Var läser vi våra sommarböcker – egentligen?
Symbolen för våra sommardrömmar
Det är i hängmattan vi ska läsa våra sommardeckare. Men vem har egentligen en hängmatta nuförtiden? Och vem läser i den? Hanna Modigh Glansholm funderar över sommarens största kliché.
Mellan några stadiga tallar utanför min farmor och farfars sportstuga i Södermanland var en solblekt hängmatta i randigt bomullstyg upphängd under min barndoms somrar på 1970-talet. Den hängdes upp i maj och togs ner i september. Vi barnbarn lekte att hängmattan var ett skepp och gungade vildare och vildare. Men det gick inte att ligga i hängmattan. Om man andades eller kliade på ett myggbett så krängde den runt och man damp i backen och landade på barr och mjukt sommargräs.
Jag såg aldrig någon vuxen vila i hängmattan. Än mindre läsa i den. Och det gick ju heller inte att ligga i den, som sagt. De vuxna spikade, skrapade potatis, lagade en cykel, plockade krusbär.
“Förr hade alla en hängmatta. Men det är inte lika vanligt nuförtiden.” Det säger 91-åriga Brita och får medhåll av sin jämngamla man Gunnar när jag frågar dem om hängmattor i Sverige förr och nu.
Idag är det vanligare med studsmattor. Det är på trädgårdarnas studsmattor barnen leker sina vilda lekar. Och vi vuxna startar gräsklipparen. Fipplar med mobilen. Åker på loppis. Eller jobbar (enligt en färsk undersökning som fackförbundet Unionen presenterade i början av sommaren; en tredjedel av tjänstemännen jobbar under sin sommarledighet).
Varför då detta ständiga prat om hängmattor så fort sommaren närmar sig? Någon gång måste idén om hängmattan som sinnebilden för semester ha uppstått.
Jag surfar runt lite, slår i ett uppslagsverk. Men inser att det finns väldigt lite skrivet om hängmattor. Flera nätbutiker, som säljer sydamerikanska hängmattor, återger hängmattans historia. Fast det är egentligen histiorien om hur hängmattan kom till Europa. Det skedde i slutet av 1400-talet då Christofer Columbus gjorde sin första resa över Atlanten. Han skrev i sin resedagbok i oktober 1492 att “folk sover i nät mellan träden”. Hängmattan började sedan användas av europeiska sjömän som sov bättre genom sjösjuka och hård sjögång i en gungande bädd än direkt på golvet under däck.
Jag läser att ordet härstammar från spanskans hamaca som betyder ungefär "svävande sovnät” och att hängmattor fortfarande är den självklara sovplatsen på många håll i världen – för att man sover så bra och för att man slipper bli biten av farliga insekter.
Att hängmattan numera är en sommarsymbol är det ingen tvekan om. Utrycken “boktips för hängmattan” och “läsning för hängmattan” återfinns i tusentals sökträffar.
Kanske är symbolen jämngammal med själva semesterbegreppet? Den första lagstadgade tvåveckors-semestern infördes 1938. Innan dess kunde knappast den vanliga arbetande människan ligga och vila sig under sommaren – varken i en solstol eller en i en hängmatta. Men plötsligt – semester! En lång rad söndagar. Det vill säga total vila. Och eftersom man inte ville ställa ut en hel säng på gräsmattan tog man en... hängmatta?
Hängmattan är kanske visionen om folkhemmet nerkokad i ett enda randigt tygstycke som fästs mellan några träd? Allas rätt till semester. Allas rätt att ligga i hängmattan. Lika mycket nostalgi som det där svarvita fotografiet av ett par som kommer gående med en barnvagn på en grusväg över en platt åker på väg hem från semestern. Glada. Raska. Mannen lång, kvinnan kort. Båda två med runda solglasögon. Bilden är tagen på 1940-talet av fotografen Gunnar Lundh.
Den period i historien då gemene man faktiskt ägnade sig åt att vila på semestern måste varit ganska kort. I alla fall om man utgår från att människan är en rastlös varelse. Redan 1951 blev två semesterveckor tre veckor. 1963 fick vi fyra och sedan 1978 har vi de nuvarande fem veckorna (om vi har en fast anställning vill säga).
De flesta människor känner sig inte bekväma med att ligga ner och vila i fem veckor. Dessutom förväntas vi inte göra det. Idag betyder semester i hög grad aktivitet och upplevelser. Vi reser och seglar och vandrar och paddlar och går på kurs och kajkar runt i husvagnar. Läser gör vi när vi får en stund över. På ett tåg, i en båt, på en fjällsluttning, i ett tält, på en brits i ett vandrarhem, i en husvagn eller på en filt på stranden.
När jag surfar runt läser jag även att svenskar i allmänhet har missuppfattat hur man ligger bekvämt i en hängmatta. Man ska inte ligga raklång utan på snedden. Gärna med en kudde under huvudet. Och de där bräderna i ändarna ska bort. De gör bara hängmattan vinglig. Man ska tydligen kunna andas eller klia på ett myggbett utan att hängmattan kränger till och man dimper i backen. Det ska kännas “som när man låg i sin mammas mage och vaggades av fostervatten” skriver en försäljare.
I en riktig hängmatta sover man bättre än i en säng. Det finns det undersökningar som visar, enligt webbsiterna.
Jag blir riktigt sugen på införskaffa en hängmatta. Får en idé som känns alldeles ny. Med en skön kudde bakom huvudet kanske man kan ligga i hängmattan och läsa i sommar?
Var läser du dina böcker?
Anmäl textfel
