Intervju med Jonny Berg, Swedish Zombie

Bok- presentation:	13 Svarta sagor
Författar- presentation:	Alexandra Nero

Hur kom det sig att du bildade ett skräckboksförlag? Är inte det lite smalt? Vilka är dina drivkrafter?

Det är lite smalt och tur är väl det. Som jag ser det är det ofta med det nischade som små förlag har någonting viktigt att bidra med. När man pratar om bokbranschen och författarskap hamnar man inte sällan i ett mätande av framgång, pengar, upplagor och kändisskap. Jag ser inget fel i bestsellers och stora satsningar, men trots alla böcker som trycks i Sverige varje år upplever jag ändå ofta utbudet som torftigt. Torftigt sett ur min synvinkel som skräckfantast. Så det är vad jag intresserar mig för, att ge ut de berättelser jag tycker saknas. Jag vill ge ut de där böckerna som förtjänar att finnas till.

Jag och Erik Horned som jobbar med Swedish Zombie är inte särskilt intresserade av tv-soffor och massupplagor, det där får mainstream-förlagen syssla med. Vi gör böcker av lust och syftet är att nå en viss publik, inte att tillfredsställa alla eller att sälja till varje pris. Det är en frihet i sig att inte ta allt för stor kommersiell hänsyn. Vi ser ett stort egenvärde i att ta fram bra skräcklitteratur och det är fint.
Att göra böcker är för mig ett sätt att vara kreativ. Det finns en enorm tillfredställelse i att öppna den första kartongen när en bok kommit från tryckeriet eller titta igenom en e-bok på plattan. Att se det färdiga resultatet av någonting som engagerat ganska många människor under processen. Det är ett skapande i sig och jag ser allt skapande som någonting i grunden positivt. 

Du har ju fina omslag på förlagets böcker. Hur går det till när förlaget väljer omslagsbilder?

Ibland använder vi så kallade stock photos, ibland görs omslagen från grunden. Jag gillar omslag som bejakar genren, som inte är blyga och som talar ett tydligt språk. Det betyder inte att vi inte kommer att experimentera ibland, men det behövs någonting som får en presumtiv läsare att haja till. Hur många bilder flimrar inte förbi under en dag i ens liv? Tusentals? Tio tusentals? Kanske fler. Dessutom är skräck som estetik ofta intressant, det fula, hemska, skrämmande och äckliga blir plötsligt vackert. Varför inte bejaka det?

Hur ser dina planer ut för framtidens utgivning?

Jag jobbar för närvarande med en urban fantasy-antologi som ska ges ut av ett annat förlag, samt en samling med noveller på temat ”superhjältar” för Swedish Zombie. I höst kommer vi publicera en skräckthriller av Christian Johansson, som heter ”Skönheten”. Och vi planerar för fler böcker under 2016, minst en roman och två novellsamlingar. Dessutom kommer vi publicera ytterligare en handfull riktigt bra e-noveller efter sommaren.

Vilka råd skulle du vilja ge till den som vill skriva skräckberättelser?

Några specifika råd till den som vill skriva skräck har jag egentligen inte. ”Skräck” som genre är en månghövdad drake och låter sig inte ringas in så lätt. Jag tycker så här: Skriv det du vill skriva. Berätta de historier du bär inom dig och måste få ut. Vilken genre de tillhör kan du fundera på senare.

Vill du berätta något om förlagsbranschen?

Jag följer utvecklingen i branschen med intresse. Det finns hela tiden nya saker att lära sig och att ta ställning till. Men jag ser på något sätt inte Swedish Zombie som en del av den där världen fullt ut. Jag och Erik gör böcker helt enkelt. Vi är en jätteliten aktör och trivs med det. Det finns en läsarskara där ute som vi vill nå, men vi diskuterar mycket hur vi ska göra det på vårt eget sätt. Vi vill göra någonting bra, utan att för den skull bry oss allt för mycket om hur saker och ting ”borde vara” och ”ska göras”. Det enda som spelar någon roll när mörkret sänker sig är att du fått ta del av några goda berättelser innan dess. Det är där vi kommer in.