Påskens dramaturgi i litteraturen

Bok- presentation:	Nattens jägare
Författar- presentation:	Mattias Lönnebo
Häftad Färdig att skickas, 143 kr 172 kr

Häxan och lejonet

C.S. Lewis

Storpocket 122 kr

Bilden ovan: Påskägg, symboler för liv och för gravstenen som ängeln rullade åt sidan.

Påskens drama har inspirerat otaliga människor, däribland många författare: även de som inte vill göra en direkt skönlitterär skildring av evangeliernas berättelser. I korta drag utgörs den kristna påsken av följande delar:

1 Palmsöndagen – Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Hyllas av folket.
2 Skärtorsdagen. Jesus firar påskmåltid med lärjungarna. Judas förråder honom med en kyss i Getsemanes trädgård.
3 Långfredagen. Jesus dör på ett kors.
4 Påskdagen. Den tomma graven. Jesus har uppstått.

Denna skildring handlar om försoning, hopp och att livet segrar. Många människor känner igen sig och kan relatera till dramaturgin också på ett andligt plan. Inte minst författare inom fantastiken som vill föra fram ett hoppfullt budskap, som i grunden är hämtat från en kristen/humanistisk människosyn.

Mest känd är kanske Häxan och Lejonet av CS Lewis. Aslan gör inte motstånd när ondskans makter tar honom, han offrar sig på ett stenbord men uppstår igen. I Sagan om ringen kan vi se ett liknande skeende när Gandalf offrar sig för Ringens brödraskap och dras ned i avgrunden av balrogens piska. Därefter dyker han upp igen, förvandlad till Gandalf den vite. En otroligt intressant science fictionberättelse är Garry Kilworth's - Let's Go to Golgotha! fylld av bitande ironi och träffsäker satir, mitt i allvaret.
Och själv har jag använt mig av en snarlik dramaturgi i min antinazistiska fantasybok, Nattens Jägare, där hjälten Gahiji offrar sig för landet och på ett sätt uppstår igen genom sin son. Vilket får återverkningar direkt in i vår egen värld, och den unga flickan Emmas framtid.

Gemensamt för dessa berättelser och de ursprungliga evangelierna är temat ”Från död till liv”: Livet går inte som vi har tänkt oss, allt tycks misslyckas och vara förlorat, men inte ens döden kan hindra livet från att segra till slut. Ett hoppfullt och ljust budskap som vi kan behöva ta till oss i dessa konfliktfyllda tider, då hela vår existens på jorden hotas av mänsklighetens hybris.
I grunden har vi nog alla samma livsfrågor, men det är inte alltid vi har orken att formulera dem, diskutera och på ett rituellt sätt hantera vårt eget öde: För hur vi än strävar, hur goda vi än är, så är vi alla dömda att dö. Efter några generationer är det inte ens någon som längre minns vem du var. Det är som om du aldrig hade funnits till.
Litteraturen, konsten, musiken, kulturen och religionen kan hjälpa oss att ställa frågor, mer än att ge enkla svar. När förkunnare, oavsett politisk eller religiös hemvist, ger enkla svar på komplicerade problem så drar jag åt mig öronen. Då lurar fanatismen farligt nära. Men när ett budskap ger både etisk vägledning, ljus, medmänsklighet och hopp - kan det bli en solid grund att stå på.

Ängelns ord på påskdagens morgon är: "Var inte rädda!"