Hemlig lesbisk stad i Norrland

I skrönornas underbara värld är allting möjligt. Bland de mer komiska var nyheten som för några år sedan spreds genom kinesiska medier:
”Världens enda kvinnostad, Chako Paul City, ligger i Norrland och grundades redan 1820 av en rik änka. Stora delar av befolkningen i staden är lesbiska skogshuggare, och män får under inga omständigheter tillträde – då "slås de halvt ihjäl" av kvinnliga poliser. Skulle en kvinna lämna Chako Paul City och ha sex med en man så måste hon bada innan hon får träda in i gemenskapen på nytt. Dessutom ska det någonstans i samhället även finnas ett medeltida slott gömt.” Källa: Aftonbladet, Carina Bergfeldt

Som författare ser jag dessa skrönor som en källa till skratt och inspiration till att skapa nya skrönor. Skönlitterär fiktion är ju just skrönor. Det är bara det att man inte bör hävda eller antyda att de bygger på sanna historier eller fakta om de inte gör det. När sanningen väl kryper fram kan många läsare känna sig lurade.

Synnerligen välkänd är Da-Vinci koden, av Dan Brown. Där presenteras en mängd spekulationer om historiska personer och hemliga sällskap. Det får man gärna göra i fantasin och romanernas värld, men författaren presenterar dem som om de vore historiska fakta, när han i själva verket bygger på obskyra dokument och rena faktafel. 

”Gömda” av Liza Marklund, är en helt annan typ av bok som fick ta emot mycket kritik eftersom det stod: ”En sann historia” som undertitel. Liza Marklund ville göra en roman om kvinnomisshandel och fabulerade en del för att berättarjaget skulle förbli anonymt .

”- Om människor genom undertiteln - En sann historia- har uppfattat att böckerna är korrekta ner i minsta detalj och känner sig lurade är jag uppriktigt ledsen för detta.” Liza Marklund
Förmodligen kunde allt bråk ha undvikits genom att Liza Marklund ändrat undertiteln till ”Bygger på en sann historia” Då hade det viktiga ämnet som boken behandlar inte hamnat i skymundan.

Charles Dickens romaner om fattiga barn och samhällets orättvisor var skrivna med patos och vilja till förändring och upprättelse för de fattiga. Vem kan glömma tex David Copperfield och Oliver Twist? Där har vi exempel på hur skröna och fiktion som bygger på verkliga förhållanden, synliggjorde de fattigas situation och samhällets orättvisor på ett föredömligt sätt. Vem vet? De kanske bidrog till att göra det engelska samhället bättre?
Oavsett om romaner bygger på rena skrönor eller har verklighetsbakgrund så kan de ge inspiration till att förändra och förnya. 

Men kommer skrönan om Chako Paul City och de lesbiska skogshuggarna inspirera mig till nästa roman? Nej, den stafettpinnen överlämnar jag med glädje till någon annan. Jag lovar att läsa boken när du skrivit den!