"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare" - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet Debatt 
"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare"

Gymnasieläraren Natalie Duvkrans

"Finlitteratur är bättre för läsförståelsen än kioskvältare"

Efter PISA-undersökningen diskuteras flitigt hur trenden ska vändas. Hur ska läsförståelsen bland ungdomar förbättras? Klart vi ska uppmuntra barnen att läsa mycket. Men det spelar också roll vad vi läser. För att utvecklas som människor behöver vi läsa skönlitteratur av hög kvalitet – så kallad finlitteratur. Det skriver gymnasieläraren Natalie Duvkrans.

"Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor för dem."

Albert Einstein

Att läskunnigheten har minskat bland barn och ungdomar har varit en het fråga den senaste tiden, bland annat efter att OECD-ländernas PISA-undersökning presenterades i december 2013. Den visade att de svenska 15-åringarnas läsförståelse sjönk drastiskt under åren 2009 till 2012 och att deras läsförståelseförmåga nu ligger under gemensnittet i OECD-området. "Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige" skriver Skolverket i ett pressmeddelande om undersökningen.

Efter nyheten om svenska ungdomars kunskapsfall har nya rön om hur trenden ska vändas dryftats i spalterna. Ett av dem är att alla lärare ska införa läsning som ett obligatorium i sina ämnen.

Lärarutbildare Barbro Westlund pekar på ämneslärarnas ansvar. ”Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne," säger hon. Men varför just läsning? De största kunskapsfallen är ju i matematik och naturkunskapsämnena så därför borde väl rekommendationen vara att räkna istället? Men logiken i hjärnan fungerar inte så. Läsning är nyckeln till all kunskapsutveckling. Att läsa är att ta motorvägen till högre kunskaper och även göra dig till en mer empatisk person.

Professor Keith Oatley vid universitet i Toronto säger att skönlitteratur till skillnad från faktaböcker, ökar förmågan till empati. Anledningen är att skönlitteratur i första hand handlar om att jag interagerar med en annan jag i den sociala världen.

Elever som är frånvarande mycket från lektionerna, men ändå läser skönlitteratur av egen fri vilja, tar snabbare igen vad de missar"

Som lärare på gymnasiet har jag exempel på fall där elever tappat motivationen eller varit frånvarande från lektionerna av andra skäl. Ofta kommer de och uttrycker oro för att ha missat mycket från skolan och därmed tappat tron på att de kan förändra sin situation. Jag brukar då fråga om de läser något alls? Och vad de läser i så fall. För att jag och mina kollegor har märkt att elever som är frånvarande mycket från lektionerna men ändå läser skönlitteratur av egen fri vilja, tar snabbare igen vad de missar i undervisningen. Det finns också stöd för att läsning ökar hjärnans kapacitet att förstå och leva sig in i situationer. Den påverkar också självbilden enligt Martin Ingvar, professor och hjärnforskare vid Karolinska Institutet

På en av mina tidigare arbetsplatser, Vallentuna gymnasium, tog lärarna initiativet till ett skolprojekt som sträckte sig över alla program och även inkluderade all personal på skolan. En halvtimme i veckan, på samma tidpunkt, läste alla skönlitterara texter. Lektioner avbröts och alla plockade fram sina böcker. För dem som glömt sina böcker hemma fanns novellsamlingar att låna. Dörrarna till klassrummen öppnades och korridorerna fylldes av läsande elever. Självklart var detta ett experiment som utvärderades efter en tid, exempelvis elever med koncentrations- och lässtörningar blev tydligt en grupp som upplevde läsprojektet som olidligt. Men säkerligen kunde stöd ha planerats in för dem om projektet hade fortgått. Det jag minns allra mest från detta är att de flesta eleverna älskade dessa lässtunder och skulle jag någon gång ha glömt av tiden, påminde eleverna mig om den.

Även för mig som lärare var läsprojektet ett fantastiskt initiativ, för även jag som var fast i min vardag, var tvungen att släppa på måsten och styrning och hänge mig en stund till världen där allting kan hända. Det största problemet med projektet, såsom jag upplevde det, var att få elever att återgå till lektionen när halvtimman var över. De hade helt enkelt svårt för att lägga ifrån sig böckerna. Ett bra sätt då var att låta eleverna få lite tid att prata om vad de läste för de andra en stund, vilket öppnade upp för det mer abstrakta tänkandet och lektionen hamnade på en annan nivå, även i mitt eget ämne.

Att empatin utvecklas hos läsande människor är vetenskapligt underbyggt"

Att empatin utvecklas hos läsande människor är vetenskapligt underbyggt, men även människor som inte läser kan utveckla stor empati. Skillnaden såsom jag ser det, är att läsande människor vågar tro på sig själva så pass mycket att de vågar ta initiativ. För jag tror nämligen att det stämmer som Professor Martin Ingvar säger, att läsa förbättrar även självbilden.

I mitt arbete som lärare har jag alltså upplevt att de elever som läser ofta har lättare att återgå till studierna när de väl tillfrisknar eller bestämmer sig för att satsa igen. På samma sätt tror jag att människor som läser i större utsträckning vågar engagera sig i samhället och ge av sig själva, i tron att de kan förändra.

Men är det så enkelt frågar du dig kanske nu. I så fall skulle lösningen på världens alla problem vara att läsa skönlitteratur. Dessutom så läste självaste Hitler hur mycket litteratur som helst och hans empatiska förmåga djupnade nog inte så nämnvärt av det. Det finns forskning som tyder på att bara viss skönlitteratur har den effekten att den fördjupar människors empatiska förmåga. Endast skönlitteratur av hög kvalitet eller så kallad finlitteratur. Den utmanar läsaren att identifiera sig med de känslor och upplevelser som skildras i böckerna. Medan kioskvältare kategoriseras som förutsägbara och fulla av stereotyper och snarare förstärker läsarens förväntningar istället för att utmana dem.

Så är du rädd för att missa något här i livet, som ger dig mer insikt om vem du är och vilken värld du lever i. Var inte det, det finns en enkel metod. Läs – en god bok!


Natalie Duvkrans

23 januari 2014
 

Anmäl textfel

Kommentar av Lena Gathe

Det är tråkigt att se välutbildade personer inom humanioran producera debattinlägg vars hela som vilar på övertygelsen om det egna specialintressets metafysiska och moraliska överlägsenhet.

Eventuella källor i den mån de används är oftast lösryckta citat och hörsägen parafrasering.

Om och om igen

http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/dra-ur-kontakten

27 februari 2014
Kommentar av Jenny Maria

En hel del av det vi i dag ser som 'fin' litteratur sågs som skräp när det gavs ut förstagången. Dickens "Oliver Tvist" var till exempel en veckotidnings följetong.

11 februari 2014
Kommentar av Mia

Är både mamma och bibliotekarie och är så j*la trött på detta evinnerliga pekpinnande! Låt var och en läsa det han/Hon tycker är bra så kommer resten av sig själv!

4 februari 2014
Kommentar av Herr V

Sen är det ju inte direkt så att det finns en knivskarp gräns mellan "fin"- och "ful"-litteratur. Det finns trots allt ganska många böcker i skiktet mellan Läckberg och Strindberg.

Sen är det också en stor skillnad på vilka elever vi pratar om. De allra flesta behöver läsa 100 Zlatanböcker innan Strindberg, helt enkelt för att få upp tempot och tekniken. Har man elever som bara läser om de absolut måste så ge dem "ful-litteratur" som de är intresserade av. Har du elever som redan läst hela Stephen Kings produktion kan det vara läge att vidga deras vyer.

29 januari 2014
Kommentar av Lyran

Jag har några 60+ arbetskamrater som läst mycket genom hela livet, men fortfarande håller sig till Danielle Steel-typen av bok. Så inte kan man ta för givet att mycket läsning med automatik leder till läsning av mer komplex litteratur. Någon form av guidning behövs.

I yngre åldrar gäller det att hitta balansen mellan läsglädje och utmanande läsning, vilket väl borde vara stimulerande för vilken svensklärare som helst att ta sig an.

25 januari 2014
Kommentar av Kristina Lignell

Som någon sa här nedan - kvantitet leder ofta till kvalitet. Men inte alltid. Varför är vi så rädda för att prata om kvalitet inom litteraturen? Kommer ni ihåg makarna Berglins ljuvliga seriestrip "Litterära kanoner" där dom på ett otroligt kul sätt raljerar med denna rädsla? Påminner om att det är okej att säga att en BMW faktiskt är bättre än en Fiat Punto och att Juventus är bättre än Lingbo IF, och...."Sara Lidman är bättre än Liza Mark.." "Ta,ta,ta! Nu kränker du en stor del av svenska folket!" Fruktansvärt kul, och på pricken.

24 januari 2014
Kommentar av Lotten

Att tala om för barnen att viss litteratur är OK annan inte är det mest effektiva sättet att segregera och kväva läslusten. Även det som kallas "kiosklitteratur" ökar läsförståelsen. Men det är också viktigt att ungdomarna hittar någon att diskutera det som de läser med, oavsett vad det är.

24 januari 2014
Kommentar av Jenny Maria

Ja, min syster dotter älskade en av alla dessa bokserier med flicka blir kär i glittrig vampyr som inte alls är ett blodsugande monster utan bara missförstådd, så jag gav henne en annan bok om vampyrer, den med en kärleks krank vampyr ger sig ut i världen för att hitta sin sanna kärlek, även känd som "Dracula" av Bram Stroker.

11 februari 2014
Skriv svar
Kommentar av Jan Sterner

Vem bestämmer vad som är god litteratur? Vi är alla olika med skilda intressen. Strindberg var väl inte direkt något höjdare enligt sin samtid...Finns det något som kan förstöra läslusten så är det väl andra människors nedlåtande attityd till vissa böcker eller genrer...

24 januari 2014
Osignerad kommentar

Alla är väl lika bra på fotboll också. varför bedöma vem som ska vinna i idrottstävlingar? Det är väl också väldigt nedlåtande i så fall

24 januari 2014
Skriv svar
Kommentar av Bodil

Angående att läsandet ökar kunskapen i alla ämnen så finns det ett litet häfte om ett projekt i Rinkeby som heter Listiga räven som stödjer detta.

23 januari 2014
Osignerad kommentar

Ursäkta häftet heter Listiga räven.

23 januari 2014
Skriv svar
Kommentar av Engelmark

Läsförståelsen ökar nog vad man än läser, men endast vackra böcker ger vackra känslor.

Thomas Engelmark

Författare till boken Terror Stockholm

23 januari 2014
Kommentar av Saramari Larsson-mårtensson
Paul secundus: nej, litteraturen måste ingenting. Det är det som är det fina med den :)
24 januari 2014
Kommentar av Birgitta Göthe
För att träna sig i själva läsandet spelar det säkert inte så stor roll vad man läser men förutom det spelar det enormt stor roll vad man läser.Läsinnehållet berör ju och påverkar som livet i stort.
24 januari 2014
Kommentar av Paul Secundus
Håller med. Alltför många stannar kvar i det deckarträsk de började i. Skräplitteratur är f.ö. oftast bara ett omständligt och tidsödande sätt att se en film på. Litteraturen måste ha något eget att locka med.
24 januari 2014
Kommentar av Saramari Larsson-mårtensson
När jag var tio läste jag Kalle anka-pocket, Wallströms röda ungdomsböcker, serier i tidningen Starlet och gästböcker från pollux-klubben. När jag var tjugo läste jag Tolkien, " de stora ryska", Nobellpristagare samt läroböcker i organisk kemi...joråsåatte...
24 januari 2014
Kommentar av Kaká Spitz Olsen
All läsning är bra. Vi har alla avancerat från pekböcker. Agerande i linje med debattartikeln kommer att minska läsningen ännu mer.
24 januari 2014
Kommentar av Sofia Wetterlund
I sak håller jag med att det är utvecklande för empatin med just "bra" skönlitteratur och att den är utvecklande för andra sidor än kanske facklitteratur och "kioskvältare". Det är som med all träning, det som kräver lite mer av oss,tar oss ofta en bit framåt. Kioskvältare, så som jag ser det, speglar mycket av den mediala sfär vi redan befinner oss i med Tv-serier, filmer m.m. Vi har dock alla våra olika ingångar. För egen del går det en skönlitterär bok på fem faktaböcker. Jag har helt enkelt lättare för det senare. Min dotter som är 13år lånade 106 böcker innan sommarlovet - Mangaböcker! Dessa läser hon med inlevelse, redogör för figurerna,vad som är bra och dåligt m.m m.m. I tonåren älskade jag musikaler och kom så in på Andrew Lloyd Webbers "Requiem". Det gjorde att jag lärde mig latin på egen hand. Dessutom har jag en egenhändigt komponerad glosbok med alla engelska ord ur musikalerna jag inte förstod. Att jag sedan struntade i skolans glosträning är en helt annan sak :-)
24 januari 2014
Kommentar av Petronella Odhner
Nu är jag så gammal att när jag var i min "värsta" bokslukarfas i tidiga tonår, "bestämde" fortfarande biblioteket vilken litteratur jag som besökare fick läsa eller inte. Därför fanns inte Stephen king eller Jackie Collins på biblioteket, men då sparade man veckopeng eller pantade flaskor och gick till bokhandeln istället! Värre var att man inte fick låna mer än fem böcker åt gången, vilket gjorde mig till boktjuv! Ibland fanns en bibliotekarie som tittade på mitt urval och rekommenderade en "finförfattare" så utvecklades mitt läsande och jag tror på ett öppet förhållningssätt i frågan. Hellre läsning än ingen alls, men nåde den som dödar lusten!!
24 januari 2014
Kommentar av Birgitta Brolin
Nej det kommer av sig självt när man får intresse och teknik i läsningen
24 januari 2014
Kommentar av Natalie Neroth
Som svensklärare och förälder säger jag: all läsning är bättre än ingen läsning för att få igång läsintresse och öva upp läsvanan. Sen kan det så klart vara läge att få in barnen/ungdomarna på annan litteratur. Minns själv när jag slukade King under tonåren och min svensklärare sågade honom vid fotknölarna... efter att ha läst ett halvt kapitel! Läsning ska vara roligt först och främst!
24 januari 2014
Kommentar av Christina Helldal
Jag instämmer! Att få igång läsningen är det primära...
24 januari 2014
Kommentar av Pernilla Hell
Kvantitet leder ofta till kvalitet!
24 januari 2014
Kommentar av Petra Remse Indebetou
Jag tycker själv bäst om lite "bättre" litteratur, men skulle aldrig drömma om att begränsa mina barn i sitt val, sålänge det inte är ngt jag bedömer som skadligt. Mycket bättre att de väcker och bibehåller sin läslust och övar upp sitt språk, oavsett innehåll!
24 januari 2014
Kommentar av Anna Nylen
Det är väl hur tydligt som helst att det inte spelar någon roll vilken litteratur man börjar med. Inte stannar man i "Knacka På"- facket bara för att den högläses i 1,5 årsåldern. Litteratur är som mat- man börjar med smakportioner av mer lätt-tuggad sort för att sedan övergå till mognare smaker ju äldre man blir. Viktigt med goda förebilder, smaskig inspiration och presentation. Inget tokigt tvång. Det dödar ju all form av kreativitet- både vad häller litteratur och mat. Kom igen- det vet vi väl alla som reflekterar över livet då och då...
24 januari 2014
Kommentar av Elisabeth Vikman
Nej.
24 januari 2014
Kommentar av Karin Berndtsson
Jag tycker att det är ganska pretentiöst att ha synpunkter på vad som är "fint" att läsa eller inte, precis som med all annan kultur. Det är väl upp till var och en vad man tycker om eller inte. Fy för sån förmyndarmentalitet.
24 januari 2014
Osignerad kommentar

Tack, håller helt med dig. Vissa böcker som anses vara finkultur idag var det absolut inte när den kom...Strindberg t.ex... Man ska läsa det man gillar, jag slukar böcker men ger inte mycket för de så kallade fina böcker. Har läst en del nobelpristagare, de flesta klassikerna svenska som utländska. Jag läser för bli road.

24 januari 2014
Skriv svar
Kommentar av Anne Murberger
Man kanske ska fråga sig varför en del barn inte läser. Har föräldrarna läst mycket böcker för barnen så väcks intresset automatiskt för de flesta. Inte alla, men har man läsning som en naturlig del i familjelivet kan det ha en positiv inverkan. Barn ska läsa det dom tycker om, precis som vi vuxna. Jag tror problemet ligger i att barn inte hinner läsa idag. De prioriterar dataspel före bokläsning. Hur dataspelande utvecklar är en annan diskussion.
24 januari 2014
Kommentar av Gunlög Raihle
denna ändlösa diskussion kommer ihåg när vi på biblioteket hade timslånga diskussioner om inköp ab Blytons Femböcker Ack ja
24 januari 2014
Kommentar av Anneli Weiner
Tycker att det får komma med tiden ... Det ÄR viktigast att först erövra själva läsningen. Själv började jag med Kalle Anka, fortsatte med Fantomen, Stålmannen och X9, för att i tonåren läsa Solsjenitsyn. Jag skulle aldrig nedvärdera någons val av litteratur. Det finns många olika sätt att utvecklas som människa.
24 januari 2014
Kommentar av Lotta Lindeborg
hellre serietidningar än ingenting! Klart att olika sorters böcker är bra dock
24 januari 2014
Kommentar av Åsa Sturestig
Förr eller senare tröttnar väl de flesta människor på skräplitteratur. Får man dem att fortsätta läsa kommer den goda litteraturen på köpet.
24 januari 2014
Kommentar av Kia Andersson
Läsning är dessutom så mycket mer än bara språkinlärning. Det handlar om att den ger glädje, tröst, bekräftelse, inspiration, sjävinsikt, verklighetsflykt när verkligheten känns för jobbig, kunskap om världen, andra tider, andra kulturer, andra personer och dej själv. Och inte minst lika viktigt är att den kan minska stress och oro och är avkopplande. Alltså behövs variation. 
24 januari 2014
Kommentar av Birgitta Gustafsson
Man kan börja med Kalle Anka, bara man läser! Kloka pedagoger och bibliotekarier kan nog leda vidare. Ajabaja för att döda läslust!
24 januari 2014
Kommentar av Kia Andersson
Jag håller med dej Pia Edwardzon. Jag tror starkt på att det är bättre att man läser sånt som intresserar ooch att man kan döda läslusten om man tvingar på barn och ungdomar finlitteratur innan de är redo. Jag har alltid varit en bokmal sedan jag lärde mig läsa i sexårsåldern. Sedan dess har jag slukat och snöat in på det mesta, allt från Bamse, fanomen m fl serier, Walströms hästböcker, äventyrsklassiker, Harlequin (lägre kunde man knappt sjunka i börja av 80-talet), Sci fi i form av Asimov, Tolkien och CS Lewis, Cathrin Cookson (i övre tonåren) till Röda Rummet och Anna Karenina och annan sk. finlitteratur. Efter ett tag tröttnade jag och sökte nya utmaningar. Som bibliotekarie hör det dessutom till mitt jobb att läsa allt möjligt. Minns med fasa (trots lävana) hur vi tvingades läsa "Det går an" och Strindberg i högstadiet. Vi förstod dem inte - hade inte den livserfarenhet som krävdes. P g a detta dröjde det till jag blev 36 innan jag vågade ge mig på Röda rummet och upptäckte att jag inte bara förstod. Jag gillade den. Min slutsats är att man kan avskräcka från läsning om man tvingar på barn viss typ av litteratur och att de hittar sina egna vägar till finlitteraturen, även om det i bland tar lite tid.
24 januari 2014
Kommentar av Lotten

Exakt! Jag slukade Starlet, Harlequin, BArbara Cartland , sjuksköterskeromaner osv i barndomen/tonåren. Senare läste jag klassikerna som Strindberg, Tolstoj osv. Nu blandar jag hej vilt i genrer. Jag tror man riskerar att avskräcka ovana läsare genom att säga att om man ska läsa måste det vara finlitteratur.

24 januari 2014
Skriv svar
Kommentar av Bengt Andersson
@kaka Spritz Olsen Utveckla gärna
24 januari 2014
Kommentar av Ann-Katrin Klasson
Ja,det har betydelse vad man läser också..ja,god litteratur också..
24 januari 2014
Kommentar av Evîn Berçem
Man kan ju inte begränsa barn och ungdomar så... De får läsa allt som står i deras intresse för att senare välja sin genre när det gäller läsning! En kille som gillar futbol läser naturligtvis Zlatans självbiografi som i sin tur är laddat med personliga upplevelser vilket har spår av skönlitteratur...
24 januari 2014
Kommentar av Pia Edwardzon
Nej, absolut inte. Det är väl jättekul med ungdomar som läser finlitteratur, men börjar man med vad som helst så hamnar man nog oftast i bättre litteratur lite senare. Vi har väldigt mycket pojkar som inte läser alls och där ska man bara försöka få dem att läsa vad som helst som kan intressera. Där kan man rent av döda läslusten om man presenterar en sk finlitterär bok.
24 januari 2014
Kommentar av Kaká Spitz Olsen
NEJ.
24 januari 2014
Kommentar av Katarina Gillberg
Jag tycker nog att all läsning är bättre än ingen läsning, så länge det inte är något som är direkt olämpligt för barn.
24 januari 2014
litteraturmagazinet.article_211186.comments

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

En kärlekshistoria på flykt

Recension: Exit väst av Mohsin Hamid

Litterär vinst på ekonomisk förlust

Recension: Jag har inte råd : Sorrow nr 5 av Marcus Stenberg

Lättläst x 4

Recension: Zenobia av Morten Dürr

Vackert om ett mörkt förflutet

Recension: Vid glömskans rand av Sergej Lebedev

Underbara bilder i mystisk skola

Recension: Mystiska skolan. Spöksången av Katarina Genar

Bland kojor och slott

Recension: I klockornas tid av Maria Gripe

Oblodigt om blodsband

Recension: Säg att du är min av Elisabeth Norebäck

Spännande fantasy men orealistisk hjältinna

Recension: Eldens arvtagare av Sarah J. Maas

Från mediokert mot episkt

Recension: Midnattskronan av Sarah J. Maas

En villfaren bokkram

Recension: Krama mig hårt din jävel! av Mathias Leclér
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB