LitteraturMagazinets recension
av Råttornas själar, Bengt-Erik Engholm
En dialogdriven barnbok om stora frågor






"Råttornas själar" handlar om en pojke vars pappa dödar råttor och kastar dem bakom dasset.
Pojken har i hemlighet tagit på sig uppgiften att begrava alla råttor så att deras själar kommer till himlen. Han gör det för att gud inte ska straffa pappan som har så många liv på sitt samvete. En dag kommer en flicka som från ingenstans och hans hemlighet är avslöjad. Det blir upptakten till ett poetiskt samtal om det mesta som har med döden, själen och himlen att göra.
Boken ger inga svar men ställer desto fler frågor som kan vara till hjälp när man söker svar och pratar om liv och död. Barnens olika personligheter och skilda tankegångar håller dialogen vid liv, resonemangen kan pågå länge utan att det blir stillastående eller ointressant.
Först läste jag boken tyst för mig själv och tyckte att språket kändes konstigt, att berättelsen spretade och bilderna var för alldagliga. Sedan tänkte jag att vi skulle läsa den högt eftersom det är mycket snack om döden, kyrkogårdar och skelett här hemma just nu. Det blev en helt annan bok! Den växte och blev viktig, det spretiga blev till filosofi, texten blev melodisk och bilderna blev hjälpredor till det som kan vara svårt att förklara. Vissa böcker är helt enkelt högläsningsböcker och inget annat.
Illustratör: Sara Gimbergsson
Erika Wallman
Mottagen: 19 september 2013
Anmäl textfel