Han återvänder ständigt till sin barndoms Öland
Johan Theorin skapar noveller ur nostalgi och skrönor
– Landskap påverkar människor och människor påverkar landskap, säger Johan Theorin som ständigt återkommer till sin barndoms sommarö – både i sina böcker och under de årliga resorna till stugan på norra Öland.
Nya novellsamlingen ”På stort alvar” utspelar sig även den till stor del i det karga landskapet under den stora himlen.
Han har skildrat det öländska landskapet och människorna från förr tidigare, bland annat i spänningsromanerna "Skumtimmen" , "Nattfåk" och "Blodläge". Nu blir det ännu mer Öland i nya novellsamlingen "På stort alvar". Titeln anspelar förstås på den trädlösa hedmarken som finns på delar av Öland och framför allt det tre mil långa "Stora Alvaret" . Boken innehåller 15 korta berättelser skrivna under 30 år. Flera har publicerats förr, i tidskrifter och antologier, några är nyskrivna.
– Landskapet på Öland är nästan som en scen. Det är mer torgskräck än klaustrofobi över det där platta med den stora himlen över. För mig har det även blivit ett mentalt landskap som jag kan glida in i och komma tillbaka till, säger han.
Som liten klev han alltid i land på ön på sommarlovets första dag. Han stannade sedan hos mormor och morfar på norra Öland ända till skolstarten.
– Det blev något magiskt över den här tidsbegränsade perioden med den långa ledigheten, sommarkompisar och utan läxor och allt sånt. Det var aldrig vardag och det blev ett slags sagolandskap för mig, säger han.
Den första novellen i ”På stort alvar” skrev han redan i 20-årsåldern. Den heter ”Vågryttaren” (publicerad första gången 1986) och beskriver känslorna när sommarlovet precis håller på att ta slut och det kommer stråk av kyla i de tidigare så ljumma vågorna. Havet är plötsligt inte lika välkomnande men viljan att stanna kvar i sommaren till varje pris är stor.
– Jag har flyttat runt mycket, bott i Göteborg, Bergslagen, Nora... Men jag har alltid kommit tillbaka till Öland. Det är ”hemma” för mig, säger Johan Theorin.
Somrarna med mormor och morfar präglades också alla muntliga skrönor som berättades som om de vore sanning och självupplevda. Ofta var de lite kusliga och innehöll de någon form av övernaturlighet och varsel.
– Det var ett sätt att umgås, i alla fall i min släkt. Inte så sällan var det rent skvaller. Man hade inte Se & Hör och då var det byskvaller i stället, säger han.
– Min syster hörde också alla berättelser men har tydligen inte tagit till sig dem på samma sätt. Men jag funderade mycket över det jag hört och har tydligen det där filtret som gör att det fastnar, säger han.
Historierna berättades ofta vid fikastunder i det flödande sommarljuset. Men när mörkret föll kom mörkrädslan.
– Det är otäckt på Öland på kvällen. Alla nyanser tappar riktning. Det är ofta så torrt att det knastrar under fötterna när man går. Enbuskarna ser ut som skuggan av en människa och man vet inte vad som gömmer sig bakom, säger Johan Theorin.
Hans noveller är – precis som hans böcker – väldigt inspirerade av alla kusliga öländska skrönor och sägner. Det ljusa på ”solens och vindarnas ö” är ofta beskrivet och behöver inte understrykas mer, tycker Johan Theorin. Han vill ge en annan, mörkare bild.
Men den viktigaste drivkraften till att skildra Öland är den egna nostalgin över det som för alltid är borta. Människor, platser, färjetrafiken...
– Det finns en sorg över det som inte finns kvar. Det är en hel värld som är försvunnen. Alla i mormor och morfars generation är borta. Jag hade velat ha dem i livet och fortsätta prata med dem och ställa frågor, säger Johan Theorin.
Anmäl textfel
Fin artikel.
Jag blir påmind om mina somrar på Kullahalvön när jag var liten när jag läser det här. Kullahalvön inbjuder också till liknande associationer med det spännande kustlandskapet, höga klippor och hav.
Johan Rosenlind - johanrosenlind.se
Svara på kommentar
Under min uppväxt tillbringade jag en eller ett par veckor på Öland varje sommar. Jag har fortsatt att återvända varje sommar. Öland är mitt andningshål, där hämtar jag kraft och längtar alltid dit. Något magiskt är det med denna ö, i alla fall för mig.har inte läst j.t än men ska definitivt göra i sommar. Under en av dessa mörka lite kusliga kvällar i stugan...
Svara på kommentar
Aktuell med seriealbum om grooming
Hanna Gustavsson inspireras av filmer och sina egna tonårsdagböcker
Johan Theorin skapar noveller ur nostalgi och skrönor - Hjälp den här sidan att spridas:
Oberoende litterär tidskrift
Välkommen till LitteraturMagazinet
LitteraturMagazinet är en ny redaktionell tidskrift som hade premiär januari 2012. Vi är erfarna journalister och engagerade litteraturälskare som bevakar aktuell bokutgivning på heltid. Vi publicerar dagligen nya författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt.
Mer på LitteraturMagazinet:
- Startsidan - Sveriges största litterära magasin
- Artiklar
- Intervjuer
- Krönikor
- Essäer
- Debatt
- Avdelningar
- Recensioner
- Aktuella bokrecensioner
- Recensioner facklitteratur
- Recensioner barnlitteratur
- Recensioner poesi
- Recensioner serier
- Listor
- LitteraturMagazinet tipsar
- LitteraturMagazinet väntar på
- Boktoppen
- Boktoppen facklitteratur
- Boktoppen barnlitteratur
- Bloggar
- Läs mer om LitteraturMagazinet och kontakta redaktionen
- Och mycket mycket mer, se vår översikt
Vill du också nå 100.000 litteraturälskande läsare? Annonsera i LitteraturMagazinet
Senaste nyheterna från Sveriges största litterära magasin
Prenumerera på LitteraturMagazinets nyhetsbrev
LitteraturMagazinet är aktiva på twitter:
Följ @LitteraturM
LitteraturMagazinets har Sveriges största facebooksida om litteratur. Gilla oss på Facebook:
När kommer egentligen den fristående fortsätten på "Skumtimmen", "Nattfåk" och "Blodläge"?
– Nästa år någon gång, säger Johan Theorin som ännu inte har någon deadline.
När lanseringen av novellsamlingen "På stort alvar" i månadskiftet maj–juni är över ska Johan Theorin fortsätta skriva den fjärde spänningsromanen som utspelar sig på Öland. Den är tänkt att utspela sig under sommaren och ska knyta ihop säcken med de tre föregående ("Skumtimmen", "Nattfåk" och "Blodläge") som i tur och ordning har utspelat sig under hösten, vintern och våren.
– Efter det är jag nog klar med Öland för ett tag, säger han.
Johan Theorin
Han gjorde succé med debuten "Skumtimmen" 2007 och har sedan dess givit ut en rad romaner. Flera av hans böcker utspelar sig på Öland där han har tillbringat många semestrar och lov i släktens stuga på norra Öland.
Utgivning
På stort alvar
Av Johan Theorin
Skumtimmen
Av Johan Theorin
Nattfåk
Av Johan Theorin
Blodläge
Av Johan Theorin
Sankta Psyko
Av Johan Theorin
LitteraturMagazinet tipsar
Den bästa dagen är en dag av törst
Av Jessica Kolterjahn
Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank
Av Nathan Englander
Mannen utan öde
Av Imre Kertész
Ljus
Av Inger ChristensenBoktoppen maj 2013
Femtio nyanser av frihet
Av EL James
Pockettoppen maj 2013
Konsten att vara kvinna
Av Caitlin Moran
Innan floden tar oss
Av Helena Thorfinn
Styckerskan från Lilla Burma
Av Håkan Nesser
Sök på LitteraturMagazinet
Senaste recensionerna
Vad skulle du göra om du vann 18 miljoner euro?
Recension: Allt jag önskar mig av Gregoire Delacourt
Om fasorna i Stalins fångläger ut ett litet barns perspektiv
Recension: Jag var barn i Gulag av Julian BetterAktuella recensioner
Om fasorna i Stalins fångläger ut ett litet barns perspektiv
Recension: Jag var barn i Gulag av Julian Better
Vad skulle du göra om du vann 18 miljoner euro?
Recension: Allt jag önskar mig av Gregoire Delacourt
Nära och kära och våra kontakter på nätet före och efter döden.
Recension: Vi möts igen av Laurie Frankel
Förlagan till alla moderna skildringar av kvinnor med begär efter passion och lyx
Recension: Madame Bovary av Gustave Flaubert
En hisnande kamp mellan Livet och Döden
Recension: Benny Zeligs underbara resa med Döden av Simon Kudrischoff
Om vikten att själv få bestämma och ha kontroll över vår död
Recension: En passande död av Åsa Nilsonne
Trovärdigt porträtt av Karin Boye i en orolig tid
Recension: Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn
Roman som skildrar USA:s likgiltighet under andra världskriget
Recension: Om du får det här brevet av Sarah Blake
Sofi Oksanen flyttar blicken från staternas förbrytelser till den enskildes ondska
Recension: När duvorna försvann av Sofi Oksanen
Karin Boye får liv på ett helt nytt sätt
Recension: Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn
Barndomens somrar på Öland ute vid fyren är den viktigaste hembygd som jag har. Ingenstans är jag så hemtam som vid stranden när vågorna går högt i stormen från sydväst. Då finns all tid. Vilket också beror på att inte mycket har hänt med ön utanför Borgholm, Färjestaden och några andra få turistorter. Det är nog därför alla skrönor blir till sanning.