Lena Köster - LitteraturMagazinet

 Litteraturblogg: Lena Köster 

Visa standardvy Visa omslagsvy

 

Melker Garay och världsgåtorna

ett utmärkt underlag för diskussioner om allt det svåra och märkliga i tillvaron"

Melker Garay i Norrköping är en författare som det ständigt händer saker kring. Böcker blir översatta, blir filmer och teater, ordkonst blir måleri. Från råttan till natthimlen har jag följt honom. Och hoppas på mer.

Råttan och andra onda berättelser (Norlén&Slottner 3013) och Fågelskrämman, Skymningsnoveller (2015) är tunna volymer i svarta effektfulla omslag (av Stefan Teleman). Svärtan går igen i texterna: dolsk, grym, obehaglig, skum, tänkvärd.

Illande gladröd är däremot betraktelseboken En tindrande natthimmel utgiven i år. Korta betraktelser, filosoferande kring människans stora frågor - texterna är sådana att jag skulle vilja sitta med författaren vid ett bord i en kroghörna med ett glas vin eller öl och diskutera livet. Gärna med några fler personer i diskussionen.

Det handlar om helvete och himmel, att ha religiösa dogmer som bindel för ögonen, om att bara tro på den som känner en människas smärta. Om det ensamma Jaget i ett projekt som kanske redan är för sent. Om att den som inte kan förstå dem som flyr från krig och elände kanske har flytt från sig själv. Om Katherine Mansfield, Shakespeare och Gud. Om skatans tankar och kackerlackans vilja.

Korta texter, javisst, men vore jag lektör/redaktör skulle jag be författaren att strama åt dem ännu mer, stryka  upprepningar och övertydligheter, vässa slutsatserna lite. Men i några fall göra tvärtom, utveckla tankegången en bit. Puts, skulle man kunna kalla det.

En fin tankebok är det dock, med en dragning både åt det aforistiska och det essäistiska utan att vara någotdera. En genre för sig. Och ett utmärkt underlag för diskussioner om allt det svåra och märkliga i tillvaron.

Gymnasiets filosofiundervisning, slår det mig: några av de här texterna borde användas där!

Jag funderar på om den här boken är ett för pretentiöst projekt. Men nej, det är bra att någon så oförväget bjuder på sina tankegångar. Låt oss haka på Garay och diskutera det mänskliga, det djuriska, det gudomliga (om det finns något)!

Själv blir jag inspirerad att försöka göra som Melker Garay: skriva kort om de stora gåtorna. Om inte annat så för att komma underfund med vad jag egentligen tänker och tror.

Tack för den inspirationen, Melker Garay!

 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #livsfrågor #aforismer #essäistik #Gud #Shakespeare #filosofi #diskussiner #livetsgåtor
2016-10-18
Profil: Lena Köster
 
Kommentera
 

Bok-
presentation:
Dylan. : biografin
Författar-
presentation:
Howard Sounes
Röstens litteratur: Bob Dylans betydelser
Johan Svedjedal
Dylan Bob : constant Sorrow (Book with 4DVD)
Sound Pollution

Litteraturpriset till Dylan - öh,jaha...

Bob Dylan. Viktig singer-song-writer, rockpoet, protestsångare - ja! Litteraturpristagare - nja. Litteraturpriset och Polarpriset gifter sig, eller? Världen är ut-och-in och upp-och-ner. Inte bara i politiken.

Som så många andra i min generation har jag diggat Dylan och spelat och sjungit en del av hans låtar. Men när Sara Danius tilkännager att han får årets litteraturpris, jublar jag inte lika mycket som många av mina vänner. Min reaktion blir snarare "Öh, jaha...".

För Adonis är trots allt en bättre, mer spännande poet. Oates en stor berättare. Leonard Cohen en väl så fascinerande låtskrivarpoet men därtill också romanförfattare med Sköna förlorare och Älsklingsleken plus en del annat. Assia Djebar, Chimamanda Ngozi Adichie, Haruki Murakami, Tahar Ben Jelloun - det går att räkna upp en oändlig rad intressanta författare. Prosaister och poeter. Dylan?

Poesi behöver inte vara dålig för att den har fått musik eller tillkommit i ett musikaliskt sammanhang. Det finns så många sånger där både musik och text på alla de vis har en hög nivå. Romanser, psalmer, visor, kupletter, rocklåtar. Visst, absolut.

Men det skulle vara intressant att få ta del av diskussionerna kring valet av Bob Dylan. Hur har De Aderton (så många av dem som verkligen sitter på stolarna) analyserat hans texter? Vilka frågetecken har funnits? Har har man omvandlat dem till punkter eller utropstecken? Hur har man vägt hans sammanlagda litterära gärning med livsverk av sådana skrivande människor som exempelvis Joyce Carol Oates och Adonis (ursäkta tjatet)?

Utan tvekan har Bob Dylan påverkat ett par generationer med sin musik och sina låttexter, men räcker det för Nobelpris litteratur? Han självbiografi har jag inte läst, men vet att den fått bra krtik.

Nu ska jag göra det: LÄSA Bob Dylan utan att blanda in musiken. Så får vi väl se.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #protestsånger #rocklåtar #singer-song-writer #Litteraturpriset #Nobelpris
13 oktober 2016
Profil: Lena Köster
 
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Skogens hemligheter avslöjas

Ingen kan berätta om skogen och livet, det mänskliga, djuriska och pinnliga som Maria "Vildhjärta" Westerberg! På Heidruns förlag har hon med nya boken "Hjärtklappning"  fått in en fullträff med poesi, humor och klokskap i bild och text.

Jag föll pladask för Maria Westerbergs förra bok, "Vildhjärta". Aldrig hade jag trott att man kunde göra så finurliga, fantastiska varelser av skogens pinnar och dessutom med ord ge skapelserna ytterligare en dimension.

Maria Westerberg tillbringar helt uppenbart många timmar i skogen. Hon känner den nog på fler sätt än de flesta, jägare och fältbiologer inräknade. Det är som om den talar till henne och visar vägen till sina småknytt med de stora tankarna.

De flesta bilderna i de två böckerna har Maria Westerberg själv tagit. Andra fotografer och citerade skribenter berättar hon om i en notavdelning, som är nästan lika underhållande att läsa som texterna kring och uttalandena från skogens pinnar...varelser...hjärtan.

Några citat.

"Jag är den vädurskanin din mamma varnat dig för."

"Jag är trygg, han är het. Det är väl ändå trygghet?"

"Hon saknade överskrift, hade ingen underskrift. Utanför mätbarheten, hitom ömheten, vinglandes på gärdsgården mellan ditt och datt fanns hennes plats."

För att se vilka pinnfödda skogsvarelser citaten ovan handlar om - köp boken! Den nya eller den förra eller helst båda två. Ett köp du aldrig kommer att ångra. Finge jag bara äga tio böcker skulle åtminstone en av de westerbergska ingå i det lilla biblioteket eftersom båda tål att läsas och bläddras i om och om igen.

Själv har jag gått ut i skogen för att hitta pinnar som inom sig bär en varelse. Jag har inte lyckats. Är ingen Maria Westerberg. Men det är kanske du!

PS Heidruns Förlag är verkligen att lyckönska till valet att ge ut dessa omåttligt vackra, roliga, tankeväckande böcker!

 


Avdelning: Taggar: #vildhjärta #skog #livetshemligheter #kärlek #pinnar #känslor #mänskligt #djuriskt #natur #originellt
12 oktober 2016
Profil: Lena Köster
 
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Turkiet allt farligare

Läget i Turkiet blir allt farligare för journalister och författare. Ragip Zarakolu, tidigare fristadsförfattare i Sigtuna, protesterar mot turkiska regeringens övergrepp mot media och enskilda journalister och författare: i dag mot hans tidning Özgür Gündem och mot hans sons hem.

Nedanstående pressmeddelande mejlade Ragip mig i dag.

Vi möttes i Sigtuna, när jag intervjuade honom för UNT, för några år sedan. Han har också besökt mig och min man i vårt hem och berättat om hur journalister och författare länge förföljts i Turkiet. Ett läge som hårdnat betydligt efter militärkuppen. Så pass att Zarakolu nyligen inte kunde vara med vid sin sons vigsel i Turkiet, utan fick delta virtuellt från Sverige.

Nu har en räd just gjorts i sonens hus. Ragip Zarakolu skriver:

"Jag protesterar mot stängningen av tidningen samt den omänskliga razzian som genomfördes mot min sons hem ...

 

Tidningen Özgür Gündem som jag tidigare var kolumnist och ansvarig utgivare för, stängdes idag. Tidningens byggnad utsattes för en razzia utav en mobb, som uppgav sig vara poliser, och mina journalistkollegor, däribland tidningens chefredaktör Zana Kaya, driftansvarig Davut Uçar samt poeten M. Ender Öndeş, utsattes för misshandel och har kvarhållits.

Det har även utförts razzia hemma hos tidningens nuvarande ansvarig utgivare Eren Keskin samt kolumnisten Filiz Koçali.

 

Med hänvisning till att min sons hem betraktas som min formella bosättningsadress, utsattes hemmet för en razzia utav ett gäng, som utgav sig vara poliser, medan min son var på semester. Vid razzian förstördes ståldörren, och de böcker som jag har översatt och publicerat och som min son har fått av mig i present beslagtogs. Dessa publikationer handlar om det armeniska, assyriska och pontiska grekiska folkmordet. Jag protesterar mot denna omänskliga handling!

 

I 40 år har jag åtalats pga pressfrågor... Åklagarmyndigheten har delgivit mig och jag har alltid försvarat mina skrivelser och besvarat de löjliga anklagelserna... Jag har aldrig varit med om något så skamligt, inklusive de smutsiga krigsåren under 90 talet...

 

Vinnare blir inte brutaliteten, rasism och fientligheten mot böcker, utan det blir sanningen, mänskligheten, friheten och demokratin som vinner till slut!"

 

16. 08. 2016

Ragıp Zarakolu, Stockholm

 

De allt ökande hoten mot yttrandefriheten i länder som Turkiet och Kina förskräcker. Jag ska försöka nå några författare i Turkiet för att få mer information inifrån landet.

 

Själv, med en resa inplanerad till vetenskapligt och kulturellt verksamma vänner i Turkiet, börjar jag bli allt mer orolig, både för deras säkerhet och min, och aningen tveksam till att resa...


Avdelning: Taggar: #Turkiet #mänskliga rättigheter #hotbild #razzia #oro #författare #fara #trakasserier
18 augusti 2016
Profil: Lena Köster
 
Kommentera
 

Funs Disa Nilson i dag?

en av Sveriges främsta vispoeter"

Elisabet Hermodssons "Disa Nilsons visor" var en höjdare när den kom 1974. Är den bortglömd nu? I så fall vill jag gärna påminna om den kärleksfullt kaxiga, aningen naivt vänsterorienterade Disa och hennes rutiga kommunalrådsman Ruter på Gotland.

Elisabet Hermodsson är en sådan där multibegåvad människa som inte bliver vid sin läst, ity att hon icke är skomakare, utan bildkonstnär, prosaist, vetenskapskritiker, poet, vispoet/tonsättare, sångerska... you name it.

Jag har skrivt om henne många gånger, både korta texter och större reportage i Upsala Nya Tidning, UNT. Fast allra första gången faktiskt i Norrköpings Tidningar. Eller möjigen Folkbladet Östgöten. I min ungdom i det tidiga 1970-talet.

Persolnigen är jag allra mest fäst vid hennes poesi och hennes visor. Även om jag också uppskattar hennes sätt att teckna, liksom skissartat, ivrigt och eftertänksamt på samma gång. Bilder i flera dimensioner där något ofta döljer sig under och bakom något annat.

Disa Nilsons visor bjuder på Elisabet Hermodssons musik, poesi, samhällsengagemang, sensualism och humor.

Har du varken sett eller hört visorna? Googla, uppsök ett bibliotek eller antikvariat. Passa samtidigt på att leta efter "Vad gr vi med sommaren kamrater?" - albumet som föregick Disa, med visor om Fårö, havet, himlen, livet, kärleken.

Elisabet Hermodsson är absolut en av Sveriges främsta vispoeter och vistonsättare!

Och jag tror att Disa Nilson är mycket aktuell också i dag!


Avdelning: Poesi Taggar: #Gotland #Fårö #samhällsengagemang #natur #poesi #visor #humor #sensualism
2016-08-11
Profil: Lena Köster
 
Kommentera
 

Vem får gå med i Sverige?

Skriv utopier nu!"

En av mina dagsverser om flyktingar/immigranter, i UNT 1996, står jag för också i dag. Vems fosterland är egentigen Sverige...

Närhelst en broder med sin fot

beträder detta land;

närhelst en planta här slå rot

i svenskjord, mylla, sand;

närhelst en främling slår sig ner

och inte orkar resa mer

i denna värld som står i brand

- då är det här hans fosterland.

 

Närhelst en syster kommer trött

till detta kalla land

från sydlig värme jagad, nött

av flykt från krig och brand;

närhelst hon sätter sig i ro

i önskan att få leva, bo

vid denna klotets norra strand

- är detta hennes fosterland.

 

O, vad jag önskar att det vore så. Att det mänskiga livet vore sådant - eller ännu hellre att ingen behövde fly från krig, förtryck, terrorism, övergrepp, hungersnöd, naturkatastrofer. Men de berättelser som i dag möter oss i filmer och texter och för den delen konst och musik visar på ett allt tuffare klimat. Koldioxiden är nog inte vårt största problem - den får allt att växa mer. Men våld, nedskräpning och religiösa/politiska lögner tillsammans med okunighetoch girighet fördärvar mer och mer. Skriv utopier nu! Vöärlden behöver dem för att hitta en riktning!


Avdelning: Poesi Taggar: #flyktingar #fosterland #dagsvers #utopi #främling
5 augusti 2016
Profil: Lena Köster
 
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Vem ska ärva böckerna?

läsa några kapitel eller hela boken och njuta av formgivningen"

Vem ska ärva mina böcker?! När barnen inte vill ha dem. Böcker som jag ärvt av mamma, som ärvt dem  av mormor och morfar: Lagerlöf, Strindberg, von Krusenstjerna, Boye mm. En  litteraturskatt i hel-och halvfranska band med guldsnitt eller andra vackra bindningar.

Ett struntproblem i en värld där krig, förtryck och svält är vardag för så många människor...

Men ändå. Bland de ca 5-6000 böcker vi har i vårt hem, finns ett 80-tal böcker som inte enbart är sitt goda och intressanta innehåll, utan också sin synnerligen vackra form. Jag har inte läst alla, men dock flera böcker ur varje "serie". Dvs tre-fyra Selma Lagerlöf, lika många Strindberg, alla Agnes von Krusenstjerna, de flesta Karin Boye och Dan Andersson, en hel del Viktor Rydberg osv.

Jag gläder mig åt de här böckerna av tre skäl, utan inbördes ordning: att jag har ärvt dem efter mamma, att de är klassiker som jag har läst en del av och tyckt lite olika mycket om, att de är så vackra.

Jag har en relation till dem. Men det har inte mina vuxna barn. Jag växte upp med de här böckerna. Så icke mina barn. Böckerna kom ju inte till mig förrän mamma dog. Och då var barnen vuxna.

Och jag tror inte att de har läst en enda hel bok av de här författarna i skolan. Varken Röda rummet, Kallocain eller Gösta Berlings saga. För att itne tala om von Pahlenserien.

Säkert vill de ha några som detalj i inredningen. OBS Jag skriver inte detta föraktfullt. Inser helt enkelt att det är så det är. Man ska göra stilleben här och där i sitt hem: fyra fem äldre böcker liggande på ett bord med en vacker ljusstake, ett blosterarrangemang och något roligt föremål bredvid.

Det är väl så det kommer att bli.

Men jag vill att någon ska vilja ha de här författarna för att de betyder något för vederbörande. För att vederbörande (jäkla ord!) ska ha läst något av någon av författarna och tyckt om det. Eller retat sig på det. Brytt sig om det!

Nu funderar jag på at testamentera några av bokserierna, dvs några av författarskapen, till akademiskt verksamma barn till en litteraturvetarvän; barn som antagligen har läst och vill ha åtminstone...Selma, Agnes och August.

Fast inte förrän jag har dött.

Än vill jag kunna plocka ut en bok då och då och läsa några kapitel eller hela boken och njuta av formgivningen och den rikedom som kombinationen skönlitterärt skapande och skönhet är.

Men så glad jag hade varit om något av mina, eller min mans, barn hade önskat sig några av de här böckerna!

Skulle gärna vilja veta om det är så här också i andra familjer där föräldrarna är bokmalar!


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #arv #böcker #helfranskaband #guldsnitt #klassiker #antikvariat #litteraturskatt
16 maj 2016
Profil: Lena Köster
 
Kommentera

Pensionärsligan slog verkligen till

30 april 2016

Om muslimska kvinnor i Israel

2016-04-09

Maria Ernestam förtjänar mer

8 april 2016

Starkt om fånge nummer tretton

6 april 2016

Skribent otrygg trots fristad

3 februari 2016

Leta lockande lådor!

13 januari 2016

Smygtitt i författarlyan

30 december 2015

Dags för obarmhärtighet!

7 december 2015

Fräscht och friskt med och om hundar

22 november 2015

Portugisisk lyrik briljant översatt

28 oktober 2015

Karl G Fredriksson död

17 oktober 2015

Böcker är inte färskvara

11 oktober 2015

Korta texter ger mersmak

30 september 2015

Läsgalningen suktar

27 september 2015

Vem sitter i buren - egentligen...

21 september 2015

Litteraturpriset till...

9 september 2015

Poesiklasser i turkiskt matematikby?

24 augusti 2015

Skrivarseminarier öppnar dörrarna

2015-08-12

Om rysk pedofili under pseudonym

6 augusti 2015

Efterlysning: den kvinnliga blicken på naket

2015-07-20

Poeter söker gps till parnassen

2015-07-10

Ha ett skrivrum i olandet

2015-06-28

Vem läser följetongen?

2015-06-25

Mord i dåligt väder

2015-06-17

Stilla dagar i kliché

2015-06-08

Milda makor och makabra mylingar

8 juni 2015

Lale Müldür - stark poetröst i Turkiet

--

När skönlitteratur blev matematik

21 april 2015
ANNONS

Litteraturblogg: Lena Köster

"Jag har för många böcker"

Lena Köster har för många böcker, säger Omgivningen. De översvämmar huset. Böcker i hyllor, på bord, i högar. Har hon verkligen läst dem? Är läsandet en flykt från verkligheten Borde hon kanske leva i stället för att läsa?
Men hon har ju varit journalist i mer än 40 år, är gift för tredje gången, har barn och barnbarn, har skrivit åtta böcker och en del musik, så... kanske kan hon ha en fot i det fiktiva och en annan i det (möjligen) reella?

I LitteraturMagazinet tänker hon blogga både om att läsa och om att skriva. Det kan handla om prosa, men också om poesi och dramatik. Har du skrivit en bok eller skulle du vilja? Då kan det till och med handla om dig!

På Facebook heter hon Lena K Köster eftersom en konsthantverkande namne han före med enbart Lena Köster. No hard feelings – de har träffats och kramat om varandra!

Sök i bloggen

 


Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Chefredaktör: Hanna Modigh Glansholm (tjänstledig)
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.LittMag 2.15.7.onlyNewEditons