LitteraturMagazinets recension
av Pojken som slutade gråta, Ninni Schulman
En riktig bladvändare
LitteraturMagazinetsNinni Schulman är tillbaka med sin första bok efter debuten med ”Flickan med snö i håret”. Då var det iskall vinter. I ”Pojken som slutade gråta” är det i stället sensommar. Skolstarten börjar närma sig när en villa plötsligt brinner ner i lugna lilla Hagfors i Värmland. En pyroman är i farten. Nu börjar jakten på mordbrännaren.
Återigen får vi möta lokaltidningens reporter Magdalena Hansson och de lokala poliserna Christer Berglund och Petra Wilander som tar sig an fallet. Men vi får också möta en rad andra människor i den insomnade bygden. Precis som i förra boken finns nämligen hela tiden många misstänkta mördare som först i slutet kan avföras en efter en.
Handlingen berättas i snabba klipp. Vi hoppar från person till person. I början stör det mig att det går så snabbt. Jag hinner inte med. Så snart man fått ett känsloläge eller en situation klar för sig kastas man in i nästa. Ingen person hinner få kött och blod.
Dessutom känns berättelsen väldigt stereotyp. Under de första kapitlen kan jag inte skaka av mig känslan av att ”det här har någon hittat på”. Klichéerna staplas på varandra: Hatet och oron som gror under ytan i det lilla samhället och pyromanen som sätter skräck i bygden. Den frigjorda kvinnan som får sitt straff. Det godmodiga grannarna och det olyckliga paret.
Ändå är "Pojken som slutade gråta" en riktig bladvändare. Det är underhållande. Och efter hand kommer glimtar av liv. Lite kött här, lite blod där.
Bokens styrka är stråket av melankoli som hela tiden finns i bakgrunden. En sorgsenhet över det som inte blev, över misslyckanden, olycklig kärlek, svår sjukdom och tristess. Inte ens huvudpersonerna går fria från vemodet och alla har sina egna gnagande problem.
Upplösningen är betydligt bättre än boken som helhet. Jag blir glatt överraskad. Synd att jag inte fick en hint om slutet lite tidigare!
Mottagen: 30 januari 2012
Ninni Schulman
Hon är i grunden journalist och har jobbat på bland annat på Värmlands Folkblad, Se & Hör och Expressen.
Hennes debutbok, kriminalromanen "Flickan med snö i håret", kom 2010 och fick fin kritik. I januari 2012 släpptes hennes andra bok "Pojken som slutade gråta". Återigen får vi möta poliserna Petra Wilander och Christer Berglund och journalisten Magdalena Hansson.
Utgivning
Pojken som slutade gråta
Av Ninni Schulman
Flickan med snö i håret
Av Ninni Schulman
Böcker vi väntar på
Varför vara lycklig när du kan vara normal?
Av Jeanette Winterson
Fallet Thomas Quick. Att skapa en seriemördare
Av Hannes RåstamLitteraturMagazinet tipsar
Boktoppen maj 2012
Journal 64
Av Jussi Adler-Olsen
Kråkornas fest
Av George R R Martin
Handbok för glada gubbar
Av Dag Sebastian AhlanderPockettoppen maj 2012
Jag är Zlatan Ibrahimovic
Av David Lagercrantz
Sök på LitteraturMagazinet
Senaste recensionerna
Fotograferat strandäventyr för de yngsta
Recension: Nalla och Björn åker till havet av Kajsa Lindström
Aktuella recensioner
Fotograferat strandäventyr för de yngsta
Recension: Nalla och Björn åker till havet av Kajsa Lindström
Syskon utforskar stjärnhimlen på egen hand
Recension: Stella - en prinsessa bland stjärnorna av Marie-Louise Gay
Varken spännande eller läskigt – bara vämjeligt splatter
Recension: Skalpelldansen av Jenny Milewski
Känslofylld novellsamling berör
Recension: Om att gråta sig till sömns och annat trams av Roza Takiporian
Formen överskuggar innehållet
Recension: Jag är på anstalt: fotnoter till ett ickeskrivet verk av Friedrike Mayröcker
Om tejprullar, Sarkozy och en oskriven roman
Recension: Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten
Irene Huss hamnar i skottlinjen mellan kriminella gäng
Recension: I skydd av skuggorna av Helena Tursten
