Anne-Charlotte Östman
Tvåspråkig barnteater
I går var det barnteater på Hornstulls bibliotek för två- till femåringar. Det är minsann inte varje dag. Pjäsen heter ”Veeras kontor” och har en enda medverkande, den kvinnliga clownen Katarina Rodopoulos. Hon presenterade sig för barnen som skådespelare och sa att hon jobbar på en teater. Det är Uusi Teatteri, Nya teatern. Där har man tvåspråkiga föreställningar på finska och svenska.
Katarina visade sin clownnäsa och berättade hur den var gjord. Nu skulle hon gå bakom draperiet och ta på sig den. Hon gestaltade vad teater var.
Allt var mycket enkelt och lättförståeligt. Och roligt. Möbler och saker var Katarinas motspelare och motsträviga sådana. Stol, bord och papperskorg blev som levande väsen som drog iväg med henne. En halvtimme varade det.
Det är inget kontor. Det är teater, sa min lilla följeslagare och skrattade gott. Gå till http://uusiteatteri.se för spelplan.
Avdelning: Barn Taggar: #barnteater #clown #tvåspråkig
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Minnet av vatten
Finska författare är inte vardagsmat för mig. Naturligtvis har författare som Väinö Linna, Kjell Westö samt Kari Hotakainen lästs av mig under senare tid. Att nu då få skriva om en ung finska, Emmi Itäranta, som debuterar med en ungdomsroman av dystopisk karaktär känns minst sagt spännande.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #dystopi
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Ett säkert kort
Det är midsommar på Gotland. När det är exakt 100 sidor kvar får vi bekräftat vem mördaren är. Varför ska vi då fortsätta att läsa? Jo, för att en av huvudpersonerna i boken har inlett ett förhållande med honom utan att känna till hans hemska hemlighet.
Nu befinner jag mig i ett vänteläge. Jag har läst en del riktigt bra böcker i sommar, men jag har också lånat och köpt några som jag tappat lusten att gå vidare med. I början av oktober kommer den sjätte delen i Vibeke Olssons serie om Bricken på sågverket i Svartvik. ”Som ett träd i skogen” ser jag med spänning fram emot.
Under tiden läser jag Anna Jansson som är ett säkert kort när det gäller underhållning. Jag köpte hennes ”Drömmen förde dej vilse” tidigare i sommar som pocket. Den är från 2010, Det måste ha varit något år innan jag började följa hennes deckare. I denna ägnas många sidor åt de poliser vi lärt känna och de relationer de har med andra. Det får sin förklaring på sidan 218. Som det står i baksidestexten: ”Ondskan finns närmare än de tror.”
Avdelning: Spänning Taggar: #läser just nu
Kommentera
Maria Sidén
Veganska kokbokstips för alla!
Hjälp! Veganer på middag. Mat för vardag och fest av Linda Andersson Hafner
Fokuserar på icke veganer, men fungerar lika bra på mig som en veggis med veganinfluenser. Lättläst och kortfattad information om olika veganstilar, och lista över vett och etikett över en lyckad middag. Längst bak är en liten produktguide, bra att få översikt, vad finns tex att ersätta mjölk med? Vad ersätter man ägg med? Det fanns både mer elegant mat som couscousfylld butternutpumpa och cool streetfood som oumphpizza. Sammanfattningsvis kan jag tänka mig att ge denna i present till en person jag vill ska bjuda mig på middag!
Vår Kokbok Vegan av Sara Begner
Är ett måste både för gröngölingen och veganveteranen. Det är varken lustigheter, värderingar eller personliga reflektioner. Utan här är det bara "hard core", själva matlagning som står på bordet. Samma upplägg som Coops andra Vår kokboks serie; tallriksmodell, näringsämnen du får och inte får i dig som vegan. Lika lättläst, grundläggande och bra struktur som övriga i samma serie.
Även ekologisk mat och vegansk mat ur miljöskäl tas upp, tummen upp för det! Och recepten passar nog alla. Mina favoriter är hittills är: jordnötssmör, fröig pesto, röda linsbollar i röd currysås samt till dessert kladdkaka. Alltid kladdkaka. Recepten består både av husmanskostsvarianter och mer moderna variationer. Jag älskade denna nya köksbästis, min nya bibel (hade i och för sig ingen gammal).
Mer Nyfiken grön : mera vego - mindre regler! av Cecilia Blankens, Kristin Johansson
Den enda veganska kokboken av dessa som är skriven av icke veganer. Inte ens vegetarianer! De bestämde sig bara för att köra mindre kött för djurens, miljös och hälsans skull. Så precis som titeln antyder är den perfekt på den som är nyfiken på ett grönare skönare liv. Denna bok var lite mer biogragisk, privata kommentarer och fakta som var intressant att ta del av.
Vego-Slutligen, en svensk Vegansk tidning! Sveriges första och största, kanske det ena innefattar det andra
Jag blev förvånad över hur uppslukad jag blev av den, det är ändå en mattidning, jag är inte den där som slår på matprogram på tv direkt. Det var både tips från en vegansk fitness-vinnare, raw street food, nyttiga juicer och mumsiga efterrätter med och utan socker. Det jag gillade var också att det blev en omvärldskoll, vad händer i vego världen egentligen? Mycket kan jag lova! Vitaminkoll, föreläsningar, lite livsstils reportage hos kända eller mindre kända veganer om hur och varför de äter vegansk.
Tidningen Vego känns som barndomsvän, lättläst, den vet vad du behöver och ni har roligt ihop.
Avdelning: Mat Taggar: #Vegan #vardagsmat #festmat #efterätter #veganska maträtter #vegansk mat #vegansk streetfood
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Eldpojken
För några år sedan kom S. K. Tremayne ut med den rosade ”Istvillingar”. Jag noterade ”hypen” men det blev aldrig av att jag läste den. Däremot köpte jag den till min fru, så den finns här hemma när det väl blir dags. Däremot har jag nu läst hans senaste ”Eldpojken” som släpptes på svenska i våras.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #psykologisk thriller
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Dockteater i Stockholm
I lördags firade Dockteatern Tittut 40 år i Skinnarviksparken. De har sin scen alldeles intill på Lundagatan i Stockholm. Där har jag varit flera gånger med mitt treåriga barnbarn Dante. Deras repertoar kan ses från två års ålder. ”Busiga händer” och ”Petras prick” är nya pjäser i höst.
”Nasse – musikalen!” har vi sett, ”Min lillasyster Kanin” och ”Kanel och Kanin och alla känslorna”. De är alla helt underbara, underfundiga stycken baserade på litterära förlagor.
I Skinnarviksparken var jag med ettåriga lillebror Aron. Där fick han tillfälle att bekanta sig med dockorna inför sin teaterpremiär. Vi pratade en lång stund med Nasse som kittlade honom så han kiknade. Sedan träffade vi på Kanel.
En annan barnteater som Dante bekantat sig med är Teater Bambino som haft sin fasta spelplats i Leksaksmuseet. Nu stänger Leksaksmuseet den 10 september och Spårvägsmuseet som det delat lokal med. Huset på Tegelviksgatan ska rivas och lämna plats för lägenheter. Det är sagt att man ska öppna nytt i Hjorthagen, men det dröjer ett par år. Möjligen kan man under tiden hitta en ny plats för en del av samlingarna. I alla fall meddelar Teater Bambino mig att de under hösten bara ska ha uppsökande verksamhet på förskolor och bibliotek.
I söndags var jag med Dante på Spårvägsmuseet för ett andra besök. Eller var det ett tredje? Vi tänkte inte alls på teatern den här gången. Men så hörde vi plötsligt i högtalarna att ”Bu och Bä på kalashumör” skulle visas i Leksaksmuseet intill. Den hade vi sett. Men varför inte? Det var sista chansen på plats. Dante skrattade på samma ställe som förra gången, när lammen städade bort äckliga trasor. Bläää!
Spårvägsmuseet är ett helt fantastiskt ställe. Och det var skönt lite folk där i söndags på grund av det fina vädret. Det var ingen kö till t-banetåget och spårvagnen som man kan köra verklighetstroget med en film som går framför. Spårvagnen återvände Dante till flera gånger. Det finns ett mini-t-banetåg också som man kan köpa biljett till för en sväng på museets golv. Vi åkte två gånger.
På väg hem med riktiga buss 66 var Dante ganska så utmattad. Blev du trött nu när du lekt så mycket? frågade jag. Jag har inte lekt, jag har kört, blev svaret.
Avdelning: Barn Taggar: #dockteater
Kommentera
Mattias Lönnebo
Brian Aldiss
En av mina absoluta favoritförfattare har gjort sin sista rymdresa: Brian Aldiss har gått ur tiden i en ålder av 92 år.
Aldiss har varit en verklig inspirationskälla, både till andra författare och till filmmakare. Hans suggestiva och banbrytande historier, som ofta har en vass samhällskritisk egg, har gett upphov till flera kända filmer: AI, och Frankenstein unbound.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #science fiction
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Hur jag sätter betyg
Som ni säkert märkt använder jag mig av ett betygssystem mellan 1-5 och sedan mina initialer. Själv uppskattar jag att kunna utläsa ett betyg som visar på vad bedömaren tycker för att man skall få en indikation. Sedan är såklart smaken olika, men det tror jag ni alla är medvetna om. Jag tänkte att det kanske kunde vara på sin plats att här förtydliga hur jag sätter mina betyg och vad jag menar med till exempel 3 DG jämfört med 4 DG. Jag hoppas det blir intressant läsning!
Avdelning:
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Ett litet mästerverk
Jag var tvungen att läsa den jag också, efter så många lovord, ”Mödrarnas söndag” av Graham Swift. Och det stämmer. Den är ett litet mästerverk.
Vi förs tillbaka till söndagen den 30 mars 1924. På den tiden hade tjänarna i England ledigt en dag om året för att hälsa på sina mödrar. Men Jane är föräldralös. Hon träffar sin älskare i stället. Det är Paul på den näraliggande herrgården. För första gången får Jane gå in genom huvudingången. Huset är tomt. Pauls föräldrar har åkt iväg för att planera hans bröllop tillsammans med de blivande svärföräldrarna. Bruden ska han möta för middag senare på dagen.
I boken gestaltas förödande klasskillnader men också hur de kan överskridas i extrema situationer. Kriget har tagit både hög och låg.
Både kärlek, sinnlighet, frihet och sorg tar huset i besittning denna särskilda dag. Jane, som är 22 år, blir sedermera författare. På ålderns höst ser hon tillbaka och tillför ”Mödrarnas söndag” reflexioner kring litteratur och sanning. Det finns hemligheter hon vill bevara för sig själv och inte ta fram i vare sig intervjuer eller i de böcker hon skriver. Dit hör mötet på Mödrarnas söndag.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #engelskt 20-tal #klasskillnader
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Likspett
Ja, då sitter jag här igen! Det har dessvärre inte blivit så frekvent skrivande i sommar. Det brukar inte bli det när man har semester med sol, friluftsliv och familjeliv. Däremot har det blivit lite läsning, Jag har närmare bestämt nio stycken lästa böcker att skriva om. Det är följande böcker ”Eldpojken”, ”Minnet av vatten”, ”Stalpi”, ”Den tunna blå linjen”, ”Hemmet”, ”Blodskifte”, ”Vei bok 1”, ”Likspett” samt ”Törst”. Jag tänker ikväll skriva om ”Likspett” av Björn Hellberg men lämna gärna en kommentar om det är någon av ovan nämnda böcker som du speciellt vill att jag skall skriva om i nästa inlägg.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #kriminalroman
Kommentera
Mattias Lönnebo
Drömfångare Stephen King
Förlagets text: Det var en gång i staden Derry fyra pojkar som gjorde något otroligt modigt. Utan tvekan något bra, kanske till och med något fantastiskt. Något som förändrade dem på ett sätt som de aldrig riktigt skulle komma att förstå.
Avdelning: Skräck Taggar: #aliens #vinter #vatten #äckel
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Böcker som engagerar de små
Nu handlar det om barnböcker igen. Inför sonsonen Eriks besök lånade jag på biblioteket: ”Dojo gömmer sig”, ”På stranden” och ”Totte bakar”. Jag lyckades träffa rätt för ett och ett halvt-åringen.
Totte-böckerna fanns redan när mina barn var små, så de vet jag vad de går för. Och alla barn tycker om att vispa i bunkar och se vad som händer i ugnen.
”På stranden” är en mycket enkel bok med ett enda föremål på varannan sida och en kort infinitiv-sats på den motstående. ”Gräva grop”. ”Kasta boll”. Den kan nog passa ännu yngre som känner igen sig från badstranden och sandlådan. Men det är inte så att jag läser meningar utan subjekt. Varför skulle jag göra det? I övrigt läser man väl barnböcker lite som man vill. Erik tyckte om att vi sade färgerna på badbollen: röd, blå, grön, röd, blå, grön – varvet runt. Han visade att det skulle vi göra varje gång vi läste.
”Dojo gömmer sig” blev Eriks favorit under hans två veckor hos oss. Den tog han ofta fram. Det är en klassisk kurragömmalek som alltid fungerar väl på de små. Var gömmer sig Dojo i sitt hus som ser ut som en svamp och har rosa dörr? Är Dojo bakom gardinen? Nej, där är Maya. Är Dojo i badkaret? Nej, där är ankorna.
Förlaget heter Olika och vill att alla ska känna igen sig, vita och svarta, pojkar och flickor. Jag ser mest Dojo-boken som en rolig berättelse med fantasifulla teckningar. Maya har gröna hängselbyxor och en krona på huvudet. Dojo har en lång rosa klänning och också krona – eller är det blont hår? Vi vuxna tyckte det var omåttligt roligt att myran hade gula stövlar på sina små fötter. Erik verkade inte tycka det var något särskilt med det.
Avdelning: Barn Taggar: #småbarnsböcker #olika
Kommentera
Mattias Lönnebo
Kamrater
Kamrater av
Erich Maria Remarque
”Kamrater (Drei Kameraden) är en roman från 1937.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kärlek #alkohol #nazism
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Jack
Ibland blir det inte som man tänkt sig. Just idag har jag precis en sådan sak framför mig. Det hela hade sin upprinnelse för lite mer än ett år sedan då jag besökte min äldste son och hans klass (årskurs åtta) för att se hur de har det i skolan.
Avdelning: Ungdom Taggar: #recension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Anne-Charlotte Östman
Den som blir lämnad
Nu har också jag läst Agneta Pleijels ”Doften av en man”, kritikerrosad och omtyckt av läsarna. Jag instämmer och läser i ett svep. Jag förstår också att det var bra att jag dessförinnan köpte ”Spådomen” som finns i pocket. Det är första delen i Pleijels självbiografi, och där skildras den komplicerade samlevnad som hennes föräldrar hade. Att fadern håller modern och resten av familjen på halster, då han inte vill bestämma vem han ska tillhöra, är något som fortsätter i andra delen. Berättaren älskar sin pappa matematikprofessorn. Hon beundrar honom. Det finns nästan något oidipalt i förhållandet. Det antyder hon själv.
Hon har det svårt med männen. Hon har lätt att träffa någon, att bli förälskad. Men hon blir lämnad. I mellanperioderna ägnar hon sig åt frigjort sex. Eller vad man ska kalla det. Det är inte alltid hon har lust, och hon utsätter sig för fara med främlingar.
Karriären går bra. Hon läser litteraturvetenskap i Göteborg och får en position i många olika sammanhang: på universitetet, på teatern, i tidskriftsredaktioner. Hon ombeds hålla avancerade seminarier och tackar ja. Hon är inte rädd för sådant. Hon är instängd i den olyckliga kärlekens bubbla. Utanför denna är hon modig.
Agneta Pleijel fann emellertid sin själsfrände och en stor kärlek som varar. Sedan 1982 är hon gift med journalisten Maciej Zaremba. Hon har en dotter, Lina Pleijel, som föddes 1970. Att bli mor skildras på sista sidorna i ”Doften av en man” som en avgörande och mycket lycklig tilldragelse.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #självbiografi #olycklig kärlek
Kommentera
Mattias Lönnebo
En grotesk bok
Jag har faktiskt aldrig läst något liknande. Det svenska splattret har fått ett nytt ansikte (givetvis utan hud). Jag börjar med förlagets presentation:
13 svarta sagor om ond bråd död
Kannibalchock! Blodshämnd! Lustmord! Videovåld!
Den här novellantologin bjuder på en rejäl dos skön retroskräck inspirerad av skräckfilmer från tiden då videokassetter och movieboxar räknades som högteknologi.
Här möter du 13 kvinnor som på olika sätt tar sig an, drabbas av eller själva utövar mänsklig ondska.
Avdelning: Skräck Taggar: #blod #mord #tortyr #hämnd #swedishzombie
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Flicka söker sin väg
Del två av Agneta Pleijels självbiografi, ”Doften av en man”, har mötts av lovord, både från kritiker och läsare. Vänner på Facebook har rekommenderat den. Därför blev jag så glad att jag fann första delen som pocket innan jag börjat läsa den andra. ”Spådomen” kom 2015.
Författaren skriver där om sin barndom och sin familj. Flickan i boken kallas ömsom ”jag”, ömsom ”hon”. Jag har inte ansträngt mig att förstå skribentens val av pronomen. Jag har snarare retat mig på ”hon” som leder till en del syftningsproblem. Ibland tror jag att ”hon” är mamman eller någon annan kvinna i berättelsen.
Flickan känner sig utanför. Hon bor i Lund. Hennes far är professor, vilket inte är något ovanligt där. Men hon känner sig undanskuffad av de vuxna när det gäller existentiella och andliga frågor. Hennes far är matematiker och rationell. Modern är hemmafru men ägnar sig åt musik. Hon är labil och svåråtkomlig. Inte ens konfirmationsprästen tar flickans funderingar och sökande på allvar.
När det gäller kroppen, puberteten och det begynnande sexuallivet är hon en av andra. Men erotikens ödesdigra följder drabbar henne genom faderns svek. Hon dömer honom dock inte. Hon verkar snarare mer tillgiven fadern än modern. Det familjen och hon själv har svårt att leva med är faderns obeslutsamhet. Han tvingar sina närmaste att leva i ett limbo.
En faster, Ricki, har hon som modell. Fastern öppnar sitt liv för glädjen. Det är tack vare Ricki som hon på bokens sista sida når fram till det hon längtat efter. Hon slipper ur sitt fängelse, öppnar sig för staden, som nu är Stockholm, och dess människor. Fast solen är borta ligger ett ljus kvar...
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Fåglarna och andra noveller
Så har turen kommit till en kvinnlig författare. Tyvärr sker det lite för sällan. Inte nog med ovanligheten i att det är en kvinnlig författare, det är dessutom något så sällsynt som en kvinnlig novellist inom genren skräck. Jag pratar om Daphne du Maurier, mest känd för romanen ”Rebecca”, som var en engelsk författarinna som gärna skrev berättelser som utspelar sig i Cornwall vilket för övrigt var hennes hembygd.
Avdelning: Skräck Taggar: #recension #noveller
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
För ett rättvisare samhälle
Den kristna arbetarförfattaren Vibeke Olsson är en av mina favoriter. Förutom några fristående böcker har jag läst hennes romaner om de första kristna i Rom. Jag har också följt sågverksflickan Brickens uppväxt i Svartvik söder om Sundsvall. (Bilden visar industriminnet Svartvik.) När jag recenserade ”Glödens färger”, den senaste i serien, trodde jag att det skulle bli den sista. Det berodde på att författaren där så väl kopplade ihop nuet med det förflutna från de tidigare volymerna. Men det var ingen sammanfattning som jag trodde.
I oktober kommer till min glädje ”Som ett träd i skogen”, den sjätte boken. Bricken har fyllt 50, och första världskriget har pågått i snart fyra år. Året är 1918. Arbetarna får återigen använda sirapsvatten till gröten. Mjölken är för dyr. Men bolaget har framtidstro.
Det är en omvälvande tid som Vibeke Olsson skildrar i Bricken-böckerna. Det var den norrländska trä- och sågverksindustrin som gick i bräschen för det industriella genombrottet i Sverige. Det kan vi läsa i ”Svensk historia” av Olle Larsson och Andreas Marklund. Den viktigaste exportmarknaden var Storbritannien. Men även Belgien, Frankrike och flera andra industriländer på kontinenten var storkonsumenter av timmer. Ett frihandelsavtal med Frankrike 1865 hade stor betydelse. Trakterna kring Sundsvall och Ådalen i Medelpad och Ångermanland har beskrivits som ett Klondyke för skogsnäringen. Det lyxiga hotellet Knaust i Sundsvall blev de så kallade träpatronernas tillhåll.
Men villkoren var annorlunda för arbetarna och deras familjer som levde trångbott och ohygieniskt. Dödligheten var väsentligt högre än riksgenomsnittet. Tuberkulosen, fläcktyfus och bristsjukdomar skördade många offer liksom olyckorna med tunga maskiner och andra riskmoment. Socialismen började slå rot, och 1879 gick arbetarna ut i storstrejk mot lågkonjunkturens lönesänkningar. Under hot om fängelse tvingades de tillbaka till sina arbetsplatser. Strejken blev i denna mening ett nederlag men när det gäller sammanhållningen en framgång.
Detta kan vi läsa om redan i den första boken, ”Sågverksungen”. Den fann jag av en slump i en bokhandel. Jag blev genast intresserad. Min farfars föräldrar invandrade från Österbotten till Alnön utanför Sundsvall. Där blev de, min farfar och andra släktingar verksamma vid sågverken. Så en del av min historia är det. Min syster blev också gripen när hon började läsa. Engagemanget för de förtryckta samsas hos Vibeke Olsson med det kristna budskapet.
Avdelning: Fakta Taggar: #industrialismen #sågverk #arbetarkamp
Kommentera
Mattias Lönnebo
Mitt liv som Ulf
Jag gjorde ett verkligt bokfynd på antikvariat häromdagen. Det var i samband med den älskade författaren Ulf Starks bortgång som jag fick för mig att läsa hans bok ”Mitt liv som Ulf”. Den finns i skrivande stund inte tillgänglig annat än som begagnad, men jag hoppas att förlaget tar sitt förnuft till fånga och ger ut den igen, i alla fall som e-bok.
Avdelning: Ungdom Taggar: #1950-talet #pubertet #uppväxt #författarskap
Kommentera
Maria Sidén
Tre riktiga bra fotbollsböcker av Olika förlag
Fotbollsfeber till sommaren?
Dessa böcker är motsvarande till Zlatan för knatteligan.
Shit, jag blev faktiskt lite tårögd när jag läste om dessa böcker. Fick ett släng av tilltro på mänskligheten tillbaks efter Trumpn(a) tider. Olika förlag<3 har ett tiotal böcker om fotboll. Äntligen kvinnliga förebilder. Det var något jag saknade under min uppväxt. Jag hade mest Emil och Dennis, vilket mina föräldrar inte uppskattade till fullo då jag blev lite för inspirerad.
Jag blev förvånad över kvalitén, det diskuteras mycket i litteraturvärlden kring böcker som är politiskt korrekta. Att kvaliten står undan desto mer pekfinger och moralkaka som ska ta plats i boken. Men inte i dessa böcker, här skildras bara barnens värld, precis som den är, färgstark med både små och stora teman i deras liv....Sedan är det mycket action, fotboll, men även allt runtomkring i barnens liv. Rekomenderas till både fotbollsfans och som jag, icke fotbollsfans som bara gillar bra böcker.
Gå på mål Marta av Anja Gatu
"Det är deras problem, brukade Marta tänka när nya motståndare underskattade henne så grovt. För henne gav det bara nya chanser att överaska. Det var alltid lättare att spela mot någon som inte förstod hur bra hon var på fotboll."
Denna bok är min favorit. Den beskriver Marta Vieira da Silvias liv från "flipflops" till dagen då hon av börjar på fotbollsakademin. Martas väg var visserligen fylld av en kärleksfull familj. Men livet var inte enkelt med en frånvarande pappa, skolan var för dyr och det var svårt att få råd till mat på bordet. Marta dribblar bort verkligheten med sin bäste vän på gatorna. Tills hon en dag blir upptäckt av en talangscout, men familjen har inte råd att skicka henne till fotbollsakademin. Denna var helt klart min favorit, länge sedan jag sträckläste en bok riktad mot den åldersgruppen.
Snygg fint, THERESE!
"Att se backen och målvakten vara arga efter att ha blivit bortfintade är en myceket skönare känsla än om hon mål genom att något fult mot dem. Det är den bästa revanschen."
Therese Sjögrans barndom
Humoristiska bilder skildrar snyggt livet på och utanför planen. Boken skildrar betydelsen fotbollen kan ha i ens liv, speciellt om ens föräldrar ska skilja sig. Therese ska dessutom flytta, ny ort, ny skola och ett nytt lag. Beskriver vardagslivet både djupt och lättsamt.
Vilket skott, OLIVIA! av JenniferWegerup & Maria källström
"Men mamma bara ler. Det är som att honhar ont men sedan bestämmer sig för att inte ha det, och leendet vinner.Olivia vet hur man gör det, men bara på planen"
Olivia Schougs barndom skildras med vardagsdetaljer om vänner och skola. Lättläst språk, men samtidigt fängslande. Om hur det känns att du bara måste göra något du älskar, fotbollen får livet att hänga ihop särskilt när Oliva får veta att mamma har bröstcancer. Ett svårt ämne som tas upp på ett naturligt sätt utan att vara för tungt.
Perfeka sommarböcker att ge sig hän åt i våra enskilda soldagar eller de ännu fler dagar av spöregn.
Avdelning: Barn Taggar: #olika förlag #steratyper #normkritisk #fotboll #marta vieira #Therese Sjögran #Olivia Schoug #fotbollsakademin #sommarböcker 2017 #barndomsskildring #svenska fotbollsstjärnor #kvinnliga fotbolls
Kommentera
Mattias Lönnebo
Ulf Stark fattas oss
En älskad och folkär författare är död.
Få kunde som Ulf Stark blanda socialrealism med fantasi och barnets blick för undret i tillvaron. Det gjorde honom älskad och folkkär. Han var träffsäker i dialog och gestaltning, och förmedlade ett varmt, rörande och livsbejakande budskap i sina barn och ungdomsböcker.Flera av dem blev också internationellt hyllade och närmast klassiska barnfilmer, som Kan du vissla Johanna? (Jimmy Sandin och Per Oscarsson.)
Avdelning: Fakta Taggar: #avliden
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Franska muslimer sörjer
Jag läser en bok som min man fått i present. Hanane Charrihi har tillsammans med journalisten Elena Brunet skrivit ”Ma mère patrie. Face aux attentats, restons unis” (ung. Mitt moderland. Låt oss stå enade mot attentaten.) Hananes mor Fatima var den första som mejades ned av lastbilen i Nice den 14 juli 2016.
Hanane lever med man och barn i en förort till Paris. Hennes föräldrar och syskon bor kvar i Nice, där hon vuxit upp. När hon gått till en näraliggande park för att fira nationaldagen med sina söner ser hon illavarslande meddelanden på mobilen. Hon försöker nå systern Latifa i Nice. Till slut svarar dennes man. Det är mamman som är borta.
Chocken är naturligtvis enorm. Hanane får hjälp att snabbt komma med ett flyg till Nice. Där är föräldrarnas våning full med folk, vänner och familj, som kommit för att ge blommor och mat och delta i sorgen.
Det kan inte vara muslimer som gör så mot muslimer. Islam är en fredlig religion, säger Hanane, och citerar ur Koranen.
En tredjedel av de dödade på Promenade des Anglais var muslimer. När berättaren och hennes systrar iklädda huvudduk besöker platsen får de glåpord från illasinnade fransmän. ”Här har ni inget att göra.” De berättar att de sörjer sin mor. ”Desto bättre. Då blir det en mindre.” Vad hade deras mor begått för brott? Hon hade gått ner till stranden för att köpa en glass åt sitt barnbarn.
”Ma mère patrie” är enkelt berättad, dag för dag. Jag bläddrar framåt och ser att Hanane kommer att delge oss sina funderingar kring islam och traditionen, bland annat när det gäller slöjan. Hennes mor har vuxit upp bland berberna i Marocko. Där begravs hon också.
Genom Hananes bok och den tragiska händelsen i Nice kommer vi en muslimsk fransk familj inpå hjärtat.
Avdelning: Fakta Taggar: #attentatet i Nice #muslimer i Frankrike #läser just nu
Kommentera
Mattias Lönnebo
Att förstå litteraturen och kulturen
Sverige är ett mycket bra land på flera sätt. Det finns dock områden där den kulturella förståelsen och kunskapsnivån är låg. De flesta svenskar har förlorat en av tolkningsnycklarna till den västerländska kulturen. Oavsett personliga religiösa ställningstaganden, så har de 66 bibelböckerna varit en avgörande litterär källa för den västerländska kulturen – Musiken, konsten, teatern och inte minst språket och litteraturen. Och fortsätter att vara det på de flesta håll
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kultur #Sverige #bibeln #religion
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Möte i Överkalix
Förra veckan gjorde min man och jag en intressant och trevlig resa uppåt Norrland. Målet var Gällivare, där det på hans sida finns lite släktforskning att göra. När vi vänt mot sydost och var på väg hemåt passerade vi Överkalix. Jag såg skylten till en ortodox kyrka. Det måste vara Bengt Pohjanens. Vi svängde av, men plötsligt var vägen översvämmad av vårfloden. Vi vågade inte fortsätta. Då kom en man fram mot oss och tecknade att det var okej att passera. Det var Pohjanen själv.
Han öppnade åt oss, och vi började samtala. Det föreföll som om han bodde i direkt anslutning till kyrkorummet med sin hustru Monika som är ikonmålare. Hela väggarna i kyrkan var tapetserade med hennes bilder. Jag blev nyfiken, och hon svarade välvilligt på mina frågor om ikonerna. Vi talade bland annat om treenigheten och om tre figurer som jag tyckte såg ut som kvinnor. Monika menade att de var könlösa. Änglar är det.
Bengt var lågmäld men kritisk mot Svenska kyrkan som han menade hade tappat bort Kristus. Men han kände till Gunnar Lind, ledaren för min bibelgrupp i Högalidskyrkan, eftersom denne har tät kontakt med den egyptiska koptiska kyrkan. Pohjanen har varit präst i Svenska kyrkan men är nu ortodox präst med examen från ryska församlingen i Paris. Till hans gudstjänster i Överkalix kommer människor med olika ursprung.
Bengt Pohjanen är en produktiv författare, flerfalt prisbelönt, och han skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Vi hade dock inte läst något av honom. Min man köpte ”Ödesnatten -44” som kom förra året. Det är Tornedalshistoria. När vi kom hem lånade vi Pohjanens två självbiografiska böcker: ”Smugglarkungens son” och ”Tidens tvång”. En tredje föreföll vara på gång.
Vi var så upplyfta när vi lämnade Pohjanens. De var så vänliga och sa att om vi kommer tillbaka ska vi få kaffe så vi kan fortsätta samtalet.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #ortodox kyrka #ikoner #Tornedalen
Kommentera
Mattias Lönnebo
KONTUR 2017 - Eva Holmquist delar med sig av upplevelsen
Den 26-28/5 ägde Kontur, den nationella sf- och fantasykongressen 2017 (årets Swecon), rum i Uppsala. Jag var på plats och det blev en helg full av intryck. Poängen med att delta på en science fiction och fantasy kongress är mötena med nya och gamla vänner. Du möter dem i paneler och andra programpunkter samt i det ständiga minglet från morgon till kväll. Det här var min sjätte Swecon och den bästa hittills, eftersom den erbjöd mängder med möten och intressanta samtal.
Avdelning: Fantastik Taggar: #swecon #kontur2017 #kongress
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Angel Wings 1 - Burma Banshees
Jag när en fascination för romaner som utspelar sig under 2:a världskriget. Så oerhört kul med en svensköversatt grafisk roman som handlar om just 2:a världskriget! ”Angel Wings 1: Burma Banshees” handlar om den nyinrättade 80:e flygdivisionen med placering i nordöstra Indien och norra Burma.
Avdelning: Serier Taggar: #recension #grafisk roman #2:a världskriget
Kommentera
Mattias Lönnebo
Lost Boy Lost Girl av Peter Straub
Lost Boy, Lost Girl börjar med ett dödsfall. Tim Underhill - återvänder till sin hemstad efter sin svägerskas självmord. En vecka senare försvinner hennes son Mark. Orsaken till en eller kanske båda av dessa händelser är en galning, som har plågat i grannskapet. Och också ett närliggande hus, som den unge Marks blivit besatt av innan han försvann. Underhill börjar frukta att pojken, vid avslöjandet av husets hemligheter, kan ha dragits djupt in i mörkret, förförd av ondskans makter. Han har rätt.
Avdelning: Skräck Taggar: #Peter Straub #mord #hus
Kommentera
Maria Sidén
Recension av Party! Party!
"Vem bryr sig om en vanlig kanin när det finns fiskar av guld som kan spela piano..."
Party! Party! är skriven och illustrerad av Maria Poll det är förlagets Ellerhurs andra bilderbok.
Ett av människans (djurens också säkert) basbehov är att känna sig älskad. Hur man ger och hur du vill få kärlek (är det ryggmassage? En komplimang?) är olika. Forskning har visat att du faktiskt kan dö av att inte känna kärlek.
Så är de inte konstigt att en liten Kanin kan känna sig väldigt ensam och bedrövad när familjen plötsligt får en exotisk guldig fisk som heter Eugene och kan spela piano... Hur kan en liten Kanin mäta sig med det? Det är helt klart mest syndigast i världen om Kanin!
I sin rädsla att inte duga ordnar Kanin ett nattparty medans människofamiljen sover. Plötsligt är det Party Party! Till en början blir Kanin nöjd över att det dyker upp alla möjliga sorters vänner från när och fjärran. Partyt är på topp,de sitter vid ett bord dekorerat med allt glittrigt kanin kunde finna. Kanin är ju helt klart omtyckt med så många vänner som dykt upp!
Plötsligt dyker oväntade gäster upp och stämningen blir väl högljudd, Kanin tycker inte alls partyt är lika roligt längre...
Men kanin vågar visa att hen blir ledsen och kanin får hjälp från oväntat håll. Men tänk om familjen kommer hinna vakna innan det hemliga nattkalasandet är överstökat?
Viktiga frågor om självkänsla, bekräftelsebehov och vänskap. Allt blandat i en härligt färgglad kompott där varje bild är ett party för ögat. Karaktärernas spännande personligheter lyfts i höga hattar eller baskrar för poetiska igelkottar...
Avdelning: Barn Taggar: #bilderbok #kanin #party #kalas #fest #bekräftelsebehov #vänskap
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Anne-Charlotte Östman
Bibelns berättelser för unga
Karin Härjegård är präst i Svenska kyrkan i Åre och författare. Hon har gett ut en bok för unga - främst är det för konfirmander - där hon på ett enkelt sätt återger bibliska berättelser. De är hämtade både från Gamla och Nya testamentet. Boken "Du möter min blick i vimlet" är indelad i fem tematiska områden: "Sedd och älskad", "Tillsammans", "Vem kan Gud vara?", "Uppdrag" och "Att våga tro". Den blir säkert ett bra kompliment till bibelläsningen och ett fint inslag i undervisning och dialog.
En av mina favoriter är berättelsen om Sackaios i Lukas 19:1-10. Här finns den under rubriken "Jag vill att någon ska tycka om mig". Sackaios är tulltjänstemannen som trodde att pengar skulle ge lycka. Men han har blivit ensam och olycklig. Liten till växten är han också, och han har säkert blivit retad för det. Han känner att han behöver Jesus. Så han klättrar upp i ett träd för att få syn på honom när han kommer förbi. Och Jesus upptäcker Sackaios. Han säger att han vill gästa Sackaios hem. Vilken upprättelse!
Men bland folket hörs röster om att Jesus tar in hos en syndare. Och Sackaios inser att det stämmer. Han har tagit ut mer tull än han haft rätt till och lagt i egen ficka. Han lovar Jesus att ge hälften av vad han äger till de fattiga, och om han pressat ut pengar ur någon ska han ge tillbaka fyrdubbelt."Idag har räddningen nått detta hus", blir Jesus svar.
Av titeln "Du möter min blick i vimlet" framgår att författaren vill framhäva att Jesus ser människorna. De känner sig bekräftade av honom. Negativa känslor av ensamhet och utanförskap likaväl som positiva av kärlek och bekräftelse torde alla kunna känna igen sig i. Det borde också skapa värdefulla samtal i en grupp med ungdomar.
Avdelning: Ungdom Taggar: #konfirmander
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Half bad - Häxornas krig
Så kom då äntligen ”Häxornas krig”, den tredje och avslutande delen i Sally Greens populära serie Half Bad. Vi får följa Nathan och rebellerna i deras avgörande kamp mot de vita häxorna. Allt mer ansvar vilar på Nathan men kommer han att vara stark nog för att fullfölja kampen mot en överlägsen fiende nu när hans far Marcus är död?
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #ungdom
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Pelle Svanslös för de minsta
Nu har jag varit på barnbarnssemester igen. Då blir det inget annat läst för mig än barnböcker. Jag ser hur Erik, 16 månader, hittar sina favoriter i bokhyllan. Han tar gärna fram "Pelle Svanslös leker kurragömma". Det är en pekbok i det större formatet i tålig kartong. På den vänstra sidan vecklar man ut ställen, där någon av Pelles vänner gömmer sig. Vem är bakom trädet? Jo, Maja. Vem gömmer sig bakom mjölkbilen? Och så vidare. Det är ju ett beprövat pedagogiskt grepp. Kusinen Dante har "Pelle Svanslös fyller år" i sin hylla. Den är i samma enkla hanterbara format. Vi får följa Pelle när han bjuder in sina vänner. Ja, till och med elake Måns får vara med.
Det är fint, tycker jag, att redan de allra minsta på sin nivå får stifta bekantskap med Gösta Knutssons Uppsala. Vuxna kan relatera de olika katterna till personligheter i lärdomsstaden på 40-talet. Även en världspolitisk dimension kan läsas in i de mer omfattande kapitelböckerna.
Men nu ska jag med uppdämd lust hugga tänderna i mina egna böcker. Peter Halldorfs "Andens folk" har jag beställt fram på biblioteket. Det är en bok om Apostlagärningarna. Dem började min bibelgrupp läsa när jag var borta. Och så är jag nyfiken på Anna Roos debut "Spel". Den romanen ska jag recensera när den kommer ut i slutet av månaden
Avdelning: Barn Taggar: #pekbok
Kommentera
Mattias Lönnebo
Monsterland
Få konstnärer har som Hans Arnold lyckats kombinera skräck, gullighet och folklighet. Han illustrerade mängder av böcker, Tv-program, gjorde konstverk, skivomslag och affischer.
Avdelning: Skräck Taggar: #Monster #konst #erotik
Kommentera
Mattias Lönnebo
Förbluffad över hur bra det går - i det lilla
Som författare har mina verk getts ut både på traditionella bokförlag och via mitt eget förlag, Pythia. Bokbranschen är i kraftig omdaning, inte bara vad gäller teknik, tryckkostnader och e-handel, men lika mycket vad gäller synen på egenutgivning och små förlag. För att ett bokmanus ska bli publicerat av ett större etablerat förlag så krävs det att boken är precis det förlaget just nu är ute efter, en nisch som de behöver fylla, tex en hästbok för tioåringar, eller en science fiction med genustema på enkel svenska för högstadiet. Man vill se en väldigt tydlig målgrupp framför sig och vara säker på att sälja. Allra enklast är om författaren redan har en kundkrets eftersom hon är en etablerad deckardrottning, eller en välkänd profil i nöjesvärlden. Då behövs det minimalt med marknadsföring och utgivningen blir tämligen riskfri.
Avdelning: Fakta Taggar: #egenutgivning #publicera #refusering #bibliotek
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
En sällsynt gripande bok
Det är sällan jag blir så berörd av en bok som jag blev av John Williams ”Stoner”. En bra bit in i boken tänkte jag lägga av. Det var så tröstlöst med Stoners äktenskap. Hans fru Ediths passion varade bara den tid det tog för henne att bli med barn. Sen dog den ut helt, ja vad jag förstår totalt. Det blev ett vitt äktenskap.
Men så öppnade jag romanen igen och gav den en chans. Den var trots allt välskriven, nyanserad och känslig utan att vara sentimental. För skulle den ha varit det skulle det ha blivit rent outhärdligt.
På sidan 195 kan man läsa: ”Han var fyrtiotvå år gammal. Framför honom fanns ingenting som han kunde glädja sig åt och bakom honom inte mycket som han brydde sig om att minnas.” Nu hade jag kommit så långt så jag kunde inte sluta. Det var bara hundra sidor kvar. Då vänder det. Stoner får känna av lyckan. Men säg den lycka som varar.
Stoner är en bondpojke som inleder studier på universitetet. Från att ha valt ett mer handfast ämne går han över till litteraturvetenskap. Han är ingen bra lärare i början, men sedan leder hans fascination för ämnet honom till att experimentera med läroplanen. Det skapar konflikter inom kollegiet. Författaren var själv lärare och verkar ha haft god insikt i universitetsmiljön.
Boken är skriven på 1960-talet och behandlar årtiondena innan. Det kanske har betydelse för skildringen av äktenskapet. Stoners hustru är nyckfull, elak och manipulativ. Han själv har inledningsvis ett mycket gott förhållande till dottern som han har fått ta hand om under Ediths graviditet och hennes sjukdomstillstånd. Den fina relationen förstörs emellertid av modern. Jag tänker att hon kan vara bipolär. Hon borde ha fått behandling - om hon helt enkelt inte bara är en ond människa.
Stoner skulle ha skilt sig. På den tiden var det nog omöjligt att få vårdnaden för en far. Men om frun var sjuk kanske det var möjligt. Ni ser hur jag lever mig in i handlingen fast den var så tråkig i början att jag var nära att ge upp.
När jag läst klart dröjer sig ett vemod kvar eller kanske ännu starkare, en sorg. Men den lyses upp av att Stoner levt ett fullödigt liv i böckernas värld. Det är där han har funnits till, och det är där han ska komma att leva vidare.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #äktenskap #litteratur #universitet
Kommentera
Mattias Lönnebo
Påskens dramaturgi i litteraturen
Bilden ovan: Påskägg, symboler för liv och för gravstenen som ängeln rullade åt sidan.
Påskens drama har inspirerat otaliga människor, däribland många författare: även de som inte vill göra en direkt skönlitterär skildring av evangeliernas berättelser. I korta drag utgörs den kristna påsken av följande delar:
Avdelning: Fantastik Taggar: #påsk #dramaturgi #död #liv #Jesus
Kommentera
Mattias Lönnebo
Långfredag
För bara någon generation sedan var långfredagen en verkligt lång dag. Lekar, glad musik, alltför god mat, godis och alkohol skulle undvikas. Det skulle vara allvar och man skulle tänka på lidandet här i världen, och på Jesu Kristus som dött oskyldig. Man skulle också tänka på alla andra som lider nöd, och på i vilken grad man själv orsakar lidande här i världen. Således en dag för eftertanke. Den uppätthålls nu i stort sett enbart i kyrkornas Långfredagsgudstjänst, samt vid vissa sakrala konserter typ Matteuspassionen.
Avdelning: Fakta Taggar: #långfredag #sorg #hopp
Kommentera
Anne-Charlotte Östman
Fullgod feelgood
Det är inte någon påskekrim som jag föreslår. ”Svart vatten” av Pernilla Linder är snarare en fullgod feelgood. För även i sådana finns det mörka stråk. Jag fick fatt i romanen när jag städade efter min lille sonson i Luxemburg som rivit ut böcker ur bokhyllan. Handlingen tilldrar sig också i landet. Författaren är översättare på EU-domstolen och kollega till min son.
”Svart vatten” gavs ut i tysk översättning 2010 och fick fina recensioner. Den svenska upplagan har blivit mindre uppmärksammad. Synd, tycker jag. Det är en välskriven och fint komponerad debutroman om en ung kvinna som får ärva ett gammalt hus i staden Luxemburg. Omslagsbilden är ett utsnitt ur kvarteret Grund som ligger nere i ravinen i den kraftigt kuperade huvudstaden.
Linn, som berättar, ska stanna en tid för att renovera huset och få det sålt. Det leder till flera viktiga möten både på nuplanet och med koppling till det förflutna. Nedanför flyter floden Alzette som brukar svämma över varje år och tränga in i källarutrymmena. På samma sätt kommer människor och förhållanden tillbaka till Linn upp ur själens mörka skrymslen. Bildspråket är välfungerande, starkt och levande.
”Svart vatten” på svenska finns att köpa på hemsidan pernillalinder.com, den tyska ”Schwarze Wasser” via förlaget editionsguybinsfeld.lu eller i bokhandel i Luxemburg.
Glad påsk! Jag önskar er trevlig läsning.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Luxemburg
Kommentera
Daniel Gunnarsson
Haren springer
Jag minns från min uppväxt att jag sett alla dessa böcker med ”Haren” i titeln utan att intressera mig nämnvärt. Idag vet jag mer och har i olika sammanhang stött på John Updike. Främsta upplevelsen var kanske när jag läste antologin ”The Best American Short Stories of the Century” där han var redaktör och även deltog med en novell. Detta är en novelläsares absoluta guldgruva. Så mycket inspiration och så många bra författare som finns med i denna antologi! När Modernista nu återutgav klassikern, tillika första boken om ”Haren”, ”Haren springer” kände jag direkt att den vill jag läsa.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #vardagsrealism
Kommentera
Anmäl textfel
Bra