LitteraturMagazinets recension
av Klas Katt dricker kaffe, Gunnar Lundkvist
En svart skrattspegel av samtiden
Gunnar Lundkvist och hans figur Klas Katt har varit stadiga i svenskt serieliv sedan åttiotalet och nu ges en samlingsvolym ut som omfattar alla Klas Katt-album (utom de två senaste) plus en hel del bonusmaterial.
Jag har själv aldrig riktigt förstått mig på Klas Katt och då kan en sådan här tegelsten vara ganska mastig, men sida efter sida växer upplevelsen och jag förstår charmen i Lundkvists nattsvarta, ångestladdade porträtt av människor med djurhuvuden.
Här finns katter, hundar, grisar och de lever i Hell City, en livsfarlig stad där det är oklart vilket hot som ska anses vara värst: mördarna i mörkret eller ”de normala” med deras krav på att alla ska vara likadana.
Klas Katt och hans vän Olle Ångest är inte så normala. De klarar inte av att jobba, de dricker för mycket och lever på socialbidrag. De växlar mellan panikångest och total likgiltighet. Varje dag är ett mörker fyllt av krav och obehag.
Stilen utvecklas från bok till bok: teckningarna blir mer enhetliga med mera klara linjer och känsla för komposition, samtidigt som vissa karaktärer försvinner, andra utvecklas på djupet och vissa drag – som att Klas Katt i de tidiga böckerna dödar andra karaktärer både till höger och vänster – försvinner helt.
Den allra första teckningen i den första boken är dock otroligt intressant: här är det människor vi möter, närmare bestämt vårdare på ett mentalsjukhus där en av patienterna envetet propsar på att han är en katt. Hela Hell City kan ses som en svart skrattspegel av samtiden. Det är snudd på en fabel där djur får vara människor och lite till.
Jag har helt klart en respekt för Lundkvist och Klas Katt när jag slutar läsa. Som ett exempel på hur en serietecknare kan utvecklas är denna bok ovärderlig. Samtidigt är det en svår värld att befinna sig i, långt ifrån njutbar. Det är nog inte alla som trivs i Hell City, men för dem som står ut med att varje sida är en överdos av ångest finns det många guldkorn och pärlor att vaska fram ur detta hav av mörker.
Mottagen: 20 oktober 2012
Anmäl textfel
En svart skrattspegel av samtiden - Hjälp den här sidan att spridas:
Oberoende litterär tidskrift
Välkommen till LitteraturMagazinet
LitteraturMagazinet är en ny redaktionell tidskrift som hade premiär januari 2012. Vi är erfarna journalister och engagerade litteraturälskare som bevakar aktuell bokutgivning på heltid. Vi publicerar dagligen nya författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt.
Mer på LitteraturMagazinet:
- Startsidan - Sveriges största litterära magasin
- Artiklar
- Intervjuer
- Krönikor
- Essäer
- Debatt
- Avdelningar
- Recensioner
- Aktuella bokrecensioner
- Recensioner facklitteratur
- Recensioner barnlitteratur
- Recensioner poesi
- Recensioner serier
- Listor
- LitteraturMagazinet tipsar
- LitteraturMagazinet väntar på
- Boktoppen
- Boktoppen facklitteratur
- Boktoppen barnlitteratur
- Bloggar
- Läs mer om LitteraturMagazinet och kontakta redaktionen
- Och mycket mycket mer, se vår översikt
Vill du också nå 100.000 litteraturälskande läsare? Annonsera i LitteraturMagazinet
Senaste nyheterna från Sveriges största litterära magasin
Prenumerera på LitteraturMagazinets nyhetsbrev
LitteraturMagazinet är aktiva på twitter:
Följ @LitteraturM
LitteraturMagazinets har Sveriges största facebooksida om litteratur. Gilla oss på Facebook:
Utgivning
Klas Katt dricker kaffe
Av Gunnar LundkvistSerier: Bäst just nu
Berättelser från Engelfors
Av Mats StrandbergMed eller utan dig
Av Jenny BerggrundSerier: Mest efterlängtade
Trans:it
Av Markus Linda Benzien LindmarkRecensioner serier
Ett tips för alla Game of thrones-fans
Recension: A Game of Thrones: Graphic Novel, Volume One av George R. R. Martin
En vacker och vemodig seriebiografi
Recension: Jag sträcker ut handen mot evigheten av Elisa RossholmSök på LitteraturMagazinet
LitteraturMagazinet recenserar
Tolvårige Dennis upptäcker att han trivs i paljetter, läppstift och höga klackar
Recension: Dennis hemlighet av David Walliams
Om fasorna i Stalins fångläger ut ett litet barns perspektiv
Recension: Jag var barn i Gulag av Julian Better
