Våldsamt och kärleksfullt manifest - LitteraturMagazinet

 Essäer 
Våldsamt och kärleksfullt manifest
Bok-
presentation:
SCUM Manifest
Författar-
presentation:
Valerie Solanas
Danskt band
Finns i lager, 271 kr

Internationella kvinnodagen den 8 mars

Våldsamt och kärleksfullt manifest

"SCUM-manifestet" är en riktig klassiker av flera anledningar. "Dels på grund av sin ständiga aktualitet, dels på grund av sin spridning. Verket kan läsas på många olika sätt", skriver Carl Magnus Juliusson. Lagom till den internationella kvinnodagen den 8 mars benar han ut vad Valerie Solanas manifest handlar om – egentligen.

"SCUM-manifestet" har bara funnits i elva år på svenska. Ändå har boken nått klassikerstatus – och precis som alla riktiga klassiker tillhör manifestet numera vårt kollektiva minne. Det gör att de flesta människor kan utveckla en åsikt om boken även om de själv inte har läst den. På det sättet fungerar det ofta med så kallade klassiska verk. De flesta kan nog i stora drag redogöra för handlingen i "Odysséen" utan att de själva har tagit sig igenom det 2700 år gamla hexameter-eposet.

Men när ett verk börjar leva sitt eget liv på det här sättet kan det vara bra att då och bena ut innehållet. Så i denna text ska jag således presentera lite olika sätt att närma sig Valerie Solanas "SCUM-manifest" och diskutera vad manifestet kan tänkas handla om. 


Vad betyder SCUM?

S.C.U.M. är en förkortning för Society for Cutting Up Men.

Titeln kan läsas bokstavligt. Men den kan också läsas metaforiskt eller metodologiskt. Cutting Up är – som Sara Stridsberg också skriver i förordet till den svenska utgåvan – slang för att analysera, plocka isär.

Ytterligare ett sätt att se det är i relation till dadaismen och det litterära avantgardets så kallade cut up-teknik (känd bland annat genom William Burroughs) och som går ut på att ta en text, vilken som helst, klippa sönder den och sedan sammanfoga bitarna till en ny. Titeln skulle då på det sättet kunna läsas som en ansträngning till att ”klippa sönder” vår föreställning om män och sedan foga alltihop samman till någonting nytt, någonting annorlunda.

Men viktigt både för titeln och för verket i stort är nog ändå – trots allt – att aldrig tappa den bokstavliga dimensionen av texten"

Men viktigt både för titeln och för verket i stort är nog ändå – trots allt – att aldrig tappa den bokstavliga dimensionen av texten. För det är en våldsam text, inget snack om saken. Och kanske är det också en text som inte behöver, som inte kan, som inte ska, förmildras. Men mer om det längre ner!


Vad tillhör SCUM-manifestet för genre?

Det är inte helt enkelt att besvara. Den överskrider genrer, tillhör flera men ändå ingen. Det är en argumentativ text, både politisk och teoretisk. Men den är även en litterär text. Samtidigt som den har så mycket av Solanas själv i sig.

Ett sätt att se på dess genretillhörighet är att läsa den mot en bakgrund av satirgenren, och då särskilt den som kommit att kallas den Juvenaliska satiren.

Den Juvenaliska satiren – döpt efter romaren Juvenalis – riktar sig mot samhällets ondska, ofta med hjälp av hån och löje. Den är djupt pessimistisk och ironisk och går ofta till stora överdrifter för att bevisa sin tes. Tillhörande genren brukar man ofta nämna verk som Voltaires "Candide", George Orwells "Djurfarmen", William Burroughs "Naked Lunch"  och kanske framför allt Jonathan Swifts "A Modest Propsal", i vilken Swift som sagt argumenterar för att de fattiga ska sälja sina barn som mat till de rika som lösning på såväl fattigdomen som svälten och överbefolkningen. Swift går till och med så långt att han passar på att komma med riktiga husmorstips på hur man bäst ska gå tillväga för att tillaga dessa spädbarn.


Vad säger egentligen SCUM-manifestet om män och kvinnor?

I "SCUM-manifestet" skriver Solanas om hur män har förstört världen och uppmanar kvinnor att ta saken i egna händer, störta samhället som vi känner det och döda alla män. Den mänskliga artens fortlevnad kan garanteras med hjälp av gigantiska spermabanker. Vi har kommit så långt tekniskt att män inte längre behövs finnas till.

Största delen av boken är således en beskrivning av män och deras underlägsna karaktär gentemot kvinnors, samt uppräkningar över allt dåligt i samhället som män är skyldiga till.

Detta är utan tvekan en text som bubblar av ilska, som är syrlig och vass men också rolig. Vissa tenderar väl kanske att tycka att det är lite onödigt hårt – ”måste man verkligen döda alla män?” – och känner sig kanske lite påhoppade och kränkta av hennes uppenbara hat.

Men det som här är intressant i hennes beskrivning av män är att hon faktiskt sällan skriver saker om män som i vår historia inte från början har tillskrivits kvinnor. Det hon har gjort är att hon byter plats på män och kvinnor och slungar tillbaka allting som skrivits under århundraden med ny kraft.

Vi kan ta några exempel:

 

  • "mannen är en ofullständig kvinna” (Aristoteles)
  • ”hans reaktioner är kroppsliga” (Kant)
  • ”män lider av fittavund” (Freud)


Mycket av det hat mot män som visar sig i texten är således inte långt ifrån det hat och nedvärderande av kvinnor som ligger så ingrott i vårt samhälle att vissa av oss knappt ens reagerar längre på den typen av utsagor.

Men när det riktas mot män…


Vad säger SCUM-manifestet om samhället?

En annan viktig dimension av texten handlar om samhället och framför allt om pengar. Första meningen i boken är: ”Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt”.

"SCUM-manifestet" beskriver en likriktad värld – den vi lever och strävar i – där allting bara handlar om pengar och meningslöst arbete. ”Det finns inga mänskliga skäl för att pengar ska finnas eller för att någon ska arbeta mer än två eller tre timmar i veckan som allra mest”, skriver Solanas. Och i ett sådant samhälle kan aldrig kärlek blomstra, anser hon (det bör kanske noteras att "SCUM-manifestet" trots allt är en bok som eftersträvar ett mer kärleksfullt samhälle).

Detta samhälle har bibehållits av män i topparna som vill ha status quo och till sin hjälp använder manliga institutioner som kvinnor inte har tillträde till. Och den ordningen kan inte rubbas så länge kvinnor är beroende av mäns pengar; det gör att de väljer att acceptera hur saker och ting är – även om det är fel. Kvinnans roll i samhället är kärlek: att leka, skoja och ”göra världen till en magisk värld”. Men ingenting av detta är möjligt i samhället som det ser ut nu.

Men ekonomisk jämställdhet kommer, enligt Solanas, inte heller att befria kvinnor från mäns kontroll. Det enda alternativet är att avskaffa penga-arbete-systemet. Och när det väl är borta – tillsammans med den manliga dominansen som inte går att separera från pengasystemet i sig – kan samhället må bra igen. När det är uppnått behöver män inte dödas längre.

The Society for Cutting Up men är alltså inte enbart till för att skära upp män; ”SCUM är emot hela systemet, själva idén om lag och regering”, som det står. SCUM är kritisk till och vill rasera så gott som alla institutioner och auktoriteter som hör till det gamla och som bygger på manlig dominans: utbildningsinstitutioner, religiösa, politiska och ekonomiska institutioner, till och med familjeinstitutionen.


Är Solanas alltså en särartsfeminist?

Nja.

Men å ena sidan är det just det som hon beskriver. Hon utgår från en syn på män och kvinnor som är biologistisk och särartsfeministisk, det vill säga att män är män och kvinnor och kvinnor och att det bara är så. Men å andra sidan gör hon inte det alls.

Visst är det en syn på män och kvinnor som väsensskilda varelser som på något vis ligger som bas för hela argumentationen. Men samtidigt handlar hennes analys av samhällets problem om att det är samhället som format oss så här. När hon till exempel diskuterar faderskapet, skriver hon att dess ”effekt på män är specifikt att det gör dem till ’Män’, det vill säga, gör dem starkt defensiva gentemot alla impulser till passivitet, bögighet och önskningar att vara kvinna”. Faderskapets effekt på kvinnor är däremot att ”det gör dem manliga – beroende, passiva, husliga, primitiva, trevliga, osäkra, bekräftelse och trygghetssökande, fega, underdåniga, ’respektfulla’ mot män och auktoriteter, slutna, oemottagliga, halvdöda, banala, tråkiga, konventionella, tillplattade och alltigenom föraktliga”.

Precis som ifråga om titeln är hennes beskrivning tveeggad, oavsett om det är paradoxalt eller inte. Den handlar alltså både om män som representanter för makt och om ”Mannen” inom citationstecken. När hon skriver män menar hon på samma gång alla män – alla som har funnits, som finns och kommer att finnas – och mannen som den roll han har i samhället.

Det är biologistiskt och konstruktivistiskt på en och samma gång. Även om de i mycket är varandras motsatser.


Till sist: SCUM-manifestet om tänkandets våld

Att skillnaden mellan det bokstavliga och det metaforiska, mellan män och ”Mannen”, kvinnor och ”Kvinnan”, alltid är grumlig har vissa intressanta och kanhända viktiga funktioner i verket.

En av dem är våld.

"SCUM-manifestet" är en våldsam text och det är just det som gör den revolutionär – vad man än tycker och tänker om det. Det behöver vara där för att visa på allvaret.

Men inte ens våldet i texten är enbart bokstavligt. Även det har metaforiska konnotationer.

Att förändra ett samhälle sker inte enbart genom praktiska förändringar. Även tänkandet behöver förändras. Och det är en våldsam process att tänka nytt, att tänka utanför den kultur vi fötts in i och har innanför huden, att söka nya och förhoppningsvis bättre svar på vilka vi är och på vilket samhället vi vill leva i. Och både dystopin och utopin kan här ses som medel för politiskt nytänkande att ta sig uttryck.

"SCUM-manifestet" handlar om att vara kritiskt och inte acceptera förtryck. Och att systemet trots allt kan fuckas upp till någonting bättre. 


Profil: Carl Magnus Juliusson

12 februari 2014
 

Anmäl textfel

Kommentar av Sebastian Lönnlöv

Intressant analys! Har inte själv läst scum, men har förstått det som att den även innehåller en del transfobi?

13 mars 2014
Kommentar av Carl Magnus Juliusson

Det kan jag inte riktigt svara på. Vet heller inte om jag har stenkoll på alla definitioner i det området. Men det är ju en speciell text och hur man ska läsa det som står i den är ju långt ifrån självklart.

Att läsa det genom paradoxerna bokstavligt-symboliskt, biologism-konstruktivism är i alla fall ett sätt. :)

13 mars 2014
Skriv svar
litteraturmagazinet.article_215478.comments
 Valerie Solanas 

Valerie Solanas (1936-1988) var feminist, författare och psykologiforskare.

Hon är kanske allra mest känd för att hon försökte mörda konstnären Andy Warhol i New York 1968.

I samma veva, troligen 1966, skrev hon "SCUM-manifestet". Det gavs ut första gången 1968. Den svenska översättning kom 2003.

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

En kärlekshistoria på flykt

Recension: Exit väst av Mohsin Hamid

Litterär vinst på ekonomisk förlust

Recension: Jag har inte råd : Sorrow nr 5 av Marcus Stenberg

Lättläst x 4

Recension: Zenobia av Morten Dürr

Vackert om ett mörkt förflutet

Recension: Vid glömskans rand av Sergej Lebedev

Underbara bilder i mystisk skola

Recension: Mystiska skolan. Spöksången av Katarina Genar
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB