Fiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar med cirka 2 miljoner. Fiskedon är den första boken som försöker visa ett urval av gamla fiskeredskap som idag nästan undantagslöst finns på museer. Den är en unik sammanställning av dessa föremål och ett praktverk.
Med enkla redskap har människan i alla tider tider tagit upp sin mat ur vattnet. Olika slags vatten och fiskesorter har krävt att fiskaren hittar fångstsätt och redskap som ger bästa möjliga fångst. Sätten har varierat från landsända till landsända, men är ändå i grunden gemensamma. Nät, krok, ljuster och ryssjor har använts både i norr och i söder, även om man hade helt olika namn på både fiskesätt och redskap.
En bok om gamla fiskedon kan därför tjäna som påminnelse om varför vi en gång började fiska, hur vi fiskade och hur redskapen såg ut. Många av dessa redskap har en inneboende skönhet, samtidigt som de också förtäljer att tid fanns det mer av när de en gång i tiden tillverkades. Författaren och formgivaren Göran Dyhlén har tillsammans med journalisten Kerstin Kåll och fotografen Ralf Turandergjort denna bok som en hyllning till gångna tiders fiskare och deras familjer.

Det har i alla tider skrivits böcker om hur man bäst fångar fisk. Under 1700-talet utkom i Sverige bland annat Samuel Thomasson Schultzes "Den Swenske fiskaren" och skriften "Beskrifning at fånga swälg-fisk med ref och krok" av Anders Gries så beskrev fisket och de då gängse fiskemetoderna. När sedan flugfisket i slutet av 1800-talet kom till Sverige från England började en utveckling mot vad som skulle bli en av Sveriges största fritidssysselsättningar med idag cirka 600.000 sport- och nöjesfiskare. Redan omkring 1910 började ett antal privatpersoner att organisera sportfiskeklubbar i Sverige och sjuttio år senare fanns det 670 klubbar med över 110.000 medlemmar.
För många svenskar har husbehovsfisket varit det viktiga. I de många vattendragen, sjöarna och längs hela kusten var fisket under lång tid både ett yrke och ett komplement till hushållningen bland den jordbrukande delen av befolkningen.
Med ganska enkla redskap har man under långliga tider tagit upp sin mat ur vattnet. Olika slags vatten och fiskesorter har krävt att fiskaren hittar fångstsätt och redskap som ger bästa möjliga fångst. Sätten har varierat från landsända till landsända, men är ändå i grunden gemensamma. Nät, krok, ljuster och ryssjor har använts både i norr och i söder, även om man hade helt olika namn på både fiskesätt och redskap.
En bok om gamla fiskedon kan därför tjäna som påminnelse om varför vi en gång började fiska, hur vi fiskade och hur redskapen såg ut. Många av dessa redskap, har en inneboende skönhet, samtidigt som de också förtäljer att tid fanns det mer av när de en gång i tiden tillverkades. Författaren och formgivaren Göran Dyhlén har tillsammans med fotografen Ralf Turander och journalisten Kerstin Kåll gjort denna bok som en hyllning till gångna tiders fiskare och deras familjer.
Fiskedon är den första boken som försöker visa ett urval av fiskeredskap som idag nästan undantagslöst finns på museer, har eldats upp eller förmultnat. Den är en unik sammanställningen av dessa föremål och ett praktverk.

Göran Dyhlén är idégivare, författare och formgivare av boken Fiskedon. Han arbetar med reklam och marknadsföring samt grafisk design och formgivning. Ett genuint skärgårdsintresse har lagt grunden till Göran Dyhléns samlande av gamla fiskeredskap och delar av bokens bildmaterial är hämtat från dessa.

Kerstin Kåll, journalist och medförfattare till boken, är född i Jakobstad, Finland, ochkom till Stockholm och Dagens Nyheter 1965. Sedan 1998 är hon frilansskribent och har gett ut kåserisamlingen Kåll på stan och den presshistoriska När fan tog Bofinken. Kerstin Kåll har medverkat i ett 20-tal böcker och skrifter inom olika ämnesområden.

Ralf Turander är fotograf och arbetar för svenska och internationella magasin. Han fick Stora Journalistpriset 1984 och har haft ett flertal utställningar runt om i världen. Ralf Turander har fotograferat till ett flertal böcker.