism
Författar- presentation:	Anna Arutunyan
Förlag:	Ordfront förlag

I skrivande stund håller rättegången angående huliganism på mot punkgruppen Pussy Riot. President Vladimir Putin som fördömde deras ”punkbön” i Frälsarkatedralen förutsätter att domstolen gör en rättvis och välgrundad bedömning. Samtidigt har han uttalat att han inte tycker att domen ska bli särskilt hård. En gissning är väl att gruppen döms för förseelsen, men får ett ganska milt straff.

I en demokratisk rättsstat är det naturligtvis uppseendeväckande att presidenten lägger sig i domstolens förfarande. Nu är Ryssland varken en demokrati eller en rättsstat och presidentens personliga makt går utöver de rättsliga instanserna. För att förstå lite mer av hur Putin kan fortsätta sin despotiska maktutövning ytterligare en mandatperiod rekommenderas Anna Arutunyans bok "Tsar Putin – myter makt och despotism".

Under flera år har Arutunyan samlat material genom att resa runt i Ryssland och gräva upp historier om hur den politiska makten utövas i praktiken. Hennes bok ges nu ut samtidigt i ett 20-tal länder och täcker i första hand perioden från Putins första mandatperiod, som började år 2000, fram till valet i år.

Hon presenterar flera olika fall där Putins personliga makt demonstreras och visar hur lagarna på pappret då inte har någon betydelse. Det som gör läsningen intressant är att dessa händelser sätts in i ett historiskt sammanhang. Genom att gå tillbaka och jämföra med Ivan ”den förskräcklige”, Romanov och sovjettiden blir det tydligt hur gamla feodala maktmönster lever kvar. Tsaren som har den yttersta ledningen delegerar beslutsfattande till sina vasaller genom ett personligt maktförhållande. Rättsstaten blir tandlös och medborgarna lämnas beroende av godtyckliga beslut som endast kan påverkas om man har bra kontakter med statsledningen.

Med tsaren som personlig garant för det ryska samhället följer att det bildas en personkult kring den maktfullkomlige ledaren. Trots att Putin av författaren framställs som en person utan någon större utstrålning blir det ändå tydligt hur han i egenskap av ledare påverkar sin omgivning. I många andra analyser av den före detta KGB-officeren, som blev landets mäktigaste politiker, stannar man vid Putins personlighet och förmåga att hantera makten. Arutunyan menar att den förklaringen till stor del är en myt, istället handlar Putins välde om en traditionell Kremlkult.

Kapitlet om Putins nutida anhängare är både fascinerande och skrämmande, då många som ser upp till honom inte egentligen vet varför de gör det. Regeringspartiet Enade Ryssland har inte ideologiskt kunnat motivera sitt maktinnehav, vilket innebär en stor risk för Putin om det uppstår ett större missnöje med den förda politiken.

Det tar tid att utveckla en demokratisk rättsstat, inte minst i Ryssland där det saknas traditioner av medbestämmande. I ett land där ledarens makt är mer personlig än politisk blir de riggade valen ointressanta. Istället hänvisas oppositionen till utomparlamentariska aktioner på gatorna eller via webben. Den demokratiska fasad som Enade Ryssland vill visa upp kan kanske ändå i förlängningen leda till en förändring, då allt större grupper av människor förväntar sig reformer som ska leda till ökat välstånd, mindre korruption och politiskt inflytande.

I sitt förord konstaterar Arutunyan: 

”Hur länge Vladimir Putin än kommer att sitta kvar vid makten har han redan gjort historien en tjänst genom att oavsiktligt tjäna som en spegel åt den ryska själens mest oroande djup, och göra dem synliga så att de kan börja avhjälpas.”

Men så länge det inte går att byta ledarskap i allmänna val kan man nog inte utesluta fler ryska revolutioner i framtiden. Det är känslan man får efter att ha läst "Tsar Putin".

Mottagen: 13 augusti 2012

Skriv din kommentar

Kommentar av Henrik

Så har då domen mot Pussy Riot fastställts till två års fängelse. Jag hörde någon som kommenterade det med att det är tillräckligt långt för att rädda Putins ansikte utan att gruppen blir martyrer. Jag tror dock att han kommer att få mer besvär med domen än vad han tror...

17 augusti 2012

Svara på kommentar

Skriv din kommentar

litteraturmagazinet.article_140396.comments

Anmäl textfel