
Brobyggarna - Jan Guillou
Om det är någon svensk som ska skriva den stora romansviten om 1900-talet så är det jag, sa Jan Guillou när den första delen Brobyggarna kom ut. Det ligger kanske en del i det då han är en driven författare med kapacitet för den stora research som krävs. Att han har gjort stort förarbete är klart då boken spänner över många olika ämnen; brokonstruktion, afrikansk kultur, norsk flora, segling m.m. Det är detaljrikt och sammansatt.
I centrum för handlingen är de tre bröderna Lauritzen som kommer från en fattig fiskarfamilj på norska kusten. De visar sig ha tekniska talanger bl.a. när det gäller att bygga båtar och får möjlighet att studera till ingenjörer i Dresden, betalt genom välgörenhet. Motprestationen är att de efter avslutad utbildning ska återvända för att bidra till utbyggnaden av norsk järnväg. När de har diplomerats som ingenjörer gör kärleken att de tre bröderna splittras. Endast äldste brodern Lauritz lämnar sin kärlek, baronessan Ingeborg, för att uppfylla sin plikt.
Sverre Lauritzen lämnar ett brev i den gemensamma studentbostaden där han förklarar att han flyttar till England med sin manliga kärlek. För Lauritz innebär det ett stort svek som han inte kan förlåta. Tredje brodern Oscar är förkrossad av olycklig kärlek och hamnar i Tanganyika där Tyskland bygger järnvägar i sina kolonier i Östafrika. Skildringen av tyskarnas koloniala historia i Afrika är det som var mest intressant tycker jag. Berättelsen utspelar sig innan världskrigen, dvs. innan Tyskland fick sitt dåliga rykte efter Förintelsen. Då ansågs landet som en högstående humanistisk kultur till skillnad från många andra och det ställer perspektiven som man har idag på ända:
"Boerjägaren var först med att byta samtalsämne och ställde en försiktig fråga om hur Oscar hamnat där han nu hamnat. Och snart var Oscar inne i en hatfull utläggning om engelska mördare. Han menade att inför historien, när kriget var slut, skulle det bli svårt att fastställa vilken som var den lägsta mänskliga formen, belgaren eller engelsmannen. Mycket talade förstås för belgarna. Det fanns nu uppgifter om att det mördat mer än sex miljoner människor i Kongo under den avskyvärde Leopold II:s dagar. Sex miljoner mördade! Det brottet skulle mänskligheten aldrig glömma. I inget annat europeiskt land vore sådant barbari tänkbart, framför allt inte i Tyskland och de skandinaviska länderna."
Valet av bröderna Lauritzen som huvudpersoner är ingen slump. I fokus står teknisk utveckling, norsk frigörelse från unionen med Sverige och demokratiseringen. Tyvärr tycker jag att det blir lite väl mycket tekniska utvikningar som gör att jag tappar intresset, framför allt i början av boken. Lauritz blivande fru Ingeborg har en viktig roll som ivrare för kvinnlig rösträtt och sexuell frigörelse. Överhuvudtaget är det en hel del erotik i berättelsen vilket är lite ovanligt för Guillou, men syftet är naturligtvis att visa hur synen på sexualiteten, kanske framför allt den kvinnliga, omvärderas under början av förra seklet.
Även om den historiska skildringen är mycket intressant har jag större svårigheter att få känslor för personerna i Brobyggarna, vilket gör att läsupplevelsen inte blev den förväntade. Berättelsen om Lauritzenbröderna och pesonerna i deras närhet blir en modern form av hjältesaga som jag inte riktigt uppskattar. Karaktärerna får olika egenskaper och åsikter som ska symbolisera typiska drag av 1900-talets början, vilket gör att de ofta blir överdrivna istället för trovärdiga romanfigurer. Det stör mig lite för mycket i läsningen och troligen är det sådant som jag tidigare haft mer överseende med, Arn som jag gillade så mycket är ju också en sagofigur med superhjälteegenskaper.
Det blir ett ganska ljummet betyg för första delen i Det stora århundradet trots att den var en signerad födelsedagspresent av författaren själv...
Taggar: #recension #historisk roman
Intensiv thriller med mörk ton
Det var en ångestfylld upplevelse att läsa Martin Falkmans debutroman ”Tunneln i slutet av ljuset”. Dels berodde det på att jag med några dagar kvar till betygssättning borde sitta med rättning av elevarbeten istället för att uppslukas av en bok. Men framför allt var det mörkret och paranoian i denna psykologiska thriller som grep tag i mig.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #thriller #debut


Lovordad deckare om sociala skillnader
När storheter som Lehane, McDermid och Ellroy hyllar en deckardebut så blir man ju nyfiken. Attica Lockes roman utspelar sig i Houston i början av 1980-talet och skildrar ett samhälle med klyftor och diskriminering.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare


French först ut
Att inleda året med Tana French kändes som ett säkert kort. Irländskan är en personlig favorit i deckargenren eftersom hon är skicklig med karaktärs- och miljöbeskrivningarna samt levererar originella fall.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare


Tre sekunder
Polisen tillåter kriminalitet i utbyte mot en tjänst som infiltratör inom den organiserade brottsligheten. Ingen kan spela kriminell som en riktig kriminell och man värvar tjallare på häkten och fängelser. Det är temat i Roslund och Hellströms femte spänningsroman.
Med en förfalskad bakgrund som ger respekt i kriminella sammanhang har Piet Hoffmann avancerat så långt som man kan i den polska narkotikaorganisationen Wojtek. I nästan tio år har han varit polisens öron och ögon och kontrollerar den svenska grenen av Wojtek, som planerar att ta över försäljningen av amfetamin på svenska fängelser. Han har nyss varit inblandad i ett mord på en annan infiltratör vid en knarkaffär, men sanningen begravs av högsta polisledningen. Hoffmann, eller Paula som är hans kodnamn i den lilla kretsen som styr hans verksamhet, ska sättas i fängelse för att kunna slå ut den narkotikahandel som finns där och ersätta den med polskt knark. På Wojteks fråga hur han ska gå till väga svarar han: ”med tulpaner och poesi”.
Hoffmann lever ett dubbelliv och hans familj, frun Zofia och sönerna Hugo och Rasmus, vet ingenting om hans uppgifter som agent för polisen. Operationen som han planerar är mycket riskfylld, att avslöjas som infiltratör inne på en anstalt innebär en säker död och en uppdragsgivare som kommer förneka all kännedom. Förberedelserna inför fängelsevistelsen är minutiösa för att så långt som möjligt undvika ett misslyckande. I det skarpa läget inser Hoffmann hur mycket som står på spel och planerar för familjens framtid ifall han skulle råka på problem.
Han öppnade den tomma förvaringsboxen med en av sina två nycklar och la ner ett brunt och ett vitt kuvert, låste och klev någon minut senare in i bilen och körde mot Södermalm och Hökens gata.
Han såg på dem igen, han skämdes så.
Han hade passerat gränsen. Två pojkar han älskade mer än något annat i baksätet och amfetamin och nitroglycerin i bagageluckan.
Han svalde, de skulle inte se att han grät, han ville inte det.
Kommissarie Ewert Grens brottas med andra kval och drunknar nästan i känslor av sorg och skuld efter hans hustrus bortgång. Han städar undan sin kära Siw Malmkvist-samling samtidigt som han utreder det mord som han inte vet att Hoffmann har fått immunitet från. Så småningom börjar Grens förstå att något inte står rätt till och blir tvungen att skärpa sig för att reda ut fallet.
Det är spänning rakt igenom de nästan 600 sidorna och även om Hoffmann äger nästan övernaturlig förmåga att förutspå omgivningens agerande bjuder handlingen på överraskningar. Dessutom bjuder författarna som vanligt på aktuell kritik och diskussion kring samhällets och myndigheternas syn på brott, straff och kriminella personer.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Det tredje tecknet
Island är ett magiskt och exotiskt land, så nordiskt det är. I Det tredje tecknet är det mycket trolldom och magi som blandas med ett läskigt mord. Den tyske studenten Harold hittas mördad med utstuckna ögon på Reykjaviks universitet. Trots att hans bekant, Hugi, grips för mordet vill hans familj utreda vidare. Därför kontaktar de advokaten Þora Guðmunsdóttir för att hon tillsammans med familjens ombud Matthew ska undersöka fallet. Har det någon koppling till hans historiska forskning om häxprocesser?
Yrsa Sigurđardóttirs romandebut är helt okej även om det ibland blir lite väl förutsägbart. Ibland försvinner trovärdigheten i trådarna som väver samman historien. Ett gammalt brev som det isländska universitetet har lånat från Danmark har försvunnit/stulits. Man förstår som läsare att brevet är viktigt för handlingen, men varför dess försvinnande skulle ta sådana proportioner i de isländska-danska relationerna är svårt att förstå. Och varför skulle det inte finnas kopior av ett så gammalt brev som skickas i original?
Þoras och Matthews undersökning riktar in sig på den historiska häxförening som Harold startade bland studenter på historiska institutionen. Det är snart uppenbart att de på något sätt är inblandade i fallet. Dessutom finns det saker i Harolds egen historia, t.ex. i relationerna till familjen och ett avhopp från militärtjänstgöringen som verkar ha med det makabra mordfallet att göra. De följer i Harolds spår runt Island och hittar ledtråd efter ledtråd som kan förklara varför ett stort belopp togs ut från hans konto strax innan mordet, varför han var så intresserad av isländsk häx-historia och varför hans familj är så säkra på att lösningen finns på annat håll än vad polisen tror.
Deckarhistorien är väl inte så väldigt originell men ändå hyfsat spännande. Den innehåller flera märkliga karaktärer som naturligtvis beter sig lite misstänkt till mans. Kryddan med häxprocesser och trolldom i det moderna Island kastar ett historiskt skimmer över berättelsen men tar inte överhanden.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Men inte om det gäller din dotter
Carl Hamilton smälter sitt äventyr från förra boken (Madame Terror) och planerar för sin återkomst till Sverige. För tillfället bor han i St. Petersburg eftersom han är efterlyst i USA efter anfallet mot Israel. Han söker resning för att ompröva livstidsdomen emot honom. Samtidigt planeras ett terroristdåd i Sverige som består i en kidnappning av en flicka. Lagom till Hamiltons återkomst dras han åter in i en internationell kris och tvingas göra comeback från sitt numera ganska tillbakadragna liv som pensionerad agent.
Guillou har i sina senaste böcker uppehållit sig vid terrorism och diskuterat vad som egentligen är terrorhandlingar och utifrån vems perspektiv. En av karaktärerna, Ewa Tanguy förhörsledare vid Säpo, har en viktig roll också i denna bok inte minst i resonemangen kring vem som utpekas som terrorist och inte. Hennes personliga liv tillsammans med före detta främlingslegionären, Pierre och dottern Nathalie testas också.
Sista (?) boken om Hamilton är mycket igenkännande för den som följt honom, liksom Guillous politiska historieberättande. Det blir en del tillbakablickar i och med att journalisten Ponti gör en intervju med Hamilton som också själv börjar tänka tillbaka på tidigare händelser. I denna bok är det Saudiarabien som är skurklandet nummer ett, med visst stöd från Bushs Amerika. För den som inte är så förtjust i amerikansk utrikespolitik och vill se en annan världsbild är Guillous bok som vanligt en njutning.
Min upplevelse är att Guillou i senare böcker har blivit bättre på känslobeskrivningar, eller också skriver han böcker som är annorlunda nu. När Hamiltons fru och dotter mördas i någon av de tidigare Hamiltonböckerna avhandlas det ganska kliniskt. Nu är Hamilton mer av en mänsklig gestalt, eller också beror det på pensioneringen. Hur som helst känns karaktärernas beteende och liv mer äkta nu, vilket bidrar till spänningen.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Änglarösten
En tillbakadragen vaktmästare på ett stort hotell i Reykjavik hittas halvnaken iförd tomtedräkt och knivhuggen till döds i den skrubb på hotellet som han använder som bostad. Erlendur Sveinsson bosätter sig själv på hotellet för att utreda mordet. Det är juletid och hotellet är fullbelagt med både gäster och personal som kan verka misstänkta. Det visar sig att vaktmästare Gudlaugur var en stor barnstjärna fram till dess att målbrottet förstörde hans sångkarriär. Hans drivande pappa hade svårt att smälta misslyckandet och resten av Gudlaugurs liv.
Hemligheterna är många i denna berättelse. Gudlaugurs familj, som inte vill veta av honom, visar sig sitta inne med mycket information men är motvilliga till polisens efterforskningar. Hotellets chefer verkar se mellan fingrarna vad gäller allehanda tvivelaktig verksamhet bl.a. prostitution. Erlendur själv gömmer många minnen inom sig för sin omgivning. Till dess att han träffar en patolog som får honom att öppna sig. Barndomens trauman väller upp och vistelsen på hotellet blir någon form av terapi för honom.
Arnaldur Indriðason är verkligen en deckarförfattare som lyfter sig något över mängden. I denna bok är det karga isländska något nertonat men finns som en bakgrund. Kulturens och sagornas ö visar andra sidor som inte är lika vackra. Karaktärerna känns äkta med alla sina sidor och även om Erlendur passar ganska bra in i mallen för deckarpoliser; ensamvarg, grubblare med relationsproblem, blir det inte uttjatat. Upplösningen av mordgåtan är väl inte så originell, men tillräckligt för att tilltala även en ganska van deckarläsare.
Avdelning: Spänning Taggar: #Island #recension


Någon vakar i natten
En olycka inleder denna bok som kretsar kring familjen Doyle. Efter det att Tip, en av f.d. borgmästaren Bernards två svarta adopterade söner, räddas av en okänd kvinna från att bli påkörd av bilen som dyker upp i snöovädret, följer ett händelserikt dygn. Tip och hans bror Teddy är moderlösa sedan barndomen, men den dramatiska händelsen som sker efter ett tal av politikern Jesse Jackson får dem att fundera över sin bakgrund och framtid. Den okända kvinnan visar sig stå närmre familjen Doyle än de vetat om och hennes osjälviska handling blir mer förståelig. Kvinnans 11-åriga dotter, Kenya, lämnas ensam vid olycksplatsen och det blir självklart för Doyles att ta hand om henne medan mamman väntar på operation.
Mötet med Kenya rör om i en familj där fadern har politiska ambitioner för sina söner, men de har själva andra drömmar. Tip lever för sina fiskar som han har ett stort vetenskapligt intresse för. Teddy hyser en stor religiös övertygelse, något som har utvecklats mycket i hans nära relation till moderns morbror, fader Sullivan. Bernard har en komplicerad relation till sin biologiska son Sullivan som bidrog till hans fall från posten som Bostons borgmästare. Sullivan dyker upp på trappan till deras hus samma dygn som olyckan, efter att ha arbetat som volontär i Afrika under flera år. Genom Kenya och i speglingen av hennes liv får vi veta mycket om dessa personers drömmar, hemligheter och känsloliv. Beslut och händelser i det förgångna får stor verkan i nuet och oftast finns det samband som har med etnicitet, kön och klass att göra.
Det största felet med Någon vakar i natten är att den är för kort. Patchett ger sina karaktärer liv och som läsare vill man veta mer om dem och hur deras liv gestaltar sig, även om avslutningen ger en viss tillfredsställelse i den riktningen. Min favoritpassage i boken är när Tip visar Kenya sin arbetsplats där han bl.a. arbetar med att systematisera en mängd fisksorter. Därefter ger sig Kenya ut på en löpträning och visar prov på stor talang, deras fascination och uppskattning inför varandras intressen och färdigheter är påtaglig. Det knyter också ett starkt band mellan dem.
Hur kunde det kännas att redan som elvaåring veta att man kunde uträtta något stort? Det var vad Doyle hade önskat av honom och hans bror, vad fader Sullivan hade önskat: en uppgift, en kallelse. Tip trodde att han hade funnit den i sina fiskar med det gick inte att jämföra med det här. Kenya som löpare var en ren begåvning: styrka, grace, koncentration, och det konstiga var att Tip trodde att hennes skicklighet måste vara överförbar. Det var inte bara att han såg henne springa, han såg också vem hon var. Det verkade fullständigt rimligt att tro att hon kunde ta den energin och lägga den på vad som helst.
Patchett skriver på ett mycket inbjudande sätt. Hennes sätt att låta personerna utveckla resonemang kring olika stora frågor är skön läsning. Med små antydningar låter hon också läsaren veta att nya saker kommer avslöjas längre fram i boken som gör att man fastnar. I efterhand kan det också vara en lustig parentes att hon nästan förutsåg Obamas valseger, dels i form av en skylt och dels i vissa personlighetsdrag hos en av bröderna. Också den dubbelhet som de svarta bröderna i en vit familj upplever känns igen från presidentens självbiografi.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


I djävulens spår
Mathieu Duray är en ganska ovanlig kombination, kriminalpolis och passionerad katolik. Den kombinationen visar sig komma väl till hands i det fall som ramlar över honom. Hans barndomsvän och kollega Luc ligger i koma efter ett självmordsförsök. Mat kan inte förstå hur Luc, som också är troende, kan begå en dödssynd som detta och börjar nysta i Lucs egna undersökningar. Ett mord på en knarklangare som är det första fallet han tittar på verkar inte tillräckligt för ett sådant sammanbrott. Det visar sig handla om några helt andra mord på franska landsbygden där personer som haft nära-döden-upplevelser mördar och blir mördade. Den katolska tron visar sig viktig eftersom det verkar som om personerna också under sin tid som död upplevt att de har mött djävulen själv.
"Jag kallade Luc till min hjälp. Kommen så här långt i utredningen, vad hade han beslutat? Hur hade han kommit vidare? Det fanns en fundamental skillnad mellan honom och mig. Luc trodde på Satan, inte jag."
En lång thriller med mycket religiös symbolik och med besök på många kända europeiska platser. Känns upplägget igen? Nej, det är inte en ny Dan Brown eller Raymond Khoury som tur är. Visst finns de obligatoriska klichéerna med: Ja, huvudpersonen utsätts för livsfara. Ja, han får ihop det med en snygg tjej. Ja, han är en ensamvarg, kanske mer än vanligt. Ändå känns det ganska fräscht när västerländsk naturvetenskap och katolsk världsbild möts i berättelsen och i huvudpersonen Mathieu. Ibland är det förutsägbart och ibland händer det saker som man inte väntar sig.
Är det djävulen som har räddat människor från döden och i så fall i vilket syfte? Mathieu använder rättsläkare, präster, vetenskapsmän och t.o.m. heliga stolens expertis för att söka sanningen. Det blir ganska intressanta diskussioner om gott och ont i och utanför människan, oavsett om man är troende eller inte. Dessutom är det ganska spännande emellanåt.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #Frankrike


Kvinnan i rummet - Jussi Adler-Olsen
Nordiska deckare är knappast något det lider brist på och en som flera har tipsat om på senare tid är Jussi Adler-Olsen. För mig passade det bra för min nordiska läsning att ta mig an en dansk deckare. Jag började med första boken i serien om "Avdelning Q" som är en Cold Case-avdelning inom danska polisen.
Carl Mørk har förlorat två kollegor i samband med en mordutredning och har tappat engagemanget för polisyrket. Den ena kollegan som blev skjuten lever fortfarade men är nästan helt förlamad och har tappat livslusten helt. Hos polisen vill man bli av med honom och när regeringen med stöd av "Danmarkspartiet" tar initiativ till Avdelning Q ser man ett tillfälle att sparka honom snett uppåt, eller snarare ner i källaren där hans nya kontor ligger. Dessutom får han en assistent som inte är polis, men Hafez al-Assad visar sig besitta förmågor som kommer till användning.
Första fallet som Mørk tar sig an är mordet på politikern Merete Lynggard som försvann på en Stena Line-båt fem år tidigare. Då misstänktes först hennes bror, Ulf, som är funktionshindrad efter en bilolycka där han och Merete förlorade sina föräldrar. Sedan avskrevs försvinnandet som självmord. Läsaren förstår att Merete Lynggard har blivit instängd i en tryckkammare av sin kidnappare och frågan är hur länge hon får sitta där...
Dussindeckare är ett begrepp som brukar användas när man har att göra med en kriminalroman som följer standardmallen och ger lite spänning för stunden. Kvinnan i rummet kan lätt placeras där. Det är den vanlige manlige polisen med personliga bekymmer som han har svårt att hantera, men som har en talang för att lösa svåra brott. Det finns också en snygg och framgångsrik kvinna och en psykopatisk mördare. Språket är vardagligt med lite inslag av både humor och samhällsskildring. Det mest intressanta i denna bok är väl avsnitten som handlar om kvinnan som sitter i ett rum med ingenting utom kläderna hon har på sig.
Andra som har läst Adler-Olsen säger att det blir bättre längre in i serien om Carl Mørk och det gör kanske att jag läser något mer av honom så småningom. Spänningen på slutet gjorde ändå att betyget blev hyfsat.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Sharp objects - Gillian Flynn
Det börjar som en ganska vanlig deckare. Två flickor har mördats i en stad i Missouri, Wind Gap. Mördaren har strypt dem och dragit ut deras tänder, dessutom verkar det som om de frivilligt har följt med denne. Camille Preaker, uppvuxen i Wind Gap men nu bosatt i Chicago, skickas av sin tidningsredaktör för att rapportera om morden. Hon börjar en egen undersökning samtidigt som polisen sköter sin utan att släppa allt för mycket information. Hennes neurotiska mamma som hon har en ganska knepig relation till låter henne bo ihop med familjen som också består av styvpappan Alan och lillasystern Amma som är en brådmogen 13-åring.
En bit in i boken blir det mer psykologisk thriller som handlar mycket om Camilles egen uppväxt med en avståndstagande mor, hennes sjuka syster som dog tidigt och svårigheterna Camille har haft för att komma över detta. Det är ingående beskrivningar av hennes självskadebeteende som i första hand består i att rista in ord över hela kroppen för att minska ångesten. Det är också nu som berättelsen blir intressant med spelet i den dysfunktionella familjen och Camilles självdestruktivitet som ökar i och med återkomsten till barndomens miljöer. Samtidigt ska hon försöka ta reda på mer om morden och närmar sig delstatspolisen Richard som kommit till staden för utredningen. Den inofficiella sanningen bland invånarna är att ena flickans bror har begått morden, vilket polisen inte gör något för att förneka.
Gillian Flynn och Sharp Objects har rosats på många håll och det är en intressant debut med mersmak. De psykologiska bottnarna och de olika karaktärerna gör det intressant. Däremot är inte utvecklingen av berättelsen och mordutredningen särskilt överraskande. Flynns berättande är också lite ojämn ibland, från lysande passager med känsla för att skapa spänning till mindre trovärdiga händelser och beteenden hos huvudpersonerna. Därför sällar jag mig inte helhjärtat till dem som har tokhyllat denna bok, men klart är att Flynn kan skriva och jag ser fram emot roman nummer två – Dark Places.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Francys evangelium - Amanda Lind
Johanna Nilsson är en stor favorit här hemma så när hon tog steget att skriva thriller under namnet Amanda Lind var det med stor nyfikenhet som första delen i Sthlm Red öppnades. Det är en brutal maffiaskildring i Stockholms undre värld som möter läsaren. Lind sparar inte på någonting när hon beskriver våldet som används när två kriminella organisationer brakar ihop i ett mindre krig om ”marknaden” kring Stureplan. Naket, ingående och ibland våldsamt brukar vara Nilssons signum (se t.ex. SOS från mänskligheten) och det har hon fört över till pseudonymen också. Problemet är att i detta fall blir våldet något mer centralt för berättelsen och dessutom känns det inte riktigt trovärdigt hur blasé karaktärerna blir inför de våldsamheter de upplever (och överlever). I och för sig är det ingen skillnad mot vilken actionrulle som helst, så kanske beror min tvekan på att det kommer från en författare som inte brukar uttrycka sig så, vilket väl också är meningen.
Maffialedaren Francy blir utmanad av en Zach som vill sno åt sig hennes verksamhet och hon biter ifrån på alla sätt för att behålla makten över den. Samtidigt väntar hon ett barn ytterligare och hennes olika roller gör att hon får svårt att hålla sig över ytan. Panikångesten yttrar sig allt mer och hon självmedicinerar så gott det går för att kunna styra sin organisation av knark, våld och prostitution. Dessutom vänder sig både sonen och hennes man som sköter markservicen i familjen emot henne när hon ger de saker istället för av sig själv. Lind bollar mycket med könsrollerna och det är en av de större behållningarna i boken. Francy upplever att hon har mer att bevisa, bl.a. för sin far, bara p.g.a. av att hon är kvinna. Samtidigt lever hon sitt liv och beter sig på ett sätt som många skulle tillskriva som typiskt manligt; hon är egoistisk, prioriterar verksamheten före familjen, använder gärna våld för att lösa problem, har svårt att kommunicera med personerna i sin närhet osv. Att hon är en tuff gangster råder inget tvivel om och jag gissar att Lind medvetet inte gör någon större skillnad på andra manligt styrda maffiaorganisationer och Francys.
En av Nilssons stora styrkor som författare är hennes språk som emellanåt är fantastiskt. I Francys evangelium blir språket mer korthugget, vilket med tanke på genren är ganska naturligt. Ibland glimtar det till, framför allt när människornas inre tankar får komma till tals. Genom hela boken använder Lind också oväntade kontraster för att ge liv i berättelsen. Som när hon beskriver Francy vid ett tillfälle:
"Francy drog blickarna till sig. Det mörkblonda virvelrika håret föll mjukt i nacken, de blågröna ögonen ramades effektfullt in av en svart makeup, läpparna tycktes ovanligt fylliga och hennes ljusa hud såg för en gångs skull inte blek ut, utan bara just ljus. Hon hade tunna axlar, markerade kindben och en smal hals. Skulderbladen brukade vara en aning utstående, så också ryggraden, men graviditeten hade gett henne mjukare former.
I handväskan hade hon en pistol – 44. Magnum, hennes favorit – och hon såg imponerande ut i den gravidanpassade skräddarsydda byxdressen, med matchande svarta högklackade skor som inte direkt kom från Skopunkten. Diamantringen på fingret var värd över hundratusen, Patek Philippe-klockan ännu mer.
En höggravid skurk i lyxförpackning."
Nilsson/Lind har två uppföljare på gång i år. Förutom andra delen i Sthlm Red-serien, Francys testamente, som redan är utgiven kommer i höst också Gå din väg men stanna som är fortsättningen på debuten Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Jag ser mest fram emot den senare då första boken är en favorit (som nog måste läsas om innan uppföljaren), men kommer säkert läsa båda två.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Ärkebiskopens hemlighet
Efter mycket konflikter mellan irer och saxar har till slut Wighard blivit utnämnd till ärkebiskop i Canterbury. När han befinner sig i Rom hittas han strypt i sitt rum. En irisk munk som påträffas i närheten grips ganska snabbt för mordet och stölden av ärkebiskopens ägodelar som var gåvor till Hans Helighet. Samtidigt som Wighard mördas har syster Fidelma av Kildare kommit till Rom för att få klosterregler godkända av påven, trots att hennes orden tillhör motståndarna till Roms representanter på de brittiska öarna.
Eftersom mordet på Wighard kan vara startskott på ett större krig mellan saxar och irer inser biskopen i Rom, Gelasius, att mordet måste få en riktig lösning. Fidelma, som är både nunna och jurist, får tillsammans med hennes vän, saxaren Eadulf i uppdrag att utreda mordet. Tillsammans förväntas de hitta en lösning som tillfredsställer både irer och saxar.
Som titeln avslöjar döljer ärkebiskopen en hemlighet som ligger bakom mordet på honom. Den religiösa och politiska konflikten med tillhörande äregirighet, stöldgodset, hämndbegär och den romerska miljön bildar ett ramverk för denna pusseldeckare som utspelas på 600-talet. Tyvärr är det förutsägbart, stereotypt, dåligt korrekturläst och inte särskilt trovärdigt. Fidelma är en allvetande, moralisk och modern kvinna som sätter alla potentater i Rom på plats. Dessutom har hon vissa attraktiva drag och hennes relation till Eadulf ska kittla läsaren lite, men man har läst det förut. Även om brottslingarna delvis är både irer och romare så framställs deras motiv som något ädlare, medan de mörka muslimska araberna bara är tjuvaktiga och hotfulla.
Författaren är kunnig i områden rörande romersk, keltisk och irisk historia, vilket är styrkan i boken. Det blir emellertid obalans i skildringen av det iriska hemlandet som något oförstört och ett föredöme i motsats till det korrumperade Rom och det ogudaktiga mellanöstern. Varken den historiska beskrivningen eller deckarstoryn gör boken särskilt intressant.
Avdelning: Spänning Taggar: #historisk roman #recension


Där tvivlet gror
När tvivlet har fått fotfäste börjar tilliten vittra. Eric som har ett bra liv med jobb och familj drabbas av starka tvivel på sig själv, sin familj och sin omgivning. Hans femtonårige son Keith misstänks ha något med åttaåriga Amys försvinnande att göra eftersom han satt barnvakt hos henne samma kväll. Hur reagerar man som förälder när ens barn, som man tror att man känner, kanske är en förövare? Allt är kanske inte så bra som det verkar och så småningom letar man efter andra gömda fel i tillvaron. Erics perfekta förhållande med frun Meredith får också utstå påfrestningar när polisen kommer på förhör.
Där tvivlet gror är en sådan bok där man vet att man är på väg mot en okänd katastrof. Den är berättad i dåtidsperspektiv av Eric som ser tillbaka. Han berättar om dagarna när Amy försvann, men också om sin uppväxt där mamman dog i bilolycka och systern av hjärntumör. Pappan får ta skulden när Eric gör upp med vad som hände hans familj, men det kanske inte heller är som det verkar? Spänningen byggs upp för läsaren som vet att något hemskt kommer avslöjas. Deckarhistorien i sig är egentligen inte originell och är inte heller det som utgör den största oron. Istället följer man en familj som sakta faller sönder i en kedja av händelser.
Allt är inte alltid som man tror. Slutet på denna historia är inte heller så lyckligt, vilket man förstår redan från början så det är ingen spoiler att skriva det i en recension. Som läsare får man reflektera kring livet tillsammans med Eric, vilket gör upplevelsen något djupare än när man läser vanliga deckare.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


De modlösa
Erik jobbar för Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua i Managua med att starta utvecklingsprojekt för befolkningen. Tillsammans med kollegan Jaime får han i uppdrag att avlyssna ambassadekonomen Tomas Lindqvist för att ta reda på den svenska biståndsstrategin för Nicaragua. Kommer den nytillträdda svenska högerregeringen dra in pengarna till det sandinistledda landet som i många år har tagit del av svensk solidaritet? Förutom det bryderiet hamnar Erik i ett relationsdrama när han faller pladask för Tomas fru Kristin som också arbetar för biståndsorganisationerna i landet. Samtidigt har han ett förhållande med sin piga Luisa vars man, Franscesco, dels är Jaimes bror men också mycket våldsam.
Feghet och mod är temat för boken, vilket titeln avslöjar. Erik själv anklagar många i sin omgivning för att inte stå upp för sina ideal. Som politiskt aktiv vänster tycker han att det är självklart att kritisera en mängd saker; svensk utrikespolitik för att vara för USA-vänlig, USA för att begå övergrepp i Latinamerika, internationella valutafondens krav för nedmonteringen av den sociala välfärden i Nicaragua, svenska ambassaden för kolonialism osv. Därför blir han också besviken när han möter det som han beskriver som modlöshet framför allt hos dem som han ser som sina meningsfränder.
Hur många sammanhang och miljöer hade inte Erik Holmberg vistats i, där vänsterfolk till varje pris undvek att säga sitt hjärtas mening? Det var inte bara det vanligaste utan också det mest behagliga sättet att vara feg på, tystnadens och självcensurens, även om alla sätt verkade mer eller mindre behagliga. Det störde Erik att det var så enkelt att vara feg. Det irriterade honom att man kom så billigt undan. Det retade honom till vansinne att man inte ens behövde bry sig om fegheten, än mindre reflektera över vilken skepnad den antog.
De modlösa är en roman som ger stor inblick i Nicaraguas politiska och social liv. Det märks tydligt att författaren själv har en liknande bakgrund som huvudpersonen. Ibland tar romanen nästan formen av memoarer. Skildringen av Eriks kärlek till Kristin blir ibland lite väl klyschig om än ganska ärlig. Överhuvudtaget känns det som en bra sammanfattning av en bok som samtidigt vill vara en kärlekshistoria och ett politiskt debattinlägg. Läsaren får ta del både av intima detaljer och subjektiva ideologiska resonemang. Berättelsen växer också efterhand och tar några oväntade vändningar i sista tredjedelen.
Avdelning: Spänning Taggar: #Nicaragua #recension


En mörk välsignelse - Dennis Lehane
Deckarparet Angela och Patrick Kenzie är tillbaka! Numera lever de som ett stadgat par med en 4-årig dotter och strävar efter fasta anställningar som ska trygga familjens försörjning. Egentligen vill de inte hamna i några dramatiska detektivfall och för en tid har de lyckats hålla sig undan. Men en dag blir Patrick kontaktad av mostern till Amanda McCready som han hittade när hon som 4-åring kidnappades. Det fallet skildrades i den brutalt spännande Gone, baby, gone Då förde han tillbaka Amanda till sin alkoholiserade och destruktiva mamma från den sociala tryggheten som kidnapparna/släktingarna hade givit henne. Rättfärdigheten i det beslutet hade han grubblat över mycket, inte minst i hetsiga diskussioner med Angie. Nu som 16-åring är Amanda försvunnen igen. Patrick kan naturligtvis inte hålla sig ifrån att undersöka försvinnandet, men får därmed besvär med rysk maffia som verkar vara ute efter något som Amanda har...
Det är alltid ett nöje att återvända till Lehanes Boston och ta del av de sociala baksidorna i dagens Amerika. Med humor och kärlek skildrar han Kenzies förhållande och arbete för rättvisa åt utsatta människor. Det blir ofta politiskt när huvudpersonerna upprörs över tillståndet i samhället eller värderingar som går emot deras världsbild. Samtidigt drar de sig inte för att använda våld när de anser att det krävs. Då kallar de in Bubba Rogowski, ladugårdsdörren till människa som kan fixa de mest extrema uppgifter långt bortom lagar och regler. Den stora skillnaden mot tidigare är förstås att de har ett barn att ta hänsyn till, ett barn som nu också används av maffian i syfte att skrämma dem.
Amanda visar sig ha vuxit upp till en intelligent tonåring och hon gömmer sig undan sina ryska förföljare. Patrick lyckas hitta henne och han blir motvilligt en bricka i ett spel om gamla ryska klenoder, påhittade identiteter och olagliga adoptioner.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension


Fienden inom oss
Svenska Al-Qaida förväntas spränga Globen vid ett framträdande med Carola och även kidnappa drottningen. Tack vare möjlighet att avlyssna och övervaka telefoner och internettrafik har Säpo snappat upp planerna och gripit flera misstänkta. När förhörsledaren Eva Tanguy hastigt och lustigt flyttas från ekobrottsmyndigheten till Säpo inser hon att Sveriges största terroristmål inte riktigt är vad det ger sken av.
Vem blir terrorist och kan man strunta i yttrandefrihet, integritet, tryckfrihet och rättssäkerhet i kampen mot terrorismen? Guillou flyttar den amerikanska terroristnojan till Sverige och diskuterar hur svensk lagstiftning har anpassats till ”kriget mot terrorismen”. Den västerländska bilden av muslimer som potentiella terrorister har också en central plats i boken. De terroristlagar som Sverige har, som mer eller mindre kan sätta andra lagar ur spel, drabbar p.g.a. den bilden muslimer hårdare.
Guillous alter ego Erik Ponti spelar också en stor roll i boken som journalist på Dagens Eko när han gräver i historien. Trots stort hemlighetsmakeri kan Ponti få fram uppgifter som visar att historien om ”svenska Al-Qaida” är grovt överdriven. Säpo och riksåklagaren gör allt för att sätta dit de misstänkta och mycket av etablerad media är behjälplig med att sprida myter och påhittade fakta.
Som vanligt är Guillous berättelse intressant som politisk debattbok och samtidsskildring av de stämningar som finns i samhället. Hans cyniska framställning av Säpo, politiker och media känns igen och ibland blir det övertydligt när han drar paralleller med sin egen roll i IB-affären. Som spänningsroman är dock inte boken på samma nivå. Det är framför allt spelet kring vem som kan lägga beslag på den allmänna sanningen och frågeställningen hur man skapar en terrorist som är tankeväckande.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension

