Kyssen och terrorn
Skärtorsdag. Ordet "skär" kommer från det fornnordiska ordet för "ren" eller "klar". I Johannesevangeliet tvättar Jesus lärjungarnas fötter. Man firar åminnelsen av "Den första nattvarden". Eller den sista påskmåltiden som lärjungarna fick tillbringa med Jesus innan han utlämnades av förrädaren Judas i Getsemane trädgård.
Otaliga är de konstnärer, författare och filmregissörer som inspirerats av den upprörande och dramatiska berättelsen. Hur kunde Judas förråda Jesus som han delat så mycket med? Kanske av besvikelse? Kanske för att Jesus inte ville starta ett uppror mot romarna? Det är t.ex. Nikos Kazantzakis teori i boken som blev "skandalfilmen" Kristi sista frestelse. (Med David Bowie som Pontius Pilatus.) På bilden ovan ser ni Caravaggios Kristi gripande, då Judas förråder sin vän med en kyss.
När Skärtorsdagens nattvard firats, kläs altaret av och kyrkan försänks i långfredagens dystra dunkel.
IS förstör en kyrka i Mosul påskdagen 2015
Just denna skärtorsdag förs mina tankar till mina egna svek. I terrorns skugga tänker jag även på hur världen svikit Syrien och hur folkmordet på Syriens kristna och andra minoriteter tillåts fortsätta. IS nöjer sig inte med ett etniskt rensat Mellanöstern. Kriget ska föras i Europas hjärta.
Denna ursprungliga påkmåltid upprepas i alla mässor. En gemenskap där brödet räcks åt alla och där försoningen står i centrum, inte hatet mot förrädaren. Nattvarden är som ett korrektur över hur världen borde vara, och kan inspirera oss att ställa upp för varandra. Berättelsens budskap är tydligt: Trots våra svek finns det någon som aldrig sviker oss.
Lukasevangeliet 14 När stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna. 15Han sade till dem: ”Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar. 16Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.” 17Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: ”Ta detta och dela det mellan er. 18Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.” 19Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.” 20Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. 21Dock, den som förråder mig har sin hand här på bordet tillsammans med mig. 22Människosonen går den väg som är bestämd, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!” 23Då började de fråga varandra vem av dem det var som skulle göra detta.
Avdelning: Fakta Taggar: #skärtorsdag #Jesus #tro #tradition
Heroes Die
Av Mathew Woodring Stover
Heroes die är den första i serien om Caine eller Hari Michaelsson. Den första boken kom ut 1999, och följdes av fyra actionspäckade volymer.
I en framtida dystopisk värld frodas ett tydligt klassamhälle där olika klaner härskar i en statisk ordning där man föds till en viss kast. Endast med stora besvär kan man röra sig mellan kasterna, och personliga relationer mellan personer av olika kast är till och med olagliga. Det skådespel som ändå får människor att stå ut är de spännande äventyren som utspelas på parallelljorden Overworld. En plats där människor och vidunder och sagoväsen lever sida vid sida. De härskande klasserna på jorden tjänar enorma belopp på att utnyttja Overworld som en nöjdesplanet och plats dit man skickar speciellt tränade skådespelare, och sedan får massorna hemma på jorden uppleva deras äventyr via något slags neurolink. Följden blir att Overworlds maktstrukturer och varelser manipuleras allt för underhållningens skull.
Avdelning: Fantastik Taggar: #Caine #våld #Overworld
Kommentera
Boklov
Sommarlovet är för många vuxna en magisk tid, sedd i den nostalgiska backspegeln kryddad av röda stugor, saltkråkan och ledighet. För andra är lovet inget som ger goda minnen, utan snarare tvärt om. Hur det nu än är med den saken, så kan böckernas värld fungera både som förströelse och som tröst. Det är så lätt att fastna vid datorspelen och mobilen, så därför vill jag ge några lästips som borde gå hem. Flera av böckerna kan man dessutom låna på biblioteket eller ladda hem som e-böcker.
Avdelning: Ungdom Taggar: #sommarlov #boktips
Kommentera
En blivande klassiker
Jag hade hört talas om romanen Shuggie Bain (Douglas Stuart), bland annat genom Lundströms bokradio. Socialrealism är inte en genre som vanligtvis lockar mig, men jag blev nyfiken. Det här är något alldeles extra.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #socialrealism #Thatcher #kolgruvor #alkoholism #bookerprize #recension
Kommentera
Ömtålig
Demokrati är en ömtålig planta. Det behövs inte så lång tids försummelse för att den ska börja sloka. Om rötterna försvagas för mycket så går den att rycka upp. Fyll vattenkannorna.
Avdelning: Fakta Taggar: #demokrati #kapitolium #Trump
Kommentera
Onda barn?
Rutger Bregmans bok ”I grunden god”, vill göra upp med en som han tycker orealistiskt negativ människosyn.
Allmänt välkänt är talesättet att ”Civilisationens fernissa är lövtunn.” Dvs när allt ställs på ända vid krig, katastrofer och när statsmakten saknas, förfaller människorna till att kämpa för sin överlevnad, en allas kamp mot alla som inte skyr några medel. Bregman argumenterar mot denna tes som han hävdar är en osann myt. Verkligheten visar att människor faktiskt inte alls börjar mörda och plundra hejdlöst när katastrofen kommer. Tvärtom försöker de allra flesta att hjälpa varandra, dela på resurserna och tillsammans lösa problem. När vi ser kravaller, plundringar, våldtäkter och de mord som förekommer när statsmakten är frånvarande, så är det mer undantag än regel, hävdar Bregman. De allra flesta människor är empatiska och hjälpsamma.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #ondska #godhet #barn #våld
Kommentera
En folksaga för vuxna
The Last Unicorn, eller Den sista enhörningen av Peter S Beagle
Det finns vissa böcker som i sin stil avviker från det som är gängse, som bryter mot vissa av skrivarkursernas och litteraturkritikernas konventioner och ändå är väldigt bra. Kanske just därför? Den sista enhörningen är stilistiskt en slags nyskriven folksaga, och påminner den lite om Lyonesse, av Jack Vance. Eller ska man säga tvärt om? Den sista enhörningen skrevs tidigare,1968 och har översatts till mer än 20 språk och sålts i miljonupplagor. Berättelsen ligger även till grund för en animerad film.
Avdelning: Fantastik Taggar: #enhörning #folksaga #recension
Kommentera
Tänd ett ljus
Den här gången tänker jag inte skriva om Halloween eller tipsa om skräckböcker, det görs på annat håll så det räcker till och blir över. Jag tänker på Allhelgonaghelgen ur ett annat perspektiv, som minnenas och sorgernas helg. Som den helg då vi på ett särskilt sätt minns våra döda. Jag citerar Svenska kyrkans hemsida: "Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss." (Bild från Röke kyrka)
I år får vi också hedra och minnas terrorns offer, och den våldsbejakande extremismens attacker mot människor i kyrkor, skolor och mot demokratin. Våldsdåd orsakar, som vi alla vet, extra svår sorg och förstämning. Och kan få oöverblickbara följder.
Det brukar vara så bitterljuvt vackert på kyrkogårdarna, med ljus i tusental som lyser i mörkret, som trotsiga utroppstecken mot dödens makt. Det finns hopp, trots allt, tycks de ropa. I år får kyrkorna kämpa med säkerheten i pandemins spår. Konserter och minnesgudstjänster begränsas ofta till särkilt inbjudna sörjande. Extra personal och volontärer får se till att det inte blir för trångt på kyrkogårdarna eller i kyrkorna. Det har öppnats en virtuell ljuständning för den som behöver hålla sig hemma. Och digitala mötesplatser och minnesgudstjänster. Den sorg och den isolering som Covid 19 har gett kräver både eftertanke och nya grepp.
Begravningssederna förändras. Det blir allt ovanligare med individuella gravar till förmån för kollektiva minneslundar, vilket på ett sätt kan förvåna i denna individualiserade tid. Men förklaringen är förmodligen att människor ofta känner sig för jäktade för att sköta en grav. Eller bor långt borta och därför känner ett dåligt samvete över att inte kunna besöka graven oftare. En följd är att kyrkogårdarna troligtvis kommer att se annorlunda ut med allt längre avstånd mellan gravstenarna, och allt större minneslundar.
Oavsett gravskick, så finns behovet att bearbeta sorgen kvar. Därav alla tända ljus.
Det finns en myt om ett sorgeår, och att det efter detta första år av sorg skulle vara nästan som vanligt igen. Men bearbetandets tid har inga fasta ramar. Och sorgen av en älskad medmänniska kommer alltid att finnas kvar. Den blir dock lindrigare att bära och mindre smärtsam, för vi människor är gjorda för att anpassa oss och uthärda stora svårigheter.
Tron är för många en hjälp att bearbeta dödens obevekliga process, och att kunna leva i hoppet utan bitterhet. För med bitterheten dör kärleken, och vår stora uppgift på jorden är att älska.
Några boktips i sorgens tid skulle kunna vara: Ett år av magiskt tänkande, av Joan Didion; Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom; Barn som sörjer av Marie Rehnstam.
Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som gott
- Karin Boye
Avdelning: Fakta Taggar: #allhelgona #alla helgons dag #ljus #gravar
Kommentera
LitteraturMagazinet Skriv! - speciellt för alla som älskar att skriva, gillar språk och kanske har ett eget skrivprojekt i skrivbordslådan.
Följ vår skrivarskola genom att bli medlem. Diskutera idéer med andra skrivintresserade. Läs recensioner av aktuella skrivarböcker, författarintervjuer, krönikor och mer.
Välkomna till LitteraturMagazinet Skriv!
|
Bli medlem
|
Logga in |
