Redigerandet: Konst eller plåga?
Jag är just nu i redigeringsfasen av två olika böcker. Den ena ger jag ut på Pythia Förlag och den andra ska skickas in till några förlag som eventuellt är intresserade. Den första boken är fantasy och den andra science fiction. Båda riktar sig i första hand till ungdomar, men tanken är att de också ska tilltala äldre läsare.
Böckerna är korrekturlästa, så det bör inte finnas många fel kvar. Erfarenheten säger mig att det ändå dyker upp småsaker, särskilt misstag som jag begår under redigeringen, så jag vet att det alltid behövs en sista korrekturvända innan det hela är färdigt att ges ut.
Det är en konst att redigera, att vrida och vända på texten, ersätta ord som upprepats för ofta, skära bort övertydligheter och ytterligare låta karaktärerna slipas till genom någon detalj. Samtidigt är det jobbigt. Man får ta det lugnt så att man inte blir alltför trött på det man gör, för då blir resultatet inte så bra. Det är också jobbigt eftersom jag är så dömande mot det jag själv skriver. Här måste man fatta ett svårt beslut – När ska man vara nöjd? När är något så komplicerat som en skönlitterär text färdig?
Insikten måste vara att det alltid går att höja kvantiteten lite till, men någonstans måste man ju också säga stopp om boken ska bli klar. Men inte för tidigt. Låt texten vila några månader när jag tror att jag är nöjd, det är mitt tips till mig själv.
Jag läser om den och redigerar det som då sticker ut, det jag reagerar på och som kan bli bättre. Tiden ger distans, och distans behövs. Särskilt självdistans. För att uppskatta ett konstverk sägs det ju att man ska ta några steg tillbaka.
Redigering av böcker är inte enbart lustfyllt för mig. Det är därför jag använde ordet ”plåga”. Samtidigt är det också en konst, och det krävs vana ochg kunskaper att redigera på ett bra sätt. Det är lika mycket något man lär sig som att lära sig skriva. Det råder ingen som helst tvekan om att redigeringen är en omistlig del i författandet. Och det jag själv lägger märke till är att texten oftast kortas ner. Att tänka efter och ta bort text är också en del på vägen till ett lyckat resultat.
Jag måste bara inse att den jobbiga redigeringen aldrig går att rationalisera bort, hur mycket flyt jag än hade när jag skrev berättelsen. Låt den ta tid så blir arbetet mindre plågsamt och resultatet blir bättre.
(Bilden, ett verk av Tomasson Salini.)
Avdelning: Skriv! Taggar: #redigera #tips
Tänd ett ljus
Den här gången tänker jag inte skriva om Halloween eller tipsa om skräckböcker, det görs på annat håll så det räcker till och blir över. Jag tänker på Allhelgonaghelgen ur ett annat perspektiv, som minnenas och sorgernas helg. Som den helg då vi på ett särskilt sätt minns våra döda. Jag citerar Svenska kyrkans hemsida: "Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss." (Bild från Röke kyrka)
I år får vi också hedra och minnas terrorns offer, och den våldsbejakande extremismens attacker mot människor i kyrkor, skolor och mot demokratin. Våldsdåd orsakar, som vi alla vet, extra svår sorg och förstämning. Och kan få oöverblickbara följder.
Det brukar vara så bitterljuvt vackert på kyrkogårdarna, med ljus i tusental som lyser i mörkret, som trotsiga utroppstecken mot dödens makt. Det finns hopp, trots allt, tycks de ropa. I år får kyrkorna kämpa med säkerheten i pandemins spår. Konserter och minnesgudstjänster begränsas ofta till särkilt inbjudna sörjande. Extra personal och volontärer får se till att det inte blir för trångt på kyrkogårdarna eller i kyrkorna. Det har öppnats en virtuell ljuständning för den som behöver hålla sig hemma. Och digitala mötesplatser och minnesgudstjänster. Den sorg och den isolering som Covid 19 har gett kräver både eftertanke och nya grepp.
Begravningssederna förändras. Det blir allt ovanligare med individuella gravar till förmån för kollektiva minneslundar, vilket på ett sätt kan förvåna i denna individualiserade tid. Men förklaringen är förmodligen att människor ofta känner sig för jäktade för att sköta en grav. Eller bor långt borta och därför känner ett dåligt samvete över att inte kunna besöka graven oftare. En följd är att kyrkogårdarna troligtvis kommer att se annorlunda ut med allt längre avstånd mellan gravstenarna, och allt större minneslundar.
Oavsett gravskick, så finns behovet att bearbeta sorgen kvar. Därav alla tända ljus.
Det finns en myt om ett sorgeår, och att det efter detta första år av sorg skulle vara nästan som vanligt igen. Men bearbetandets tid har inga fasta ramar. Och sorgen av en älskad medmänniska kommer alltid att finnas kvar. Den blir dock lindrigare att bära och mindre smärtsam, för vi människor är gjorda för att anpassa oss och uthärda stora svårigheter.
Tron är för många en hjälp att bearbeta dödens obevekliga process, och att kunna leva i hoppet utan bitterhet. För med bitterheten dör kärleken, och vår stora uppgift på jorden är att älska.
Några boktips i sorgens tid skulle kunna vara: Ett år av magiskt tänkande, av Joan Didion; Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom; Barn som sörjer av Marie Rehnstam.
Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som gott
- Karin Boye
Avdelning: Fakta Taggar: #allhelgona #alla helgons dag #ljus #gravar
Kommentera
När magin faller samman – Mindhunter
Mindhunter är en fascinerande, välspelad och välskriven TV-serie på Netflix, som baserar sig på verkliga personer och händelser. Första säsongen kom 2017.
Avdelning: Spänning Taggar: #Mindhunter #deckare #FBI #skrivande #TV #Netflix
Kommentera
Historiens märkligaste fantasyfilm
Det heliga berget (La montaña sagrada) av Alejandro Jodorowsky. 1973 briserade denna bomb på Cannes filmfestival, som både gjorde skandal och samtidigt höjdes till skyarna av fansen. Först 30 år senare släpptes den för en bredare publik på DVD. För den som vågar finns nu i en uppgraderad och restaurerad version.
Avdelning: Fantastik Taggar: #jodorowsky #fantasyfilm #naket #grotesk #Cannes #filmfestival
Kommentera
Antikvariat och hyperrymd
I dessa digitaliseringens tidevarv finns det ändå de som vill satsa på bokhandel och antikvariat. Här på Litterturmagazinet har vi ju utmärkta Glansholms bokhandel och antikvariat. Men jag blev nyfiken på Stockholms Science Fiction antikvariat eftersom de nischat sig så hårt och satsar på fysisk handel i en egen lokal. Jag kontaktade Magnus Lekberg som gärna berättar för oss hur de tänkte
Hur kom det sig att du ville starta ett antikvariat?
Jag är själv en samlare i själen och hade under många år dammsugit second hand-butiker och loppisar på alla böcker i genrerna science fiction, fantasy och skräck jag kunde hitta. Det var ju ofta lite si och så med ordningen på dessa ställen, inte sällan fick jag djupdyka i en packlår med böcker huller om buller, som dessutom var vikta och kantstötta av den taskiga hanteringen. Böckerna jag hittade hamnade (mestadels) i förrådet, som efter några år började svämma över. Tanken fanns alltid att göra något av detta i framtiden.
Min vän Lars Jansson – också han science fiction-entusiast och liksom jag själv ”karlskoging” i förskingringen – hade sedan många verksamhet i lokalen på Rutger Fuchsgatan, och när vi enats kring idén om ett antikvariat sattes bollen i rullning. Vi planerade länge – nästan två år innan vi öppnade – och vad vi ville skapa var inte bara en bokhandel, utan en plats att mötas i, förundras över och vallfärda till.
När vi under uppväxten åkte ”upp till Stockholm” hade vi våra vattenhål, bland annat Science Fiction-bokhandeln i Gamla stan, och vår ambition var att skapa ett av dessa givna mål för både inresta och stockholmare. Med facit i hand ett par år senare kan vi säga att vi faktiskt lyckades.
Varför just SF?
För att vi älskar det. Som entreprenör hör jag till skolan att jag måste gilla det jag säljer. Jag skulle ha väldigt svårt för att sälja skor eller vitvaror. Själva ”business”-delen är för mig inte det som lockar, utan innehållet. Det är ingen strategi man nödvändigtvis blir rik på, men en som du mår bra av.
En annan anledning är att om du gillar något och ser ett behov så finns det säkert andra som känner likadant. Just våra kunder – även om de har lite olika ingång till genren, har alla nostalgin, eskapismen eller samlarnerven som drivkraft. Våra kunder älskar att få sin livspassion serverad på ett silverfat. Det är ordning och reda (för det mesta), vi har kunnig personal och vi är just den där mötesplatsen där personer med samma intresse kan kroka i varandra bara av att råka vara på samma ställe vid samma tidpunkt. De roligaste och mest givande dagarna i butiken är när den blir som en liten bokklubb, där besökarna diskuterar och tipsar varandra.
Amazon kommer till Sverige, och vi vet hur hård bokmarknaden är, så är det verkligen något man bör satsa på i dessa tider?
Jag tror bestämt att framtidens butikslandskap i innerstan är nischat så in i bomben. För att du ska lyckas med en fysisk butik behöver du vara så smal och obskyr du bara kan, tillhandahålla varor som inte går att få tag i någon annanstans eller på något annat sätt samt erbjuda en miljö som folk vill återvända till – en upplevelse som är värd besöket, även om du inte handlar för en krona.
För oss, och många andra, handlar det om mycket mer än att bara köpa något. Prata, fråga, tipsa, känna, dofta och upptäcka. Det är saker e-handeln, trots sina många fördelar, inte ännu kan erbjuda. Jag säger ”ännu" för jag sysslar ju ändå med science fiction.
Har du några personliga favoriter inom SF fantasy?
Jag skulle vilja slå ett slag för mer kontemporär SF och fantasy. Det har hänt väldigt mycket under 2000-talet, och vi har i dag författare om Anne Leckie, China Mieville, Cixin Liu, Neil Gaiman och Dan Simmons, som har brutit sig loss från de mest överanvända klyschorna och i många fall skapat helt egna världar och genrer som ofta är ganska svårdefinierade.
Annars är jag ju en sucker för storslagen rymdopera med stora idéer och ambitioner. Läs Revelation Space av Alastair Reynolds, det är ett stalltips.
Vad tror du kommer att sälja bäst? Några boktips kanske?
Det som folk frågar efter mest är H.P. Lovecraft, Philip K. Dick, Ursula K. Le Guin och Frank Herberts ”Dune”. De är alla mycket läsvärda. Och hittar man dem inte hos oss (de vi får in säljer vi ofta samma dag) så finns många i nytryck på SF-bokhandeln.
Vad tror du då om bokens framtid, det lästa skrivna ordet framför film och ljud?
Än så länge så samexisterar dessa uttryck väldigt bra. De kompletterar varandra och inte sällan blir böcker film och filmer blir böcker. Hur det ser ut om ett par generationer, när vi som växte upp med böcker, film och TV utan konkurrens av mobilen och multiplayer-spel på datorn är svårt att säga. Vad kommer våra barn att vara nostalgiska över? Kommer de att nöja sig med att skapa bilderna i sina egna huvuden, eller vill de få dem i färdiglagade portionsförpackningar?
Något vi däremot kan veta med säkerhet är att vi människor alltid kommer vilja ta del av berättelser och försvinna in i andra världar. Det har inte förändrats på 40 000 år och det kommer vara likadant år 42 020.
Tack för att du tar dig tid, Magnus. Vi önskar er all lycka i framtiden!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #antikvariat #bokhandel
Kommentera
Sidekicks i berättelser
Väldigt många goda berättelser har älskade ”sidekicks” (sidekickar – svengelska) eller helt enkelt medhjälpare till huvudpersonen. Några exempel är Robin- Batmans medhjälpare; Grannen i Beck; Harry Potters kompis Ron; Dr Watson till Sherlock, och Sam till Frodo.
Sidekickens uppgift är ofta att vara bollplank mot huvudpersonen, räddaren i nöden, komiker, klantskallen eller något annat som huvudpersonen inte ska vara.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #sidekick #Hedwig #Millou #Hermione
Kommentera
Avhuggna fingrar
Det lockande stålet (The Blade itself) av Joe Abercrombie gavs ut 2006, men det är först nu som jag har nöjet att läsa den. Boken är den första av en trilogi. Jag läste den engelska utgåvan.
Avdelning: Fantastik Taggar: #tortyr #barbarer
Kommentera
Science Fiction för barn
Det nya heta? Science fiction för barn och unga? Det kan jag mycket väl tänka mig efter storsatsningen som Rabén och Sjögren har gjort med Imperiets Arvingar.
Avdelning: Barn Taggar: #rymden #monster #spänning
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
