Dylan - Bloggar - LitteraturMagazinet

 Blogginlägg om dylan 
 

Erika Wallman

I stormens öga sitter en besvärad och trött gammal man

Nobelmedaljen – snart på en skitig festival nära dig"

Varje dag som maten dröjer citerar någon i hushållet, likt en återkommande bordsbön, Talkin’ World War III Blues:

”Give me a string bean I'm a hungry man
A shortgun fired and away I ran"

Numera kan vi säga att vi citerar en nobelpristagare flera gånger i veckan. Mycket mer än så innebär inte årets val av pristagare för mig. -klipp-

Jag är ingen förståsigpåare. Varken gällande litteratur, politik eller musik. På sin höjd är jag en tyckare. Jag tycker om att höra litteraturprisets tillkännagivande. Det kan bli ett hurra! ett nej! eller ett jaha. Ombyte förnöjer. Jag tycker också om Bob Dylan. Mitt förhållande till honom är jämngammalt med mitt förhållande till skivsamlingen mannen tillförde det gemensamma första hemmet. Det var en aha-upplevelse att lyssna bortom de uttjatade lägereldsvisorna. Jämförbart med upplevelsen av Cornelis minus Hönan Agda och kolonin.

Borde Bob Dylan fått nobelpriset? Världen är delad (som vanligt). Bryr han sig? Nej jag tror inte det. Tror mest att han tycker att det är jobbigt. Han har i alla fall alltid sett ut som om han tycker att allting är antingen jobbigt eller skittråkigt. Frågan är om han ens kommer den 10 december. Jag hoppas det och jag hoppas att han spelar munspel i sitt tal och jag hoppas få se honom bli väckt av lucior i tv, men det är nog för mycket begärt.

Jag minns hur han kom ut på scenen i Göteborg 2001 och placerade sin oscarsstatyett på scengolvet. Den kommenterades inte över huvud taget. Det finns en risk att nobelpriset kommer att gå samma öde tillmötes, dinglandes okommenterat på ett mikrofonstativ.
Nobelmedaljen – snart på en skitig festival nära dig.

Poet ja, men utan musiken kanske det inte varit samma sak, eller? Vissa låttexter har ett liv även utan musik, andra klarar inte av att stå på ett ben. Bob Dylan har låtar i båda kategorierna. Som så många andra.

På ett sätt förstår jag inte hur akademien tänkte, det är musik vi pratar om, var så goda och backa tillbaka in bland luntorna! Samtidigt är det ju intressant varje gång någon som inte levererar texter mellan hårda pärmar premieras. Men jag vill ju ändå inte att vilket kreativt twittertroll som helst ska få njuta av den där fina efterrätten i blå salen. Det är ju det där med gränsdragning, revirpinkande, ha kontroll, att bryta mot traditioner, vilja överraska, våga, älska, skaka om, konspirera. Allt det där mänskliga.

Jag tror inte att kritikerna läst tillräckligt många texter och jag tror inte att de inbitna fansen ens vill försöka att förstå kritiken. Jag vet de som tycker att Bob Dylan inte ens förtjänar ett musikpris och de som tycker att han gott kan få fredspriset också. Minst.

Vilken betydelse har det egentligen? Känslor kommer att växa till stormar för att svalna och bli till axelryckningar och anekdoter. Kommer det att göra någon skillnad? Sanningen är väl att vi har bra mycket viktigare frågor att ägna oss åt på detta sargade klot. Och det är väl därför det är så skönt att få tjafsa om sånt här lite då och då. Och i stormens öga sitter en besvärad och trött gammal man som bara vill bli lämnad i fred. 


Avdelning: Taggar: #nobelpriset #dylan #musik #låttexter
Kommentera

Anmäl textfel

 LitteraturMagazinets bloggar 

 

Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

En nessersk feelgood

Recension: Halvmördaren : Krönika över Adalbert Hanzon i nutid och dåtid författad av honom själv av Håkan Nesser

Från Sargassohavet och tillbaka igen

Recension: Ålevangeliet : Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson

Humor och inlevelseförmåga i läsvärd roman

Recension: Vissla i mörker av Emma Healey

Samma typ av annorlunda böcker

Recension: Det slutna sällskapet av Elizabeth Klehfoth

Förändring på gott och ont

Recension: Systerklockorna av Lars Mytting

Fjorton karameller som ingen är den andra lik

Recension: Leka vuxen av Marica Källner

Betydligt mer än ännu en bilderbok om döden

Recension: Den långa resan av Sofia Hedman

Under det röda oket

Recension: Det hemliga pianot : från Maos arbetsläger till de stora konsertscenerna av Xiao-Mei Zhu

Fartfyllt storstadsliv blir till småstadsidyll

Recension: Hem till Scupper Island av Kristan Higgins

Bästsäljande feelgood av brittisk debutant

Recension: Sambo på försök av Beth O'Leary
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB