Han skriver science fiction – på svenska - Intervju - LitteraturMagazinet

 Intervju 
Han skriver science fiction – på svenska
Foto: Andreas Rosén
Bok-
presentation:
KoMo
Författar-
presentation:
Pontus Joakim Olofsson
Häftad
Finns i lager, 251 kr

Pontus Joakim Olofsson är ett undantag

Han skriver science fiction – på svenska

Det har varit mycket fantasy de senaste åren. Få etablerade svenska förlag satsar på science fiction, SF. Men ingen regel utan undantag. Hösten 2013 debuterade Pontus Joakim Olofsson med SF-romanen ”KoMo”.

När Pontus Joakim Olofsson insåg att han ville skriva en science fiction-roman kollade han först upp konkurrensen – bland annat besökte han Science Fiction Bokhandeln i Malmö. När han bad om att få titta på hyllan för svensk, nyskriven SF så kunde personalen bara plocka fram en enda bok åt honom. 
– Jag vet inte varför så få svenska förlag vågar satsa på SF. Men jag tror att det är lite av samma anledning som det publiceras en flora av kändisbiografier just nu. Förlagen satsar på det som de tror är kommersiellt gångbart, säger han.

Eftesom SF-genren är så liten på den svenska marknaden känns det som rena turen att han själv kunde debutera med just en SF-roman.
– I den här eran av dokusåpor och reality-TV så tror väl många förläggare att det inte räcker med en bra historia; den ska helst vara sann och med en bekant nuna på omslaget, säger Pontus Joakim Olofsson.

Men att en berättelse skulle bli bättre bara för att den är hämtad ur verkliga livet håller han förstås inte med om.

Om berättelsen belyser någon liten del av vad det betyder att vara människa så är det sant, vare sig det har hänt eller inte"

– Jag tänker på Karen Armstrong, en före detta katolsk nunna och religionshistoriker som har skrivit väldigt intressant om myternas ursprung och psykologiska funktion. Sanningshalten ligger inte i det faktiskt historiska skeendet utan huruvida berättelsen säger någonting om människans tillvaro, säger han och fortsätter:
– Armstrong menar att det inte är lönt att fråga sig om Orfeus verkligen färdades till dödsriket för att hämta hem sin Eurudice. Om berättelsen belyser någon liten del av vad det betyder att vara människa så är det sant, vare sig det har hänt eller inte. Det är berättelsens inverkan på de människor som har läst den som räknas, säger han.

I Pontus Joakim Olofsson egna roman, ”KoMo”utforskas relationen mellan människa och maskin på olika plan med fokus på medvetandet – precis som i en rad klassiska SF-verk.

Han säger att han har inspirerats mycket av utvecklingspsykologi och religionspsykologi men också av texter som behandlar begrepp som medvetande och varande, bland annat inom mytologin.
– På ett plan har psykologi och religion ett gemensamt mål; att utforska medvetandet och själens ursprung. Det som gör den mytiska berättelsens symboler så oerhört potenta, är att de gör det möjligt för oss att prata om saker som vi annars saknar ord för. Så vitt jag kan se, finns det ingenting som bevisar att vi vet mer om medvetandet idag än vi gjorde för 2500 år sedan.

I ”KoMo” handlar det mycket om den enskilda individens ställningstaganden i olika kritiska situationer. Frustration och ilska är faktorer som driver berättelsen framåt. Den artificiella intelligensen i berättelsen agerar efter en moralisk kompass som liknar vanliga människors, till stor del fylld av egoism och egennytta men också med ett starkt rättspatos. Samtidigt har den artificiella intelligensen väldigt lite livserfarenhet och agerar i många fall som ett barn.
– Vuxna människor behöver väldigt sällan fatta några avgörande moraliska val. Vi lever efter de regler och normer som vi har vant oss vid. Det är bara när det uppstår en allvarlig kris, eller en helt ny, oväntad situation som vi måste ställa oss frågan vad som egentligen är rätt och fel, säger Pontus Joakim Olofsson.

Jag tror att viljan till rättvisa på många sätt hänger ihop med människans vilja att leva i en meningsfull värld"

Till skillnad mot vuxna gör barn moraliska val hela tiden och är ofta väldigt bra på att fånga upp och spegla vuxenvärldens moraliska ideal, säger han.
– Jag tror att viljan till rättvisa på många sätt hänger ihop med människans vilja att leva i en meningsfull värld. Att skapa mening i tillvaron är en väldigt viktig process när man är liten, men många vuxna har nog redan bestämt sig för hur världen fungerar och känner sig ganska färdigskapade. 

När Pontus Joakim Olofsson skrev "KoMo” inspirerades han av författare som Virginia Woolf, Maria Zennström och Sara Stridsberg. Deras språk är "hängivet och vackert" samtidigt som deras verk kan väcka rent stötande känslor, säger han. Men en inspirationskälla påverkade honom mer än någon annan nämligen klassiska SF-filmen ”Blade runner”.
– Stora partier av "KoMo" är rena hyllningar till den filmen – särskilt Rutger Hauers tolkning av androiden Roy Batty. När jag skapade karaktären Boskop hade jag Rutger Hauer tydligt för ögonen, han är en av mina absoluta favoritskådespelare, berättar Pontus Joakim Olofsson.

Ett stort fenomen inom fantastikgenren är att populära böcker får en eller ett flertal uppföljare – det förväntas nästan att det ska komma en om boken fått många läsare. Pontus Joakim Olofsson hade själv inga tankar på att det skulle bli någon uppföljare till ”KoMo” – till en början.
– Men i samband med den sista redigeringen av boken så väcktes faktiskt ett litet frö till en möjlig fortsättning. Det enda jag kan säga säkert är att nästa bok jag skriver kommer att bli väldigt olik ”KoMo”.
 


Profil: Emma Kreü

9 januari 2014
 

Anmäl textfel

Kommentar av Pål Eggert

StyxxFantasy, förlaget som vågar lite mer än andra.

– Jag vet inte varför så få svenska förlag vågar satsa på SF. Men jag tror att det är lite av samma anledning som det publiceras en flora av kändisbiografier just nu. Förlagen satsar på det som de tror är kommersiellt gångbart, säger han.

31 januari 2014
litteraturmagazinet.article_210310.comments

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Litterär vinst på ekonomisk förlust

Recension: Jag har inte råd : Sorrow nr 5 av Marcus Stenberg

Lättläst x 4

Recension: Zenobia av Morten Dürr

Vackert om ett mörkt förflutet

Recension: Vid glömskans rand av Sergej Lebedev

Underbara bilder i mystisk skola

Recension: Mystiska skolan. Spöksången av Katarina Genar

Bland kojor och slott

Recension: I klockornas tid av Maria Gripe
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB