Uppfostran - Bloggar - LitteraturMagazinet

 Blogginlägg om uppfostran 
 

Arga Bibliotekstanten

Till mamman med två små barn som var inne på biblioteket igår

Vad synd att du fick så bråttom. Men jag antar att du ändå vill väl veta hur det gick? Du har kanske gått och oroat dig för om du blev ersättningsskyldig? Det fanns säkert en god anledning till att du inte hann stanna och ta reda på det vid tillfället, så därför skriver jag till dig nu.
Det kan ju också vara roligt för dig att veta hur dina ätteläggar sysselsatte sig medan du var djupt försjunken vid internetdatorn? Som stolt och engagerad mamma menar jag.
Jag kan glädja dig med att de är både superenergiska och uppfinningsrika. Och företagsamma.
Men jag misstänker att du nog redan visste det.
Den äldsta gossen gjorde ett spontant besök hos mig bakom disken och började oombett stänga av och sätta på fläkten. Det var ju omtänksamt, men jag var ändå tvungen att be honom sluta eftersom vi gärna ville ha den på. Men plus i kanten för initiativförmåga!
Sedan låste de in sig på varsin toalett och ropade högt och ihärdigt efter dig. Där fick vi klarlagt att röstresurserna är det inget fel på. Synd bara att du inte hörde hur högt och fint dom kan ropa. Du var nog å andra sidan den enda i lokalen som inte gjorde det.
Efter att tagit sig ut sprang de runt och stojade och pillade på allt dom kom åt. Du måste ha en beundransvärd koncentrationsförmåga eftersom du inte verkade märka något.
Lillebror hittade en av självbetjäningsautomaterna. Först drog han ut ett par meter kvittopapper. När det inte var roligt längre hittade han höj-och-sänkknappen som han lekte med en stund, fram till att jag fick syn på det och bad honom att sluta innan apparaten gick sönder. Precis när jag sa det upptäckte jag att skärmen slocknat. Ett tag trodde vi att automaten faktiskt hade gått sönder och vi var lite oroliga, för dom är rysligt dyra att köpa. Men efter en del meckande så gick den igång igen. Vilken tur! Jag kan tänka mig att du blir lättad att få veta det eftersom du ju helt plötsligt fick så bråttom och skyndsamt lämnade biblioteket med de små krabaterna i släptåg innan vi hann prata med dig.
Nu är det ju inte första gången du och dina barn gästar oss så jag skulle vilja klargöra en sak:
När du, utan att lyfta blicken från datorn, hänvisar dina barn att "gå dit bort, där finns det leksaker" vill jag gärna göra en liten korrigering. Vi har inte direkt några leksaker på barnavdelningen, bara några pussel. Och så böcker förstås. Du kanske förväxlar barnavdelningen med bollhavet på IKEA?
De flesta föräldrar här brukar inte lämna sina små barn utan övervakning mer än korta stunder. Det är nämligen så att vi är liksom upptagna med annat, som andra låntagare och sånt, så vi har lite svårt att hinna med att passa dina pojkar också. Jag hoppas du förlåter oss för det.
Så nästa gång du kommer hit för att surfa kanske du kan lämna dem hos en barnvakt eller nåt?
Jag tror att vi alla, och i synnerhet barnen, skulle må bättre av det.
Hälsningar från Arga Bibliotekstanten med kollegor, Småstadens bibliotek

Arga i repris
 


Taggar: #barnuppfostran
Kommentera /Visa 7 kommentarer
 

Arga Bibliotekstanten

Vad du kan förvänta dig av småbarnsåren

Här är ett gratistips: Ge inte småbarn tillgång till pennor i närheten av böcker du är rädd om. (Och definitivt inte biblioteksböcker!)


Taggar: #barnuppfostran #kladd
Kommentera
 

Pernilla Flisberg

Bok-
presentation:
Gnistan : Berättelsen om Jake
Författar-
presentation:
Kristine Barnett

Gnistan – Berättelsen om Jake av Kristine Barnett

På Youtube finns flera filmer om underbarnet Jacob Barnett. I höstas utkom en bok om honom. Gnistan – Berättelsen om Jake är berättelsen om ett barn som tack vare sin mamma och trots sitt funktionshinder lyckas med det som alla trodde var omöjligt.

Gnistan - Berättelsen om Jake är skriven av Jakes mamma Kristine. Redan tidigt misstänker Kristine att något inte stämmer med Jake. Jake får diagnosen svår autism vid två års ålder. Kristine och hennes man får då också veta av experterna vad de har att vänta sig och hur Jakes utveckling troligen kommer att se ut. Kristine vänder ut och in på läkarnas profetior och trotsar deras planer på vad som är bäst för Jake. I sitt hjärta vet hon att Jake är chanslös om han placeras i en förskola för funktionshindrade barn. Hon avstår från platsen och Jake får till att börja med vara hemma med sin mamma som också är dagmamma. Med sin övertygelse och sin övertalningsförmåga lyckas hon få in Jake på en vanlig skola. Hon vet att Jake inte kommer att få många extra chanser om han fallerar till att platsa i skolan, därför tränar och förbereder hon Jake för alla möjliga olika situationer. Under dessa år kämpar även Kristine med sina andra barn, anhöriga som avlider, ekonomiska svårigheter och framför allt sina andra dagbarn.

Det visar sig väldigt tidigt att Jake är mycket begåvad och senare ska det visa sig att hans IQ är exceptionellt högt. De första läkarna som undersökte Jake konstaterade att Jake knappt skulle kunna lära sig att knyta skorna själv och Kristine och hennes man skulle vara medvetna om att han förmodligen aldrig skulle kunna lära sig att läsa. Det skulle säkert också ha blivit så, om Jake hade hamnat i specialskolan läkarna föreslog. Där riktar man i första hand in sig på vad barnen inte kan medan Kristine vill uppmärksamma vad Jake är bra på och vad han tycker om att göra. Jakes största intresse är mycket tidigt astronomi. Det finns många olika exempel i boken på häpnadsväckande kunskaper som Jake visar. Det mest gripande och det mest avgörande för Jakes framtid är när Kristine och Jake gör ett besök på ett planetarium som gjort reklam för en temakväll om planeten Mars. Till Kristines fasa inser hon för sent att temakvällen är riktad till vuxna och att Jake är enda barnet där – hur ska Jake klara av att uppföra sig och inte störa? Jake lyssnar uppmärksamt på föreläsaren och är den ende som kan besvara frågan på varför Mars månar är ovala. Jake är tre år. Observatoriet besöks många gånger efter detta. Jakes kunskap om solsystemet överskrider vida sin mammas och på Observatoriet får Jake möjlighet att diskutera olika teorier med personalen.

Kristine brottas med tanken på vad som är bäst för honom. Samtidigt som hon strävar efter en så normal tillvaro som möjligt för Jake, och att få in honom på den vanliga skolan, får hon erbjudande om plats på universitetet för Jake. Jake börjar den vanliga skolan, och han klarar det, men Kristine inser att Jakes förmågor inte utvecklas och att det finns en risk att han sluter sig. Efter ett tag börjar Jake en kurs på universitetet vid sidan om sin vanliga skola, Jake är då nio år. Jake får den stimulans och utmaning han behöver och så småningom börjar han på universitetet på heltid. Vid tolv års ålder är han forskare i kvantfysik.

Det finns många episoder i boken där Kristine ger exempel på Jakes begåvning. Samtidigt är hon mån om att Jake ska utvecklas så normalt som möjligt men med den utmaning han behöver. Jakes funktionshinder, autism, innebär att han har stora svårigheter för färdigheter, beteenden och anpassningar som de flesta tar för givet. Att delta på pyjamasparty är för Jake en omöjlighet – pyjamas har man på natten när man ligger och sover. Att gå ut genom en tillfällig utgång på grund av renovering är oerhört plågsamt för Jake om det står ingång över. Med list, förhandlingar, förklaringar, tålamod och mutor lyckas Kristine de flesta gånger att få Jake att göra det för honom oövervinnerliga. Kristines belöningar till Jake kan exempelvis innebära att räkna myntsamlingen hemma, eller att promenera på gatan och rabbla nummerskyltar.

Kristine har skrivit boken om Jake i hopp om att inspirera andra till att inte låsa sig vid begränsningar utan att se möjligheter. Boken är många gånger väldigt glorifierad och Kristine beskriver en del för henne tumultartade händelser som känns onödiga, men bortsett från det är det en mycket tänkvärd läsning som stannar kvar långt efter utläst bok. Historien känns igen i andra sammanhang också, till exempel simmaren Michael Phelps, en av simhistoriens bästa, har tack vare sin mamma en samling OS- och VM-medaljer av ädlaste sort. Michael hade stora svårigheter i skolan, fick diagnosen ADHD och lärarens utlåtande att det aldrig kommer att bli något av honom. Michaels mamma ville råda bot på sonens svårigheter att sitta still och lät honom börja på simning. Men det är en annan historia. Gemensamt är dock tron på alla möjligheter till att utvecklas. Kristine tände gnistan i Jake, gnistan som fick Jake att utvecklas i stället för att sluta sig. Jakes läkare ansåg att Jake i bästa fall skulle lära sig att knyta skorna själv. I dag är han 16 år, forskare inom kvantfysik och han arbetar på en ny teori som möjligen kan kvalificera honom till Nobelpriskandidat. Berättelsen om Jake tror jag ger många inspiration till att våga se möjligheter och våga tro på sig själva. Det här är en bok jag varmt rekommenderar.
 


Taggar: #autism #särbegåvning #underbarn #uppfostran #skolgång #föräldraroll #funktionshinder
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Till mamman med två små barn som var inne på biblioteket igår

Vad synd att du fick så bråttom. Men jag antar att du ändå vill väl veta hur det gick? Du har kanske gått och oroat dig för om du blev ersättningsskyldig? Det fanns säkert en god anledning till att du inte hann stanna och ta reda på det vid tillfället, så därför skriver jag till dig nu.

Det kan ju också vara roligt för dig att veta hur dina ätteläggar sysselsatte sig medan du var djupt försjunken vid internetdatorn? Som stolt och engagerad mamma menar jag.
Jag kan glädja dig med att de är både superenergiska och uppfinningsrika. Och företagsamma.
Men jag misstänker att du nog redan visste det.
Den äldsta gossen gjorde ett spontant besök hos mig bakom disken och började oombett stänga av och sätta på fläkten. Det var ju omtänksamt, men jag var ändå tvungen att be honom sluta eftersom vi gärna ville ha den på. Men plus i kanten för initiativförmåga!
Sedan låste de in sig på varsin toalett och ropade högt och ihärdigt efter dig. Där fick vi klarlagt att röstresurserna är det inget fel på. Synd bara att du inte hörde hur högt och fint dom kan ropa. Du var nog å andra sidan den enda i lokalen som inte gjorde det.

Efter att tagit sig ut sprang de runt och stojade och pillade på allt dom kom åt. Du måste ha en beundransvärd koncentrationsförmåga eftersom du inte verkade märka något.
Lillebror hittade en av självbetjäningsautomaterna. Först drog han ut ett par meter kvittopapper. När det inte var roligt mer hittade han höj-och-sänkknappen som han lekte med en stund, fram till att jag fick syn på det och bad honom att sluta innan apparaten gick sönder. Precis när jag sa det upptäckte jag att skärmen slocknat. Ett tag trodde vi att automaten faktiskt hade gått sönder och vi var lite oroliga, för dom är rysligt dyra att köpa. Men efter en del meckande så gick den igång igen! Vilken tur! Jag kan tänka mig att du blir lättad att få veta det eftersom du ju helt plötsligt fick så bråttom och skyndsamt lämnade biblioteket med de små krabaterna i släptåg innan vi hann prata med dig.

Nu är det ju inte första gången du och dina barn gästar oss så jag skulle vilja klargöra en sak:
När du, utan att lyfta blicken från datorn, hänvisar dina barn att "gå dit bort, där finns det leksaker" vill jag gärna göra en liten korrigering. Vi har inte direkt några leksaker på barnavdelningen, bara några pussel. Och så böcker förstås. Du kanske förväxlar barnavdelningen med bollhavet på IKEA?
Dom flesta föräldrar här brukar inte lämna sina små barn utan övervakning mer än korta stunder. Det är nämligen så att vi är liksom upptagna med annat, som andra låntagare och sånt, så vi har lite svårt att hinna med att passa dina pojkar också. Jag hoppas du förlåter oss för det.
Så nästa gång du kommer hit för att surfa kanske du kan lämna dem hos en barnvakt eller nåt?
Jag tror att vi alla, och i synnerhet barnen, skulle må bättre av det.

Hälsningar från Arga Bibliotekstanten med kollegor, Småstadens bibliotek

Arga i repris


Taggar: #barnuppfostran
Kommentera
 

Elin Lucassi

Bok-
presentation:
Världens viktigaste bok : om kroppen, känslor och sex
Författar-
presentation:
Nathalie Simonsson
Flexband
Finns i lager, 217 kr

Att jobba normkritiskt är att jobba för empati

Kollegan Sebastian skriver om normkritik i vardagen och jag kan inte annat än hålla med. Han skriver om vikten av att inte utgå från stereotyper. De flesta menar förmodligen inget illa utan agerar ur någon slags ignorans eller okunskap. Men farligt många lever i en egocentrisk värld där alla val som inte är desamma som ens egna är fel och måste bekämpas. Att jobba normkritiskt är att jobba för empati.


Avdelning: Barn Taggar: #genus #sexualitet #uppfostran
Kommentera /Visa 2 kommentarer
 

Nina Ruthström

Bok-
presentation:
Ditt kompetenta barn : på väg mot nya värderingar för familjen
Författar-
presentation:
Jesper Juul
MP3 CD
Finns i lager, 253 kr

Paradigmskifte gällande synen på barn

Förra veckan for Ola Olofssons krönika om föräldraansvar förbi om och om igen som en viral boomerang i mitt facebookflöde. Flera av mina "vänner" nickade igenkännande när de läste om hur olydiga barn av i dag är och klickade på dela-länken för att få flera föräldrar att vakna upp och börja ta i med hårdhandskarna. Barn ska inte få säga emot vuxna, framförallt inte lärare, menar Olofsson. Och vart är vi på väg undrar han, när dagens barn inte längre stimuleras av att skriva tio prydliga "m" på rad.


Avdelning: Fakta Taggar: #barnuppfostran
Kommentera

Anmäl textfel

 LitteraturMagazinets bloggar 

 

Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Tät relationsroman där vemodet får ta plats

Recension: Sent på dagen av Tessa Hadley

Kristoffer Bark - lite blekare än Maria Wern

Recension: Dotter saknad av Anna Jansson

Hur var Förintelsen möjlig?

Recension: Varför kunde det ske? : det finns många förklaringar till Förintelsen av Barbro Eberan

En Mann för vår tid

Recension: Fyra noveller : Tonio Kröger ; Tristan ; Döden i Venedig ; Mario och trollkarlen av Thomas Mann

En nessersk feelgood

Recension: Halvmördaren : Krönika över Adalbert Hanzon i nutid och dåtid författad av honom själv av Håkan Nesser

Från Sargassohavet och tillbaka igen

Recension: Ålevangeliet : Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson

Humor och inlevelseförmåga i läsvärd roman

Recension: Vissla i mörker av Emma Healey

Samma typ av annorlunda böcker

Recension: Det slutna sällskapet av Elizabeth Klehfoth

Förändring på gott och ont

Recension: Systerklockorna av Lars Mytting

Fjorton karameller som ingen är den andra lik

Recension: Leka vuxen av Marica Källner
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB