Teologi - Bloggar - LitteraturMagazinet

 Blogginlägg om teologi 
 

"Det uppochnedvända riket" Anne-Charlotte Östman

"Det uppochnedvända riket"

Det andliga och det sociala är oupplösligt sammanvävt i berättelsen om Jesus"

Jesus budskap var revolutionärt, dock inte i den meningen att han gjorde anspråk på världslig makt. I ”Det uppochnedvända riket” reder sociologen och forskaren i teologi Donald B. Kraybill ut vad det handlar om. Underrubriken är ”Jesus alternativ till korrumperad politik, tom religion och orättfärdig ekonomi”.

Det andliga och det sociala är oupplösligt sammanvävt i berättelsen om Jesus. Jesus for ut mot de skriftlärda och fariséerna, för att de hade lagt på människorna för tunga bördor. Jesus var heltigenom judisk och höll sig till Torah, de fem Moseböckerna. Men utöver den skriftliga Torah hade en muntlig utvecklats som innehöll en häpnadsväckande detaljreglering av mänskligt leverne. I evangelierna finns till exempel återgett hur Jesus bröt mot sabbatsbudet. Lärjungarna vandrade för långt, skalade av korn som de plockat längs vägen, och dessutom gjorde Jesus helande gärningar på sabbaten.

I den muntliga traditionen fanns också många regler om renhet och orenhet och åtskiljande av de orena människorna från de rena. Jesus umgicks med de orena. Han samtalade med en samarisk kvinna som tillhörde en oren variant av judendomen. Han bjöd in tullindrivaren Sackaios till sitt hus. Han hade bordsgemenskap med syndare och utstötta. Så tydliggör Jesus att det nya riket välkomnar alla, oavsett status eller fromhet. Äkta rening sker när välvilliga handlingar flödar fram av hjärtat.

I en våldsam upprorisk handling sanerade Jesus templet. Han jagade ut handlarna och vände upp och ned på penningväxlarnas bord. Han protesterade mot hanteringen av djuroffer och förebådade en ny tid då både jude och hedning, ren och oren kunde få ta emot förlåtelsen utan blodstänk och offerlukt.

Evangelierna innehåller inte ett komplett system med en formell etik för varje tänkbar situation, skriver Kraybill. Men Jesus erbjuder oss en vision om det rätta och det goda för våra personliga och kollektiva liv.
 


Avdelning: Fakta Taggar: #teologi
Kommentera
 

Ett nytt gudsbegrepp Anne-Charlotte Östman

Bok-
presentation:
Kristendomens hjärta : att återupptäcka den kristna tron och leva ett helhjärtat liv
Författar-
presentation:
Marcus J. Borg

Ett nytt gudsbegrepp

Jag är med i en bibelgrupp i Högalidskyrkan, men så mycket teologisk litteratur brukar jag inte läsa. Härom veckan fick jag emellertid tillfälle att samtala med en präst i församlingen som skrivit en spännande uppsats. Han prövade där att utvidga gudsbegreppet och inkarnationen så att de bättre motsvarade den nutida vetenskapen med evolutionsteorin. Nu när jag läst lite mer på området förstår jag att möjligheten finns för nutidsmänniskan att få en mer meningsfylld bild av Gud. Och det är inte illa alls. Att tro förnuftsvidrigt tror jag inte många vill. Därmed inte sagt att allt går att förklara.

När jag skrev min doktorsavhandling om Romain Gary kom jag i kontakt med jesuitpatern Teilhard de Chardins tankar som Gary använde sig av humoristiskt i sin roman ”Gros-Câlin”. I ”Så tror jag” (på sv.1984) läste jag att Teilhard de Chardin såg på universum som ett gudsmedvetande som växte och blev alltmer förfinat.

En amerikansk teolog som haft stort inflytande är Marcus J. Borg, vars bok ”Kristendomens hjärta” nyligen kom ut på svenska. Förre ärkebiskopen KG Hammar har skrivit förordet och betonar att kristendomen är en tolkningstradition. På Jesu tid dominerade den så kallade ptolemeiska världsbilden, där himlen fanns ovan jorden och Guds boning var i himlen. I dag omfattar de flesta människor läran om evolutionen. I det nya paradigm som växer fram hos Borg är Gud en osynlig men bärande dimension i tillvaron som helhet. Relationen mellan Gud och världen sker inom ramen för ”denna världens förvandling till det som är Guds dröm med den”. Då är vi inte långt från Teilhard de Chardin.

KG Hammar har själv gett ut en bok i höst: ”Släpp fången loss! Gud bland metaforer och apofatiska provisorier”. Undertiteln kan avskräcka men förklaras som ”bortomspråkligt provisorium”. Hammar begår språkkritik och menar att gudsbegreppet är en mänsklig godtycklig uppfinning, som alla andra begrepp. Det är ingen nyhet. Men lite av ett gungfly hamnar vi på hos Hammar. Han är inte den som vill svara mot människors längtan efter tydlighet. Det finns en del att säga om hans skrift, och det tänker jag göra när jag har läst ut den.

Om K G Hammars bok är vetenskapligt krävande finns det andra böcker som vill underlätta för oss i vår kommunikation och gemenskap med Gud. En klassiker är Wilfrid Stinissen, ”I dag är Guds dag” (1994). Där får vi varje dag nya tankar presenterade. Vi kan läsa sådant trösterikt som att tron inte är en prestation. ”Den förutsätter tvärtom att du är medveten om din egen otillräcklighet”.

Eva Sjödén, Lars-Edvin Nilsing och Leif Selling har sammanställt ”Andlig vägledning i ignatiansk anda”. Den utgår från jesuitordens grundare Ignatius av Loyola (1500-tal) och lyfter fram meditativa texter och övningar.

Ny är Camilla Lif, ”Vad vill du mig idag?”. Författaren berättar vad söndagens bibeltexter får henne att fundera över. Den ser jag med spänning fram emot att läsa.  


Avdelning: Fakta Taggar: #teologi #gudsbegrepp
Kommentera

Anmäl textfel

 LitteraturMagazinets bloggar 

 

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Välskrivet relationsdrama

Recension: Kom i min famn av Caroline Eriksson

Morris Mohlin träffar målet

Recension: Morris Mohlin är levande måltavla av Maria Frensborg

Liv och död i Lagos

Recension: Min syster, seriemördaren av Oyinkan Braithwaite

Bland pärlor och hajar

Recension: Pärlfiskaren av Karin Erlandsson

Häxeri mot patriarkat i stark debut

Recension: Vredens gudinnor av Katie Lowe

Spökhistoria på en stormig ö

Recension: Mysteriet på Ödeborgen av Kristina Ohlsson

Från Sargassohavet och tillbaka igen

Recension: Ålevangeliet : Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson

Mörkt, blodigt och magnifikt

Recension: Vei. Bok 2 av Sara Bergmark Elfgren

Underhållande och lärorikt om symboler och deras historia

Recension: Klassiska symboler : en uppslagsbok av Jan-Öjvind Swahn

Fina samtal i flamsig inramning

Recension: Alla kan dö av Nina Hemmingsson
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB