Anders Blixt skrev av sig sina mardrömmar, - Mattias Lönnebos blogg på LitteraturMagazinet

 Mattias Lönnebos blogg 
Anders Blixt skrev av sig sina mardrömmar

Anders Blixt skrev av sig sina mardrömmar

Det är välkänt att man kan ”skriva av sig”, och bearbeta jobbiga upplevelser genom att sätta ord på dem. En som gjort detta är författaren och spelsdesignern Anders Blixt. Det här är hans berättelse:

Krig ledde till att jag började skriva skönlitteratur. Skrämmande men sant. Jag har skrivit facklitteratur och spel sedan jag var tonåring, men det var mina erfarenheter av Bosnienkriget vid 34 års ålder som fick mig att ge mig i kast med fiction, närmare bestämt science fiction.

Vintern 1993-94 satt jag i ett dragigt kontorsrum på Almnäs garnison utanför Södertälje med en nio månaders projektanställning att ta itu med eftersläpande rapporter och annat pappersarbete för flera FN-missioner. Balkan var en krigshärd med svenska blå baskrar på plats för att skydda civila. Utanför mitt fönster såg jag därför hur FN-soldater övade mot ”marodörer”.
Jag var nygift och hustrun hade krävt att jag inte for till Balkan. Men även om jag stannade i Sverige, mötte jag många grabbar i tjugoårsåldern som hade varit ute på vårt värsta FN-uppdrag sedan Kongo på 1960-talet. Deras berättelser fastnade i mitt minne, mest i form av bilder som tände mitt första försök att skriva ett science fiction-spionäventyr, Iskriget. Fördelen med denna genre är att jag får skapa den värld som berättelsen behöver utan hänsyn till historiskt korrekthet. 

Det tog tio år för Iskriget att bli klar och intrigen genomgick omfattande omarbetningar. Efter några år flyttade jag den från en space opera-framtid till ett alternativhistoriskt 1940-tal, en jord som delvis liknar vår, men med andra politiska förhållanden, lite annorlunda geografi och ett stänk science fiction-teknik (bland annat de jättelika iskryssare som kallades jaggernauter) som komplement till realistiska biplan och rörradioapparater. Detta retro-stilgrepp kallas dieselpunk. Boken granskade den västerländska civilisationens mörka sidor – som kolonialism, chauvinism, terror och rasism – ur ett socialliberalt perspektiv. Srebrenica-massakern inträffade under skrivandet och påverkade hur intrigtrådarna flätades samman mot slutet.

I september 2008 flög jag till Kabul på ett halvårskontrakt som civil pressofficer vid EU:s polismission EUPOL, vars syfte är att hjälpa Afghanistan organisera en modern poliskår. Där hamnade jag i en krigszon och levde bakom sandsäcksmurar och taggtrådsstängsel. Alla resor genomfördes i pansarjeep med livvakt. Då och då skallrade kontorets fönsterrutor av självmordsbombers dunder.
Senvintern 2009 lämnade jag Kabul för det fredliga Sverige. Men Kabul lämnade inte mig. Ett och ett halvt år efter hemkomsten plågades jag fortfarande av mardrömmar och flashbacks. Dessa PTSD-bekymmer ledde till att jag fick specialisthjälp av Folke Bernadotte-akademin, den myndighet som hade sänt mig dit. Terapeuten Adam uppmanade mig att sätta ord på vad jag varit med genom att skriva – det är ju mitt yrke. Jag satte mig vid datorn och skrev ”Dust” i ett svep. Novellen skildrar det fiktiva krigshärjade landet Ariana, men innehåller scener som direkt återger vad jag sett och hört i Kabul. Titeln bygger på mina första intryck av Afghanistans karghet:

I will always associate Ariana with the smell of dust, dry as cinder. It is a land of few colours: brown soil, grey rock, and green vegetation characterize the hills and valleys.

Jag lät den namnlöse huvudpersonen förklara vad det är som får en etablerad medelklassman och familjefar att resa till ett fjärran krig för att hjälpa okända människor:

I was given a good life through a fortunate birth, that is true, but thereby I have also been given the responsibility to do something worthwhile of it. One day I will have to account for how I have spent these precious days that someone gave me without asking. And all things said and done, people are what matter – all else is dust.

Mardrömmarna försvann så snart jag skrivit klart – författandet visade sig vara effektiv självterapi, just som Adam hade trott.

Under terapin förklarade Adam för mig att jag inte kunde återgå till min före-Kabul-vardag, utan att jag behövde starta ett nytt liv – ”you need to reinvent yourself” sade han flera gånger under våra engelskspråkiga sessioner. För att bearbeta denna nya utmaning skrev jag ”The Road”, i vilken huvudpersonen Kitu, en kvinnlig polis, väljer att inte återvända till hemlandet efter sin tid i Ariana, utan blir gendarm i kolonialförvaltningen i Hinterland, en tropikregion invid Ariana.
Titelns Väg är inspirerad av den nordindiska Grand Trunk Road, som för hundratals år sedan drogs från Calcutta till Kabul för att binda samman de muslimska kejsarnas domäner. Rudyard Kipling skildrade den stämningsfullt i romanen Kim. Jag har familjeband till norra Indien och har rest längs den vägen flera gånger. Hinterlands Väg löper på samma sätt från oceanen till de berg bland vilka Ariana gömmer sig. Så här beskriver Kitu sin upplevelse av Vägen:

A river running the wrong way – that’s what the Road is to me. My first impression was a long time ago when I arrived at the Port Kad coastal terminus. Standing on the observation deck of an ocean liner, I looked beyond the city through binoculars and saw a broad dark line wind towards the hills, alive with tiny people, carts, and motors. The Road seemed to flow away from the coast, feeding the adjacent lands all the way to the Ariana Highlands and the Makir Plateau.

Kitu är ärrad till kropp och själ och döljer sina inre skuggor bakom en stram yta. Men livet är oförutsägbart och när hon oförhappandes möter två ordensbröder med en komplicerad bakgrund får hon en chans att läkas själsligen. Därefter blir ingenting sig likt. Så blev det även för mig: livets Väg går aldrig tillbaks utan enbart framåt.

Jag skriver på engelska. Det är inte ett främmande språk för mig, ty jag har levt en tid i USA och min svensk-indiska familj är engelskspråkig. Mina afghanska upplevelser skedde därtill på engelska, EUPOL:s arbetsspråk. Enligt en svensk universitetslärare i engelsk litteratur skriver jag faktiskt bättre på det språket än på svenska, eftersom jag blir mer koncis.
Efter att jag var klar med ”The Road” skrev jag om Iskriget på engelska som den kortare och vassare The Ice War, vilken fick några goda recensioner. För närvarande håller jag på med kortromanen Dusk and Dawn, som är en fristående fortsättning på ”Dust” och ”The Road”; den utspelar sig ett decennium eller så senare på en annan plats på samma planet. Det är ett action-äventyr, men de underliggande problemen handlar fortfarande om hur en person bevarar sin medmänsklighet i en brutal situation.

Anders Blixt            

Tack, Anders, för att du tog dig tid att dela dina erfarenheter med LitteraturMagazinet. Jag kan tänka mig att även storheter som Hemingway, som bevittnade fruktansvärda scener under krigen, bearbetade sin egen ångest med hjälp av författandet, och att resultatet har kunnat bidra till att ge läsarna en djupare förståelse av vad det innebär att vara människa. Men jag känner också till fall där själva nedtecknandet av vad som skett, varit för upprivande och svårt, och författaren blev tvungen att avbryta. Vissa minnen kan vara för smärtsamma att dra fram.

(På bilden ovan, en av de spelböcker som Anders skrivit. Den lekfulla sidan och allvaret kan mycket väl kombineras.)

Jag undrar om det egentligen har skrivits något riktigt läsvärt, om inte författaren också burit på ”något som skaver”, en osynlig tagg? 

Mattias Lönnebo            
 


Avdelning: Fakta Taggar: #diesel punk #krig #trauma
8 mars 2016
litteraturmagazinet.blogentry_418918.comments
 

Att skriva skrämmande

Bok-
presentation:
Tre dumskallar
Författar-
presentation:
Mattias Lönnebo

Att skriva skrämmande

Jag tänker nu inte gå in på generella skrivartips som meningsuppbyggnad, karaktärbyggnad, stil och val av berättarperspektiv. Det kan du läsa om här.
Nej, nu är det förmågan att få läsarens hud att knottras, knogarna och vitna och kalla kårar att löpa längs ryggraden som efterfrågas. Hur blir man bra på att skrämmas?


Avdelning: Skriv! Taggar: #skräck #tips #Lovecraft
Kommentera
 

Donald Trumps farliga psyke

Bok-
presentation:
Trump-Style Negotiation: Powerful Strategies and Tactics for Mastering Ever
Författar-
presentation:
George H. Ross

Donald Trumps farliga psyke

The dangerous case of Donald Trump: Robert Jay Lifton and Bill Moyers
Det är verkligen surrealistiskt att USA har en president där det redan under hans mandatperiod skrivs en bok där 27 psykiatriker och psykologer uttalar sig om hans mentala tillstånd.


Avdelning: Fakta Taggar: #Donald Trump #psykologi #farlig
Kommentera
 

Drömfångarna fick litteraturstöd

Bok-
presentation:
Drömfångarna
Författar-
presentation:
Mattias Lönnebo
Kartonnage
Finns i lager, 190 kr

Drömfångarna fick litteraturstöd

Som författare idag får man ofta växla mellan att få sina böcker utgivna på traditionella förlag eller som egenutgivare. Min surrealistiska ungdomsbok Drömfångarna var på vippen att få bli utgiven på ett av landets största förlag, men snubblade på mållinjen. Manuset ledde också till att ett annat förlag beställde en liknande bok men med lite annorlunda inriktning. Jag visste att jag hade något här och tyckte att Drömfångarna förtjänade ett bättre liv än i skrivbordslådan. 


Avdelning: Skriv! Taggar: #litteraturstöd #fantasy #bibliotek
Kommentera
 

Rött Uppror av Pierce Brown

Bok-
presentation:
Gyllene sonen
Författar-
presentation:
Pierce Brown
Inbunden
Beställningsvara, 280 kr
Pocket
Finns i lager, 69 kr

Rött Uppror av Pierce Brown

Förlagets text: Darrow är Röd, en ung gruvarbetare i en underjordisk koloni på Mars. Hans uppgift är att borra efter helium-3 som är avgörande för att göra planetens yta beboelig för människor. Darrow och de Röda vet att de är mänsklighetens sista hopp. Tills han upptäcker att de lever i en lögn.


Avdelning: Fantastik Taggar: #Science fiction #action #Mars
Kommentera
 

Brian Aldiss

Brian Aldiss

En av mina absoluta favoritförfattare har gjort sin sista rymdresa: Brian Aldiss har gått ur tiden i en ålder av 92 år.
Aldiss har varit en verklig inspirationskälla, både till andra författare och till filmmakare. Hans suggestiva och banbrytande historier, som ofta har en vass samhällskritisk egg, har gett upphov till flera kända filmer: AI, och Frankenstein unbound.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #science fiction
Kommentera
 

Drömfångare Stephen King

Bok-
presentation:
Drömfångare
Författar-
presentation:
Stephen King

Drömfångare Stephen King

Förlagets text: Det var en gång i staden Derry fyra pojkar som gjorde något otroligt modigt. Utan tvekan något bra, kanske till och med något fantastiskt. Något som förändrade dem på ett sätt som de aldrig riktigt skulle komma att förstå.


Avdelning: Skräck Taggar: #aliens #vinter #vatten #äckel
Kommentera
 

Kamrater

Bok-
presentation:
På västfronten intet nytt
Författar-
presentation:
E M Remargue

Kamrater

Kamrater av
Erich Maria Remarque

”Kamrater (Drei Kameraden) är en roman från 1937.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #kärlek #alkohol #nazism
Kommentera
 LitteraturMagazinet Skriv! 

LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.

Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.

Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!

Bli medlem
Ditt fullständiga namn:
Din epost:
 
Logga in
Epostadress:
Lösenord:
Behöver du ett nytt lösenord? Klicka här!
 LitteraturMagazinet presenterar 
"Men det måste finnas ett hopp - det blir mer realistiskt"

Författarblogg: Mattias Lönnebo

"Men det måste finnas ett hopp - det blir mer realistiskt"

Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare vars utgivning innefattar flera fantasyböcker men även mer vardagliga relationsnoveller. Stilen präglas av spänning, mytologi och existentiellt djup och han vänder sig både till vuxna och yngre läsare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan och militärpastor.

– Det finns väldigt många ungdomsböcker som är deprimerande och mörka. Själv kan jag mycket väl tänka mig att skriva om negativa saker – men det måste finnas ett hopp. Jag menar att det är mer realistiskt, förklarar han.

Läs mer ...

Sök i bloggen

 

Mattias Lönnebos böcker

Fyrtornet vid Maspalomas

av Mattias Lönnebo
En gripande novell om en livsavgörande vändpunkt. Jasmine träffar...

Genom Skuggornas dal

av Mattias Lönnebo
Livets pärlor har blivit stulna och det lilla landet är i stor fa...


Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB