Kineser i rishatt
Humor och satir är på fullaste allvar, skulle man kunna säga efter Svenska nyheters inslag med Jesper Rönndahl, som driver med kineser. ”Det är en illasinnad attack på Kina och det kinesiska folket, säger Geng Shuang, talesperson för kinesiska utrikesdepartementet i ett uttalande under måndagen.” SVT
Svenska UD besvarar fullt korrekt klagomålen med att vi har yttrandefrihet. Konflikten bör ses i ett större sammanhang med det allt mer hårdnande klimatet mot avvikande uppfattningar och den marginella ”yttrandefriheten” som funnits i Kina. Det råder vidare en konflikt mellan våra länders regeringar angående den svenske förläggaren Gui Minhai som sitter fängslad i Kina. Hans brott har varit att ge ut regeringskritisk litteratur och han försvann i Thailand 2015 bara för att dyka upp som fånge i Kina. (Kanske en olaglig kidnappning utförd i strid mot internationell lag?) Den kinesiska staten slår tillbaka mot de svenska myndigheternas kalgomål bla genom att kritisera Sverige på olika sätt. Senast efter det att kinesiska hotellgäster avvisats från ett hotell med handräckning av polisen. Normalt sett skulle ett sådant agerande av en ordningsmakt inte lett till några diplomatiska protester. Att avhysa folk som inte kan sköta sig sker ju dagligen i alla länder. Men i det uppskruvade tonläget tar de kinesiska myndigheterna alla chanser att slå tillbaka. Och de har de ekonomiska musklerna som gör att världen måste lyssna.
Den kraftigt minskade yttrandefriheten i Kina är inte bara ett problem för det kinesiska folket utan kommer att visa sig bli ett demokrati- och yttrandefrihetsproblem globalt. (Så fort den kinesiska staten riskerar kritik.)
"– Problemet är att Kina vill flytta fokus från frågan om Gui Minhai. Det är perfekt för dem att initiera en debatt om rasism. Då kommer människor prata om det i några veckor i stället, och ställa sig frågan, ”är det här rasism eller inte?” menar Patrik Lundberg, Aftonbladet. Citat hämtat från SVT.SE
Men har inte kineser anledning att irritera sig över ”Svenska nyheters" inslag, kan man fråga sig? Inslaget var riktat mot kineser i allmänhet, och vädrade fördomar som jag inte ens visste om att jag hade. Förbudskyltar med kineser i rishatt som bajsar … Att hundar i koppel är vandrande måltider ... I det infekterade läge som råder bör väl ändå satir och humor vända sig direkt mot sådant som ska kritiseras, t.ex. bristen på yttrandefrihet och fängslandet av oliktänkande i Kina och inte mot kineser i allmänhet. Det känns unket. Det ger en otrevlig eftersmak, trots att det var ett satirprogram som ju driver med allt och alla. Den dimmiga idén är nog att programmet driver med svenska fördomar mot kineser. Men med lite intelligens och tankemöda hade man kunnat göra ett helt annat inslag som träffade rätt. I det här fallet skulle jag misstänka att även kinesiska dissidenter känner sig sårade.
Visst ”Svenska nyheter” har laglig rätt att vara humoristiskt osmakliga, men det ger dem inte den moraliska rätten att såra en folkgrupps känslor. Nej, SVT, driv gärna med bristen på yttrandefrihet, och Kinas missriktade reaktion på avhysandet av turisterna, men försök att vara roliga på allvar.
Yttrandefriheten är något vi ska vara stolta över i västvärlden, och hålla för helig. Den är under belägring av främmande makt och inhemska extremister. Vi ska akta oss noga för självmål.
Det här hjälper inte Gui Minhai och alla andra som sitter orättfärdigt fängslade i Kina. Vänd det journalistsiska strålkastarljuset mot deras situation igen, SVT.
Avdelning: Fakta Taggar: #yttrandefrihet #Kina #SVT #Svenska nyheter #Jesper Rönndahl
Heroes Die
Av Mathew Woodring Stover
Heroes die är den första i serien om Caine eller Hari Michaelsson. Den första boken kom ut 1999, och följdes av fyra actionspäckade volymer.
I en framtida dystopisk värld frodas ett tydligt klassamhälle där olika klaner härskar i en statisk ordning där man föds till en viss kast. Endast med stora besvär kan man röra sig mellan kasterna, och personliga relationer mellan personer av olika kast är till och med olagliga. Det skådespel som ändå får människor att stå ut är de spännande äventyren som utspelas på parallelljorden Overworld. En plats där människor och vidunder och sagoväsen lever sida vid sida. De härskande klasserna på jorden tjänar enorma belopp på att utnyttja Overworld som en nöjdesplanet och plats dit man skickar speciellt tränade skådespelare, och sedan får massorna hemma på jorden uppleva deras äventyr via något slags neurolink. Följden blir att Overworlds maktstrukturer och varelser manipuleras allt för underhållningens skull.
Avdelning: Fantastik Taggar: #Caine #våld #Overworld
Kommentera
Boklov
Sommarlovet är för många vuxna en magisk tid, sedd i den nostalgiska backspegeln kryddad av röda stugor, saltkråkan och ledighet. För andra är lovet inget som ger goda minnen, utan snarare tvärt om. Hur det nu än är med den saken, så kan böckernas värld fungera både som förströelse och som tröst. Det är så lätt att fastna vid datorspelen och mobilen, så därför vill jag ge några lästips som borde gå hem. Flera av böckerna kan man dessutom låna på biblioteket eller ladda hem som e-böcker.
Avdelning: Ungdom Taggar: #sommarlov #boktips
Kommentera
En blivande klassiker
Jag hade hört talas om romanen Shuggie Bain (Douglas Stuart), bland annat genom Lundströms bokradio. Socialrealism är inte en genre som vanligtvis lockar mig, men jag blev nyfiken. Det här är något alldeles extra.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #socialrealism #Thatcher #kolgruvor #alkoholism #bookerprize #recension
Kommentera
Ömtålig
Demokrati är en ömtålig planta. Det behövs inte så lång tids försummelse för att den ska börja sloka. Om rötterna försvagas för mycket så går den att rycka upp. Fyll vattenkannorna.
Avdelning: Fakta Taggar: #demokrati #kapitolium #Trump
Kommentera
Onda barn?
Rutger Bregmans bok ”I grunden god”, vill göra upp med en som han tycker orealistiskt negativ människosyn.
Allmänt välkänt är talesättet att ”Civilisationens fernissa är lövtunn.” Dvs när allt ställs på ända vid krig, katastrofer och när statsmakten saknas, förfaller människorna till att kämpa för sin överlevnad, en allas kamp mot alla som inte skyr några medel. Bregman argumenterar mot denna tes som han hävdar är en osann myt. Verkligheten visar att människor faktiskt inte alls börjar mörda och plundra hejdlöst när katastrofen kommer. Tvärtom försöker de allra flesta att hjälpa varandra, dela på resurserna och tillsammans lösa problem. När vi ser kravaller, plundringar, våldtäkter och de mord som förekommer när statsmakten är frånvarande, så är det mer undantag än regel, hävdar Bregman. De allra flesta människor är empatiska och hjälpsamma.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #ondska #godhet #barn #våld
Kommentera
En folksaga för vuxna
The Last Unicorn, eller Den sista enhörningen av Peter S Beagle
Det finns vissa böcker som i sin stil avviker från det som är gängse, som bryter mot vissa av skrivarkursernas och litteraturkritikernas konventioner och ändå är väldigt bra. Kanske just därför? Den sista enhörningen är stilistiskt en slags nyskriven folksaga, och påminner den lite om Lyonesse, av Jack Vance. Eller ska man säga tvärt om? Den sista enhörningen skrevs tidigare,1968 och har översatts till mer än 20 språk och sålts i miljonupplagor. Berättelsen ligger även till grund för en animerad film.
Avdelning: Fantastik Taggar: #enhörning #folksaga #recension
Kommentera
Tänd ett ljus
Den här gången tänker jag inte skriva om Halloween eller tipsa om skräckböcker, det görs på annat håll så det räcker till och blir över. Jag tänker på Allhelgonaghelgen ur ett annat perspektiv, som minnenas och sorgernas helg. Som den helg då vi på ett särskilt sätt minns våra döda. Jag citerar Svenska kyrkans hemsida: "Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss." (Bild från Röke kyrka)
I år får vi också hedra och minnas terrorns offer, och den våldsbejakande extremismens attacker mot människor i kyrkor, skolor och mot demokratin. Våldsdåd orsakar, som vi alla vet, extra svår sorg och förstämning. Och kan få oöverblickbara följder.
Det brukar vara så bitterljuvt vackert på kyrkogårdarna, med ljus i tusental som lyser i mörkret, som trotsiga utroppstecken mot dödens makt. Det finns hopp, trots allt, tycks de ropa. I år får kyrkorna kämpa med säkerheten i pandemins spår. Konserter och minnesgudstjänster begränsas ofta till särkilt inbjudna sörjande. Extra personal och volontärer får se till att det inte blir för trångt på kyrkogårdarna eller i kyrkorna. Det har öppnats en virtuell ljuständning för den som behöver hålla sig hemma. Och digitala mötesplatser och minnesgudstjänster. Den sorg och den isolering som Covid 19 har gett kräver både eftertanke och nya grepp.
Begravningssederna förändras. Det blir allt ovanligare med individuella gravar till förmån för kollektiva minneslundar, vilket på ett sätt kan förvåna i denna individualiserade tid. Men förklaringen är förmodligen att människor ofta känner sig för jäktade för att sköta en grav. Eller bor långt borta och därför känner ett dåligt samvete över att inte kunna besöka graven oftare. En följd är att kyrkogårdarna troligtvis kommer att se annorlunda ut med allt längre avstånd mellan gravstenarna, och allt större minneslundar.
Oavsett gravskick, så finns behovet att bearbeta sorgen kvar. Därav alla tända ljus.
Det finns en myt om ett sorgeår, och att det efter detta första år av sorg skulle vara nästan som vanligt igen. Men bearbetandets tid har inga fasta ramar. Och sorgen av en älskad medmänniska kommer alltid att finnas kvar. Den blir dock lindrigare att bära och mindre smärtsam, för vi människor är gjorda för att anpassa oss och uthärda stora svårigheter.
Tron är för många en hjälp att bearbeta dödens obevekliga process, och att kunna leva i hoppet utan bitterhet. För med bitterheten dör kärleken, och vår stora uppgift på jorden är att älska.
Några boktips i sorgens tid skulle kunna vara: Ett år av magiskt tänkande, av Joan Didion; Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom; Barn som sörjer av Marie Rehnstam.
Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som gott
- Karin Boye
Avdelning: Fakta Taggar: #allhelgona #alla helgons dag #ljus #gravar
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
