Den döende detektiven
Det här är faktiskt min första Leif GW-bok, jag är nämligen inte någon större deckarentusiast, men en dos svensk bestsellerförfattare måste man naturligtvis i alla fall ”provsmaka”. Det har inte alltid smakat så gott, och Leif GW har ibland själv antytt vad han tycker om vissa andra ”deckardrottningars” grytor. (Inga namn nämnda.)
Nåja. Den döende detektiven är en roman där huvudpersonen Lars Martin Johansson, pensionerad legendarisk mordutredare, får stroke och är nära att dö. Plötsligt börjar hans egen läkare berätta om ett fruktansvärt ouppklarat ”Cold Case”, ett numera preskriberat lustmord på en nioårig flicka. Som konvalescent och begränsad sjukling börjar Johansson med hjälp av gamla kolleger nysta i fallet. Han kan helt enkelt inte låta bli. Den vidrige polisen Bäckström har givetvis klantat till utredningen redan från början …
Det är gemytlig läsning, som utan att var direkt nervkittlande, ändå får mig att fortsätta – tack vare sin intressanta intrig, fascinerande karaktärer och roliga, torra dialog. Huvudpersonens röst och sätt påminner inte så lite om Leif GW själv. Och det är detta som är boken styrkor, just den intressanta berättelsen, karaktärerna och dialogen. Det där sista om man uppskattar GW:s sätt att uttrycka sig. Annars blir man kanske mest irriterad på att det slår igenom så tydligt. (Han upprepar sina favorituttryck ganska ofta.) Dialogen är sålunda bärande. Miljöskildringarna och gestaltningen är nästan helt frånvarande (Utom när det gäller mat och alkohol!), kanske delvis på grund av att det ska vara lättläst och att Leif GW utgår från att alla känner till Stockholmsmiljöerna? Det senare gör att romanen faktiskt inte bränner till riktigt som den skulle kunna göra, trots det upprörande temat och snapsen. Anrättningen skulle behöva lite mera pepparrot.
Jag kan konstatera att om man gillar Leif GW så ska man definitivt läsa ”Den döende detektiven”. Det är en kompetent skriven, lättläst och roande deckare. Och ja, den är, trots vissa svagheter gällande miljöbeskrivningen och gestaltningen, bättre än många andra i sin genre.
Avdelning: Spänning Taggar: #Leif GW Persson #deckare #recension
Svekets spel
När jag i våras fick reda på att Word Audio Publishing ville göra ljudbok av mitt manus så blev jag verkligen glad. Och idag har den sin premiär på streamingtjänsterna och som nedladdning, om man vill köpa den som en enskild ljudbok.
Avdelning: Spänning Taggar: #Ryssland #gatubarn #deckare #polis #svek
Kommentera
Lovecraft Country
Lovecraft Country av Matt Ruff
HP Lovecrafts makabra och legendariska skräck behöver knappast någon längre introduktion. Hans morbida och mörka poetiska berättelser har starkt påverkat populärkulturen.
Avdelning: Fantastik Taggar: #rasism; skräck #Lovecraft
Kommentera
En historisk roman som överraskar
Det har sedan Illiaden och Odyssén av Homeros, gjorts många versioner av krigen, kärleken och intrigerna i antiken. Det har skett i form av romaner, pjäser, musik och filmer. Vår fascination för den antika världen och den enorma och avgörande betydelsen den har för världen idag och vår egen historia upphör inte. Shakespeare hade den. (Antonius och Kleopatra. Julius Ceasar osv.) Och storfilmer som Troy och Gladiator och serier på Netflix finner sin publik.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Troja #Homeros #Odysseus #krig #antiken
Kommentera
Children of Ruin av Adrian Tchaikovsky
Uppföljaren till Children av Time var inte en besvikelse. Den brittiske författaren Adrian Tchakovsky har skrivit ännu en episk science fiction om livet och medvetandet.
För det är om livet, medvetandet och universums strävan efter allt högre komplexitet, mitt i det hotande kaoset som författarens SF-böcker handlar. Det är dråpligt, intelligent och spännande. Ättlingar till överlevarna i Children of Time, uppsnappar några signaler från ett annat solsystem. Människorna, en instans av en artificiell intelligens och människornas spindelallierade ger sig ut för att utforska. De finner en civilisation i nöd, och ett dödligt hot mot allt högre liv.
Hur skulle vattenvarelsers rymdskepp se ut? Hur kommunicerar man med helt annorlunda intelligenta varelser? Kan man finna gemensamma lösningar och uppnå förståelse när så mycket skiljer oss åt?
Författarens svar är ”Ja, om viljan finns.” Och det känns uppmuntrande i dessa tider då vi människor avsiktligt misstolkar och brunsmetar varandra i det offentliga samtalet, och blir allt mer rädd för den som har andra åsikter än vi själva.
Children of Ruin får 4,5 av 5 rymdskepp. Läs både Children of Time och Childern of Ruin. Riktigt högklassigt!
Avdelning: Fantastik Taggar: #science fiction #spindlar #rymdskepp
Kommentera
Stranger Things 3
Netflix serie Stranger Things gjorde stor succe när den kom 4 juli 2016. Nostalgifaktorn, de goda skådespelarinsatserna, ett välskrivet manus och intressanta karaktärer gjorde sitt. Nu har jag sett säsong tre som nyligen släppts som enligt vissa uppgifter lär bli den sista. Men för säkerhets skull fanns det ändå en slags öppning för en fortsättning i slutminuten.
Avdelning: Spänning Taggar: #strangerthings3 #netflix #tv-serier
Kommentera
Riganterna av David Gemmell
David Gemmell skrev många böcker och räknas som en av de stora inom fantasygenren. Hans serie Riganterna är i fyra delar. Stormvärd, Midnattsfalken, Korphjärta och Stormryttarna. De går att få tag i på svenska som begagnade eller via bibioteken. Jag läste dem på engelska - The Rigante Series. De finns tillgängliga via bokhandeln och som e-böcker.
Avdelning: Fantastik Taggar: #skottar #bergsfolk #spänning #riganter
Kommentera
Det där med trovärdigheten
Jag vet att det kanske är en motsägelse och ett konstigt krav, att jag vill ha trovärdighet även i fantasy och science fiction-skildringar, oavsett om det handlar om böcker eller filmer. Vi har tex Star Wars. Det är en rymdsaga och realism är inget som ska spela någon roll. Jag köper antigravitation, lasersvärd och rymdmonster. Jag köper kraften. Men när man har bombrymdskepp i rymden, som släpper bomber som faller nedåt, trots att det annars är tyngdlöst … (The Last Jedi) det irriterade mig, men andra kanske inte alls tänker på det.
Alien Prometheus
En misslyckad film med logiska luckor stora nog för Herculesplan att flyga igenom. Ett exempel är när Fifield och Millburn går vilse i grottan. Hur kommer det sig att de överhuvudtaget gick vilse och att ingen hörde deras begäran om att få återvända? Att ingen förstod att de var borta utan bara antog att de var kvar med sina kamrater? Att ingen kunde vägleda dem rätt, med tanke på all högteknologisk övevakningsutrustning som hade koll på deras positioner osv? Inte så trovärdigt precis.
Och Sagan om Ringens Örnar, är ett välkänt exempel på konstighet. Varför tog inte brödraskapet Örnarna till Domedagsklyftan istället för att riskera livet på marken? Det irriterar mig inte så mycket, eftersom örnarna har ungefär samma funktion i boken som änglarna har i bibeln. De låter sig inte kontrolleras utan dyker upp ”när det är meningen”. Ändå tycker jag att Tolkien kunde ha funderat på deras roll när det gällde att rädda Gandalf från Orthanc. Kanske kunde han ha kommit på något annat sätt?
Hur overklig världen än är – eller snarare hur annorlunda mot vår värld fiktionen än är, så behöver den vara logisk i sin egen kontext. Logiska luckor eller motsägelser är lika störande i en fantasivärld som i en berättelse om vår egen. Ett världsbygge har sina egen inneboende logik och sina egna lagar. Trots allt det fantastiska i fiktionen som måste de spelreglerna följas för att inte berättelsen ska bryta förtrollningen som den har skapat hos läsaren eller tittaren.
En annan fallgrop är bristande kunskaper. När författaren beskriver något, ofta ett militärt fältslag, och det blir uppenbart för den som kan sin militärhistoria att man helt enkelt inte slogs på det där sättet med svärd. Brister i trovärdighet och detaljer skaver och förstör en kanske annars utmärkt bok. Eller religion är en vanlig fallgrop för svenska författare – Det kan nämligen vara svårt för en person som saknar religiösa erfarenheter att på ett trovärdigt sätt skildra en troende persons andliga liv. När då en läsare som har sådana kunskaper upptäcker alla fel, faller boksidorna platt till marken.
Det finns nog ingen berättelse som är helt utan fel och brister. Här och var finns det logiska luckor och svagheter, när författaren inte har tänkt efter ordentligt. Men förhoppningsvis ska de vara så små och oväsentliga att man ändå köper historien och låter sig förtrollas. Det är gott nog. Jag hoppas att mina egna berättelser är någorlunda befriade från sånt. Men jag är inte säkert på det. Förr eller senare kommer någon att fråga: Har du tänkt på att ... ?
Slutligen kommer jag att tänka på att vår vanliga verkliga värld är helt mirakulöst fantastisk i sig. Men att vi människor inte är särskilt rationella. Vårt handlande är sannerligen fullt av logiska luckor. Framförallt är vi blinda för undret att existera och radiostyrda att dränka vår längtan efter helhet i ett rus av konsumtion.
Avdelning: Fantastik Taggar: #logiskaluckor #trovärdighet #starwars
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
