Svag läsförståelse PISA 2015

Bok- presentation:	Läsinlärning och självförtroende : Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser
Författar- presentation:	Karin Taube
Häftad Finns i lager, 334 kr

Läsförståelse är fortfarande en svag punkt enligt den senaste (2015) PISA-rapporten.
Den har förbättrats men är fortfarande alltför låg. Och det påverkar även de övriga skolämnena, och möjligheten att ta till sig informationen i en text.
Det är dessutom stor skillnad på pojkars och flickors läsförståelse, och flickorna är generellt sett bättre. Det finns säkert flera förklaringar till detta, men en är förmodligen sociologisk, det ses inte som coolt av killkompisarna.

”Regeringen har aviserat en läsa- skriva- räknagaranti som ska ge behövande elever rätt till insatser redan på lågstadiet. Det kommer att få betydande effekt, enligt Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och regeringens utredare av garantin.
Det har funnits en tendens att fokusera specialpedagogiska insatser till årskurs åtta och nio. Då är det kanske många gånger försent, säger han. ”källa: UNT 7/12 2016

En gång i tiden var jag också ett läsande barn. Det var förstås enklare när det inte fanns Tv-spel, och bara två Tv-kanaler. Jag skulle förmodligen varit ett läsande barn även idag, beroende på att jag har föräldrar som både läste mysiga godnattsagor och själva läste och diskuterade böcker. Föräldrarna har en nyckelroll när det gäller attityden till läsningen, det tror jag verkligen. Skolorna kan i viss mån utjämna skillnaderna hemifrån genom att tidigt satsa på att barnen lär sig det tekniska läsandet, men också det lustfyllda. Att utmanas av språket, succesivt höja ribban och läras sig mer om olika språkliga uttryck, metaforer, ovanliga ord och synonymer. 

”Jag använder ibland begreppet packa upp textens betydelse. Det är så många elever som inte förstår språkliga uttryck och tolkar texten fel. Där är lärarens ansvar att successivt föra över ansvaret på eleverna. Detta synsätt har spridit sig de senaste åren, och särskilt efter det dåliga resultatet i Pisa 2012 har, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.” UNT 7/12 2016

När jag skriver barn och ungdomsböcker så är jag noggrann med språket. Jag vill inte göra det alltför banalt och enkelt, och jag vill att det ska vara korrekt. Barnen förtjänar att jag anstränger mig som författare. Jag använder korta meningar, men inte nödvändigtvis jätteenkla ord. Att det fungerar kan Atsrid Lindgrens verk vittna om, fyllda som de är med äldre uttryck och bibliska ordspråk. Samtidigt får det inte vara för abstrakt, utan anpassat till målgruppen. Målet är att den som läser ska tycka att det är spännande och vilja fortsätta utan att någon vuxen tjatar. Här följer ett exempel ur min bok ”Innan lyktorna slocknar”, Verbum förlag 2016, 9-12 år.

”Vinden hade fått den stilla vattenytan att krusas, och små vågor slog upp på Dags mage. Han anade att det kanske inte bara var vinden som gjorde vågorna. Det kanske fanns något under ytan, något farligt med vassa tänder? Huden på armar och ben knottrades. Han försökte gå snabbare, men det var svårt i vattnet. Bladet guppade retfullt, men han kom långsamt närmare.
Plötsligt slingrade sig något mjukt kring foten. Dag skrek till och hoppade upp, bara för att förlora balansen och plaska ned i vattnet igen.”

Hur får man då pojkarna att läsa? Ja, framförallt genom att förvänta sig att de ska tycka att det är roligt. Och hemma bör papporna vara med på tåget. Det handlar nog mycket om positiva förväntningar och manliga förebilder. Hur mycket vi än önskar oss att könsidentifikationen var mindre viktig, så finns den där. Och jag tror att vi gör barnen orätt genom att låtsas som om den inte existerade, samtidigt som den heller inte ska förstärkas eller pådyvlas de barn som vill överskrida den. Om en pojke vill läsa en hästbok, som ofta av någon obegriplig anledning betraktas som väldigt feminin, så uppmuntra det bara! 

Skolbiblioteken och de kommunala biblioteken har givetvis en nyckelroll och behöver få mer resurser. Bibliotekarien behövs och kan vägleda och hjälpa eleverna att hitta rätt. Idag finns också stora möjligheter för skolorna att låna eböcker via ElibU. Det kan bredda utbudet ordentligt. I skolorna kan man jobba med författarbesök och skrivartävlingar. Bara fantasin sätter gränser, och hos lärarna finns kompetensen och kreativiteten.

Och så en käpphäst jag har:
Mobilfria grundskolor kan hjälpa eleverna att koncentrera sig, minska nätmobbning och dessutom leda till mer spontanläsning, lek och socialt samspel. Men det är en helt annan fråga. Eller?