Kineser i rishatt

Bok- presentation:	Kina : 10 röster om mänskliga rättigheter
Författar- presentation:	Björn Kjellgren

Humor och satir är på fullaste allvar, skulle man kunna säga efter Svenska nyheters inslag med Jesper Rönndahl, som driver med kineser. ”Det är en illasinnad attack på Kina och det kinesiska folket, säger Geng Shuang, talesperson för kinesiska utrikesdepartementet i ett uttalande under måndagen.” SVT

Svenska UD besvarar fullt korrekt klagomålen med att vi har yttrandefrihet. Konflikten bör ses i ett större sammanhang med det allt mer hårdnande klimatet mot avvikande uppfattningar och den marginella ”yttrandefriheten” som funnits i Kina. Det råder vidare en konflikt mellan våra länders regeringar angående den svenske förläggaren Gui Minhai som sitter fängslad i Kina. Hans brott har varit att ge ut regeringskritisk litteratur och han försvann i Thailand 2015 bara för att dyka upp som fånge i Kina. (Kanske en olaglig kidnappning utförd i strid mot internationell lag?) Den kinesiska staten slår tillbaka mot de svenska myndigheternas kalgomål bla genom att kritisera Sverige på olika sätt. Senast efter det att kinesiska hotellgäster avvisats från ett hotell med handräckning av polisen. Normalt sett skulle ett sådant agerande av en ordningsmakt inte lett till några diplomatiska protester. Att avhysa folk som inte kan sköta sig sker ju dagligen i alla länder. Men i det uppskruvade tonläget tar de kinesiska myndigheterna alla chanser att slå tillbaka. Och de har de ekonomiska musklerna som gör att världen måste lyssna.
Den kraftigt minskade yttrandefriheten i Kina är inte bara ett problem för det kinesiska folket utan kommer att visa sig bli ett demokrati- och yttrandefrihetsproblem globalt. (Så fort den kinesiska staten riskerar kritik.)

"– Problemet är att Kina vill flytta fokus från frågan om Gui Minhai. Det är perfekt för dem att initiera en debatt om rasism. Då kommer människor prata om det i några veckor i stället, och ställa sig frågan, ”är det här rasism eller inte?” menar Patrik Lundberg, Aftonbladet. Citat hämtat från SVT.SE

Men har inte kineser anledning att irritera sig över ”Svenska nyheters" inslag, kan man fråga sig? Inslaget var riktat mot kineser i allmänhet, och vädrade fördomar som jag inte ens visste om att jag hade. Förbudskyltar med kineser i rishatt som bajsar … Att hundar i koppel är vandrande måltider ... I det infekterade läge som råder bör väl ändå satir och humor vända sig direkt mot sådant som ska kritiseras, t.ex. bristen på yttrandefrihet och fängslandet av oliktänkande i Kina och inte mot kineser i allmänhet. Det känns unket. Det ger en otrevlig eftersmak, trots att det var ett satirprogram som ju driver med allt och alla. Den dimmiga idén är nog att programmet driver med svenska fördomar mot kineser. Men med lite intelligens och tankemöda hade man kunnat göra ett helt annat inslag som träffade rätt. I det här fallet skulle jag misstänka att även kinesiska dissidenter känner sig sårade.

Visst ”Svenska nyheter” har laglig rätt att vara humoristiskt osmakliga, men det ger dem inte den moraliska rätten att såra en folkgrupps känslor. Nej, SVT, driv gärna med bristen på yttrandefrihet, och Kinas missriktade reaktion på avhysandet av turisterna, men försök att vara roliga på allvar.
Yttrandefriheten är något vi ska vara stolta över i västvärlden, och hålla för helig. Den är under belägring av främmande makt och inhemska extremister. Vi ska akta oss noga för självmål.

Det här hjälper inte Gui Minhai och alla andra som sitter orättfärdigt fängslade i Kina. Vänd det journalistsiska strålkastarljuset mot deras situation igen, SVT.