SÖK FACEBOOK

TWITTER

INSTAGRAM

BOKHANDEL & ANTIKVARIAT BUTIK: BOKSTÖD BUTIK: MUMIN ANNONSERA

Författarblogg: Mattias Lönnebo

Karaktärsdaning

Något som är avgörande för en god berättelse är att skapa intressanta och engagerande karaktärer. Och ett sätt att fördjupa dem är ställa frågor till dem. Ett slags tänkt intervju alltså. Varför ska man behöva veta så mycket om deras bakgrund och inre liv? Jo, för även om detta inte alls nämns i berättelsen, så påverkar det hur dina karaktärer beter sig, och hur de reagerar i olika situationer. Här kommer några exempel på frågor som man kan använda sig av:

1. Vad är du stolt över?
Den här frågan hjälper dig att förstå vad din karaktär värdesätter.

2. Är det någon handling som du verkligen ångrar?
Du kan använda svaret för att skapa friktion och nerv i berättelsen.

3. Hur var din uppväxt, din familjerelation?

Det är viktigt att veta hur din karaktär känner för och förhåller sig till sina föräldrar eftersom det kan påverka deras relationer med andra. En hård uppväxt kan kanske göra karaktären aggressiv.

4. Vilken person är viktigast för dig?
Oavsett om det är en make/maka, en vän, en lärare eller en familjemedlem, ta reda på vem som påverkar din karaktär. Din karaktär kanske vill efterlikna denna person, dela värderingar.

5. Vad är det som är så bra med den personen som du ser upp till?

6. Vem i din familj önskar du att du kunde vara närmare?
Du kan använda den här frågan för att förstå varför din karaktär inte har en nära relation till sin familjemedlem. Detta kan avslöja ett möjligt trauma i deras förflutna.

7. Vad känner du skam över?
Det är alltid bra att ta reda på vad som gör din karaktär ledsen. Det hjälper dig att identifiera dess känsliga sidor.

8. Vad har du för övriga förebilder?
Detta hjälper dig att fastställa viktiga personer i din huvudpersons liv och vilken inverkan de hade.

9. Redogör för några avgörande händelser tidigare i livet?
Be din karaktär att beskriva en händelse som har haft stor betydelse.

10. Vilka är dina värsta ovanor?
Detta kan du använda för att göra din karaktär mer trovärdig.

Jag ställde liknande frågor, och andra när jag skrev ”Den första sången”. Huvudpersonen, Sadok, är en ung pojke som är föräldralös. En sak som defienerar hans känslor är längtan efter en okänd mamma, samt att ha vandraren Pilgrim som fadersgestalt. Sadok har som slav behandlats mycket illa, och han är rädd att råka ut för liknande saker igen, och söker därför en stark beskyddare. Samtidigt har han lärt sig saker, att sjunga och uppträda som gycklare. Och det visar sig vara användbart senare i berättelsen.
En annan karaktär är Iris. Hon är en riktig äventyrare, skicklig på att hantera svärd och dyrka upp lås. Hennes svaghet är att hon är lite väl förtjust i vin och godsaker. Det får vissa konsekvenser.

Komiska, gripande, grymma eller tragiska gestaler har alla sin plats och det känns nu som om de lever sitt eget liv. ”Den första sången” är en dramatisk historia, men det är relationerna mellan karaktärerna som är det allra viktigaste. Jag hade väldigt roligt när jag skrev, och det är inte utan att en viss tomhetskänsla infinner sig när allt är klart. Nu ska den bara hitta sina läsare! Det ska bli spännande att få ytterligare respons.

Avdelning: Skriv! Taggar: #denförstasången #karaktärer #skrivtips #fantasy #mattiaslonnebo #intervju

16 november 2023

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Episk science fiction

Det är färgsprakande miljöer och mycket fantasifulla karaktärer, både människor och diverse varelser och civilisationer"

Adrian Tchaikovsky avslutar sin rymdopera i serien ”The Final Architecture” med ”Lords of Uncreation”.

Trilogin börjar med ”Shards of Earth”, går vidare till ”Eyes of the Void” för att avslutas med del tre som jag just har läst. Vad är mitt intryck av serien?
Som vanligt skriver Adrian mycket bra. Det är färgsprakande miljöer och mycket fantasifulla karaktärer, både människor och diverse varelser och civilisationer. Han är som alltid inspirerad av natur och teknik. En av de mest avancerade civilisationerna och den mest obegripliga (för andra) är de teknologiskt överlägsna Essiel, som utvecklats ur några slags musslor. En annan festlig art är uppfunnen av människan, cyborgs som är robotar med biologisk intelligens som består av koloniskapande insekter. Tillsammans bygger de upp personligheten och cyborgens medvetande. Ja, det finns mycket att ösa ur.
Farligast är Arkitekterna, som är varelser stora som månar, som med sina krafter kan förgöra planeter. Och det är dem trilogin kretsar kring: Av någon anledning förstör de systematiskt alla bebodda världar. Hur ska de stoppas? Det handlar om att rädda livet som finns i universum.
Jag ska inte avslöja så mycket mer än så. Men jag vill verkligen rekommendera ”The Final Architecture” som en mycket välskriven rymdopera med episka proportioner.
Möjligtvis kan jag vara kritisk till att den sista boken känns lite för lång. Det handlar mycket om beskrivningarna av en av huvudpersonernas vistelse i den synnerligen annorlunda dimensionen som fienden kommer ifrån. Det blir väldigt teoretiskt när något som är så främmande ska beskrivas, och kan kännas onödigt långt. Trots detta är berättelsen spännande och fascinerande, och jag ger den fyra av fem planeter i omdöme.

Avdelning: Fantastik Taggar: #rymden #aliens #robotar

18 oktober 2023

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Episk fantasy i en antik värld

Min roman “Den första sången” utspelar sig i en värld som är starkt inspirerad av antikens länder. Det gäller inte bara de fiktiva städerna och miljöerna, värderingar, kulturen och kulten, utan även mytoligien. Själva boktiten “Den första sången” är identisk med namnet på den första strofen i Homeros Iliaden. I min bok är det namnet på skapelsens sång, ur vilken allt, även gudarna, är sprunget. Och oroa er inte: den är skriven med normal prosa och inte på hexameter!

Förlagets text:

Jag minns extasen, mitt bultande hjärta mot hennes bröst och att
hon var vackrare än någon annan. Detaljerna försvinner i blå
töcken och dimmor, men jag kommer aldrig att glömma det hon
sa: ”Du måste lyfta förbannelsen som råder över denna plats och
rädda dina vänner.”
Gudarna är omväxlande vaga eller väldigt precisa i sina befallningar,
de leker med oss dödliga. För hon sa aldrig hur …

Vandraren Pilgrim råkar befria den unge Sadok ur slaveriet.
Motvilligt låter han pojken bli sin följeslagare på en episk och
våldsam färd genom ett mytomspunnet land. Drömmar blir
verklighet, sången är magi och ingen undkommer sitt öde.

Den största synden i antikens mytologiska värld var hybris, och så är det även i denna fiktiva värld. Ingen undkommer sitt öde, är ett tema som återkommer. Individernas öde tycks vara underkastade gudarnas vilja, eller är det mer komplicerat än så?
Jag har gjort mitt bästa för att varva spänning med burlesk humor, mustiga miljöbeskrivningar med sköna platser; grymhet med godhet; realism med surrealism; kärlek med hat. Karaktärerna får mogna och utvecklas allteftersom dramat framskrider. Musiken spelar en stor roll, trots att jag inte skriver ut en enda not. Men jag tror att den kan stiga upp från boksidorna och ljuda i läsarens fantasi. Huvudpersonen, Sadok, är en mycket god sångare, och han lär snart känna Iris, en äventyrare och lyrspelerska av rang. Av betydelse i historien finns även en magisk panflöjt, och så Den första sången förstås.
Det hela utspelar sig ur ett första person presens perspektiv, ungefär som i ett dataspel, och det ska vara spännande. Men i ett kapitel byter jag perspektiv, och jag har goda skäl att göra det: nämligen underhållningvärdet!

Och det är mitt främsta syfte med “Den första sången”. En läsupplevelse där man får djupdyka ner i en annan värld, som på vissa sätt är mycket lik vår egen, och samtidigt så annorlunda. Men där vi ändå i det främmande kan få känna igen oss i sökandet efter det som är allra mest värdefullt för oss.
(Inte att förglömma: Naturligtvis har jag stoppat in en svart katt med mystiska egenskaper. En fantasykliché? Den frestelsen kunde jag ändå inte motstå!)

Utgivningsdatum 2023-09-22

Finns även som e-bok

Avdelning: Fantastik Taggar: #romarriket #magi #gladiatorer #queer #episk

20 september 2023

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Bok- presentation:	Sms från Soppero
Författar- presentation:	Ann-Helén Laestadius
Pocket Finns i lager, 73 kr

Straff

Straff, av Ann-Helen Laestadius är utan tvekan en mycket viktig bok, som speglar en av folkhemmets avigsidor, rädslan för det avvikande. Utan att gå in på rasbiologin och J-stämpeln i passen (för att vi inte ville ha hit judiska flyktingar) så handlade folkhemmet mycket om trygghet. Inget skulle störa samhällsprojektet. Det som sågs som för avvikande skulle assimileras bort eller utbildas bort. Inte minst samerna drabbades av detta. Det här var en allmän trend under den här tiden av 1900-talet, och inte unikt för Sverige. Men det är utmärkt att Ann-Helen Laestadius sätter ljuset på historien och drar ut det i det allmänna medvetandet och i skönlitteraturens form gör det begripligt för fler.

På ett sätt kan man likna det vid Hemingways, "Klockan klämtar för dig". Som sägs vara den bästa skildringen av det spanska inbördeskriget, trots att det är fiktion. Ofta kan fiktion som ligger nära verkligheten ge oss en bättre känslomässig och intellektuell förståelse av det som hänt, än ett rent journalistiskt reportage. Vi får i "Straff" följa barn som tas ifrån sina samiska föräldrar på 1950-talet för att uppfostras och försvenskas i internatskola. Och sedan får vi följa dem som vuxna på 1980-talet, och se vad som blev av dem, och hur såren och övergreppen fortfarande formar och skadar deras vuxenliv. Och riskerar att föras vidare från generation till generation.

Det är upprörande och obegripligt att detta fick hända. Men för den tidens myndigheter skedde det av ett slags missriktad välvilja för att barnen skulle få en bättre framtid som assimilerade samhällsmedborgare. Tyvärr djupt destruktivt.
Rita-Olsson är föreståndare för internatskolan, och skildras som djävulen själv. Hon driver ett skräckvälde och misshandlar barnen på alla sätt. Hon är kanske lite för ensidigt ondskefull för att vara helt trovärdig, men annars är personskildringarna mycket övertygande: Barnens reaktioner och relationer, där de ingalunda är några änglar, utan bara sårbara vanliga barn som råkar riktigt illa ut, och tillsammans försöker att uthärda. Det är en både drabbande, realistisk och hård läsning och man får en större kunskap och förståelse för denna del av historien, genom att individernas öden skildras med känslig och varsam hand.

Verkets goda intention, att det hela tiden växlar i kapitlen mellan 1950-tal och 1980-tal, för att visa på hur barndomens trauma påverkat den vuxna individen, är på samma gång dess svaghet och dess styrka. Det känns berättarmässigt lite för "hoppigt". Jag hade hellre följt barnen mer kontinuerligt för att sedan följa ett par av dem som vuxna. Det blir med det valda stilgreppet tydligt hur var och en drabbats, men det är samtidigt ett övertydligt sätt att berätta. Inte om man gör en reportagebok, men detta är ju en fiktiv roman där jag personligen hade föredragit en annan form. Det tror jag romanen hade vunnit på. Det är ändå ett välskrivet och betydelsefullt verk som jag gärna vill rekommendera.

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #samer #straff #kolonialism

18 augusti 2023

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Egenutgiven succé

Michael började skriva när han var hemma med barnen, ett ovanligt val för en man i USA, men hustrun hade en mycket högre lön, så det var inte ett svårt val. Men Michael blev hela tiden refuserad av de traditionella förlagen"

The Riyria Revelations av Michael J Sullivan

Kan man lyckas som egenutgivare? Michael J Sullivan gjorde det! En klar fördel är att ha engelska som modersmål.
Michael började skriva när han var hemma med barnen, ett ovanligt val för en man i USA, men hustrun hade en mycket högre lön, så det var inte ett svårt val. Men Michael blev hela tiden refuserad av de traditionella förlagen. Han tröttnade på förlagens ovilja. När han började med egenutgivning blev det succé. Förlagen hade helt missbedömt hans potential att få framgång och han refuserades över 200 gånger. Ironiskt nog blev han senare traditionellt utgiven, när det märktes hur bra det gick! Ett av de största problemen innan framgången var att ha råd med och hitta provläsare och framför allt korrekturläsare. (Något jag känner igen. I Sverige med mindre förlag, så får man i alla fall ofta som författare ta ett stort ansvar för korrekturläsningen, eller till och med betala för denna.)

Förlagets text:
Royce Melborn, en skicklig tjuv, och hans legosoldatpartner, Hadrian Blackwater, tjänar pengar på att utföra farliga uppdrag för adelsmän - tills de anställs för att stjäla ett berömt svärd. Vad som verkar vara bara ett enkelt jobb drar in dem i mordet på kungen och fångade i en konspiration som avslöjar en komplott som är mycket större än bara störtandet av ett litet kungarike.
När författaren Michael J. Sullivan självpublicerade de första böckerna i sina Riyria Revelations blev de snabbt bästsäljande e-böcker.
Böckerna i serien heter: Theft of Swords, Rise of Empire och The Heir of Novron. Serien publicerades först som sex böcker, men har sedan getts ut som en trilogi.

Hur är då dessa egenpublicerade alster? Är de något att ha? Gillar man fantasy så håller dess böcker god klass. Språket och hantverket är väl genomfört. Personbeskrivningarna och gestaltandet är på en bra nivå, och karaktärerna trovärdiga och intressanta. Om jag har en invändning så är det kanske hans bruk av alver och dvärgar som känns lite fantasilöst. De används rakt av som substitut för problemen med ”rasism och nazism” i USA och andra samhällen. Alverna är förföljda och utsätts för etnisk rensning, i analogi med vad som skedde i nazityskland. Han kunde hellre ha använt sig av olika mänskliga folkslag, enligt min personliga åsikt, och låtit eventuella alver vara mystiska varelser ”bortom bergen”. Det hade ökat mystikfaktorn, vilket inte är att förakta i fantasygenren.
Men i övrigt så tycker jag att böckerna i The Riyria revelations är både välskrivna och underhållande. Klart läsvärda.

Den första boken ger jag betyget 4 av 5, den andra 3 och den tredje 4. Mittenboken känns lite grann som en transportsträcka mot den spännande och överraskande finalen.

Avdelning: Fantastik Taggar: #egenutgivare #svärd #magi #alver

30 maj 2023

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Bok- presentation:	Nitton åttiofyra : 1984
Författar- presentation:	George Orwell

Riktigt bra läsning 2022

Vad som räknas som bra är ju givetvis subjektivt. Jag gillar framförallt fantasifyllda böcker med både spänning och djup. Gärna äventyr, men det måste vara något extra och inte bara en rad cliffhangers.

I undantagsfall kan jag läsa någon riktigt intressant biografi eller livsöde. Men det är inte det jag vanligtvis väljer ut, kanske eftersom jag i mitt arbete hela tiden får höra människors livsöden och berättelser, som ofta kan vara mer fascinerande, roliga eller tragiska än vad man först kan ana. Bakom en människas fasad döljer sig en värld av relationer och upplevelser.

Årets enda självbiografi var desto mer upprörande. Pojken i källaren, av Stephen Smith. Den är så osannolik, hemsk och ändå hoppfull, att den överträffar det mesta man kan tänka sig. Du kan läsa om den här.

Årest bästa science fictionläsning är Adrian Tchajkovskys Shards of Earth, och dess fortsättning Eyes of the Void. Det kommer en tredje del under 2023. Rekommenderas. Här kan du läsa mer.

Årets "skräck" blev Stephen Kings sanaste alster En saga. Den är oerhört väksriven, ändå blev den för mig en besvikelse. Varför då? Svaret hittar du här.

Och så i fantasygenren, Prince of Thorns av Mark Lawrence. Välskriven och rikigt smutsig, inget för de kräsmagade. För den som gillar sådant så kan du läsa om den här.

Årets klassiker blev 1984 av Orwells. Den är lika aktuell idag som när den skrevs. Läs den om du inte har gjort det. En lärdom från 1984 är nyspråket som tankemanipulation. Ofta använt i debatter både från höger och vänsterhåll. Tänk på att orden du använder formar verkligheten. Men tänk också på faran av att förbjuda böcker och språkliga uttryck av förment goda skäl som att man inte vill att en viss grupp ska känna sig utsatt eller kränkt. Nästa gång kan förbudet och drevet drabba dig själv.

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #2022 #boktips

29 december 2022

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Bok- presentation:	En julsaga
Författar- presentation:	Charles Dickens
Häftad Finns i lager, 278 kr Danskt band Beställningsvara, 199 kr Inbunden Finns i lager, 224 kr Inbunden Finns i lager, 242 kr

God jul

Nu är det jul igen! Julen är den mest populär högtiden i vår del av världen. Den är multikulturell med en mängd ihopslagna traditioner och berättelser. Vi har det gamla midvinterfirandet, om vilket vi nästan inte vet någonting alls, förutom att man träffades, åt och hade någon form av rit kring detta. Det vi vet är att övergången till kristendomen tycks ha gått ganska lugnt till. Biskop Mikael Mogren berättar mer här. Och man ville givetvis behålla midvinterfirandet fast med en kristen ton.

Till julen hör givetvis julevangeliet, med sitt budskap om det heliga barnet och att räddningstimman är här. Jag kan tänka mig att det budskapet känns extra viktigt att ta till sig för alla barn på flykt i världen, och i för de som lever i den konflikt som har störst implikation för oss i Sverige, nämigen Ukraina. Vi behöver hoppet och ett budskap om att ljuset segrar över mörkret en dag.

Litteraturen och populärkulturen är full av julskildringar, mer eller mindre juliga. Vi har ju TV-serien och boken NOS4A2, skriven av Stephen Kings son Joe Hill. En 700-sidig tegelsten med juleskräck. Läs mer här. En rikitig klassiker är väl Charles Dickens, En julsaga. Astrid Lindgren har skrivit ett antal julskildringar. Rätt oförglömlig är när Emil bjuder fattigjonen på taberas! Och så har vi Selma Lagerlöfs jul!

En av poängerna med julen är att vi blir eftertänksamma. Konsumismens jul ger jag därför inte mycket för. Vi kanske istället borde fundera: Vad kan jag göra för en medmänniska denna jul, som blir till glädje och hopp? Det märkliga med att ge, är att man samtidigt får så mycket tillbaka. Kanske det hopp man själv saknade?

Avdelning: Klassiker Taggar: #jul #julskildringar #Jesus

20 december 2022

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Hårda paket!

6 december 2022