Recension
av De gyllene frukterna, Nathalie Sarraute
En romanvärld på glid
Läsaren kan inte förhålla sig likgiltig till den här romanen, skriver Laura Lindstedt i sitt förord till ”De gyllene frukterna”, och pekar på två möjliga inställningar till boken: munterhet eller ångest. Och fastän jag själv inte tilltalas eller engageras av romanen lutar jag åt den senare kategorin: de som väntar sig någon sorts sanning eller svar i boken och som därför grips av ångest inför sin ambition. Vart är denna roman på väg? Vem är vem och vad är vad hos Nathalie Sarraute? Och vad finns bakom alla dessa anonyma röster som avlöser varandra?
Först en kort bakgrund. ”De gyllene frukterna” räknas till den franska nya romanens klassiker. För romanen, som publicerades första gången 1963, vann Nathalie Sarraute Prix international de littérature. I skaran av författare som skrev ”den nya franska romanen” på 1950-talet (Simon, Butor, Robbe-Grillet, Sarraute) gick Nathalie Sarraute, som de andra, sin egen väg. Men de delade sökandet bortom den traditionella epiken och en strävan att tänja och lufta språkets möjligheter och gränser. Sarrautes strävan att skildra ordlösa, bortomspråkliga ögonblick är i romanen ”De gyllene frukterna” lagd i öppen dag.
Diskussionen gäller om boken ”De gyllene frukterna” är en bra roman eller inte och de som uttalar sig är en grupp parisintellektuella. Så långt intrigen. Vi får som läsare av Sarrautes berömda roman inga ansikten, namn eller gester att tolka, klamra tag i. Inga förenklande och distanserande ”sa den eller den” av den typ som Sarraute skydde. Tvärtom fylls texten av oavslutade meningar, halvsagda sanningar (?), punkter som rinner ut i sanden. Samtalet som pågår på dessa sidor når inget resultat, åstadkommer vad man kan se inte den obligatoriska förändring av romanpersonerna eller av utgångspunkten som litteraturvetenskapen lärt oss att vänta oss hos en roman. Redan efter några sidor börjar jag förlora tålamodet. Sarrautes romanvärld är en värld på glid. Mellan skiftningar, galleribesök som mynnar ut i intet, metaforer, klingande ord som tystnar mitt i en rörelse mot något. Inget händer. Eller kanske, inser man efter ett tag. Sarraute utmanar sin läsare genom att röra sig mot områden bortom språket, redan det ett ångestfullt projekt. Att läsa ”De gyllene frukterna” är ett sätt att få syn på sin egen läsart. Men själv söker jag hos en roman både intrig, språk och undertext, inte som här vad som liknar undertext upphöjd till själva texten.
På 60-talet översattes ”De gyllene frukterna” till svenska av Lorenz von Numers. Att Modernista nu utger den i reviderad översättning av Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen måste betraktas som lovvärt. Den nya franska romanen har ställts i skuggan. Men jag skulle inte rekommendera ”De gyllene frukterna” för någon, annat än som studium av en kort, vital epok i litteraturhistorien.
Mottagen: 5 oktober 2012
Anmäl textfel
En romanvärld på glid - Hjälp den här sidan att spridas:
Oberoende litterär tidskrift
Välkommen till LitteraturMagazinet
LitteraturMagazinet är en ny redaktionell tidskrift som hade premiär januari 2012. Vi är erfarna journalister och engagerade litteraturälskare som bevakar aktuell bokutgivning på heltid. Vi publicerar dagligen nya författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt.
Mer på LitteraturMagazinet:
- Startsidan - Sveriges största litterära magasin
- Artiklar
- Intervjuer
- Krönikor
- Essäer
- Debatt
- Avdelningar
- Recensioner
- Aktuella bokrecensioner
- Recensioner facklitteratur
- Recensioner barnlitteratur
- Recensioner poesi
- Recensioner serier
- Listor
- LitteraturMagazinet tipsar
- LitteraturMagazinet väntar på
- Boktoppen
- Boktoppen facklitteratur
- Boktoppen barnlitteratur
- Bloggar
- Läs mer om LitteraturMagazinet och kontakta redaktionen
- Och mycket mycket mer, se vår översikt
Vill du också nå 100.000 litteraturälskande läsare? Annonsera i LitteraturMagazinet
Senaste nyheterna från Sveriges största litterära magasin
Prenumerera på LitteraturMagazinets nyhetsbrev
LitteraturMagazinet är aktiva på twitter:
Följ @LitteraturM
LitteraturMagazinets har Sveriges största facebooksida om litteratur. Gilla oss på Facebook:
Utgivning
De gyllene frukterna
Av Nathalie SarrauteLitteraturMagazinet tipsar
Den bästa dagen är en dag av törst
Av Jessica KolterjahnVad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank
Av Nathan EnglanderMannen utan öde
Av Imre KertészLjus
Av Inger ChristensenBoktoppen maj 2013
Femtio nyanser av frihet
Av EL JamesPockettoppen maj 2013
Konsten att vara kvinna
Av Caitlin MoranInnan floden tar oss
Av Helena ThorfinnStyckerskan från Lilla Burma
Av Håkan NesserSök på LitteraturMagazinet
Senaste recensionerna
Tolvårige Dennis upptäcker att han trivs i paljetter, läppstift och höga klackar
Recension: Dennis hemlighet av David Walliams
Frihetslängtan, motstånd och medlöperi i Oksanens nya roman
Recension: När duvorna försvann av Sofi Oksanen
Vad skulle du göra om du vann 18 miljoner euro?
Recension: Allt jag önskar mig av Gregoire DelacourtAktuella recensioner
Tolvårige Dennis upptäcker att han trivs i paljetter, läppstift och höga klackar
Recension: Dennis hemlighet av David Walliams
Frihetslängtan, motstånd och medlöperi i Oksanens nya roman
Recension: När duvorna försvann av Sofi Oksanen
Om fasorna i Stalins fångläger ut ett litet barns perspektiv
Recension: Jag var barn i Gulag av Julian Better
Vad skulle du göra om du vann 18 miljoner euro?
Recension: Allt jag önskar mig av Gregoire Delacourt
Nära och kära och våra kontakter på nätet före och efter döden.
Recension: Vi möts igen av Laurie Frankel
Förlagan till alla moderna skildringar av kvinnor med begär efter passion och lyx
Recension: Madame Bovary av Gustave Flaubert
En hisnande kamp mellan Livet och Döden
Recension: Benny Zeligs underbara resa med Döden av Simon Kudrischoff
Om vikten att själv få bestämma och ha kontroll över vår död
Recension: En passande död av Åsa Nilsonne
Trovärdigt porträtt av Karin Boye i en orolig tid
Recension: Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn
Roman som skildrar USA:s likgiltighet under andra världskriget
Recension: Om du får det här brevet av Sarah Blake
Sofi Oksanen flyttar blicken från staternas förbrytelser till den enskildes ondska
Recension: När duvorna försvann av Sofi Oksanen
Karin Boye får liv på ett helt nytt sätt
Recension: Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn
