Svinalängorna
”Hur många barn har det så här, egentligen?” tänker jag när jag slår igen boken. Hur många överlevare likt Leena i Svinalängorna finns det i dagens Sverige? Alakoskis debut som har prisats av många, bl.a. Augustjuryn, är väldigt gripande. Att skriva ännu en hyllande recension känns nästan överflödigt.
Leenas familj är invandrad till Ystad från Finland och gläder sig mycket åt den nya lägenheten i stadsdelen Fridhem. De hankar sig fram som många andra arbetarklassfamiljer och med viss hjälp av välfärdssverige. Leena växer upp och lyssnar på de vuxna som berättar om livet och hon hittar vänner på gården och i skolan.
Till att börja med känns boken som ännu en i raden av berättelser om uppväxten i sextio- och sjuttiotalssverige. Man känner sig lite utanför men blir ändå väl omhändertagen och lär sig ett och annat inför vuxenlivet. Jag tänker t.ex. på Populärmusik från Vittula och Underdog. Efterhand som Leena närmar sig tonåren mörknar emellertid bilden allt eftersom hon blir medveten om problemen i familjen och samhället.
Leena lär sig känna igen tecknen på när nästa hennes mamma och pappas nästa period av supande och bråkande närmar sig. Samtidigt som hon försöker ta hand om sin hund Terrie och sin lillebror försöker hon fly från hemmet. Hon söker sig till vännerna Riitta och Åse som också dras med föräldrar som har sociala problem. Leena blir allt mer desperat och hoppas på samhällets hjälp.
Alakoski vill måla en bild av hur ett ojämställt klassamhälle drabbar barnen till de föräldrar som inte orkar. Det lyckas hon med och en födelsedagsfest tjänar som tydlig kontrast mellan Leena och den rikare klasskamraten. Hon får upp ögonen för skillnaderna i samhället, varför kan t.ex. vissa åka på utlandssemester och andra får nöja sig med kommunens kollo? Skildringen av Leenas utsatthet är stark, men det finns också en hel del humor och hopp i eländet.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #recension
Litterär avslutning på terminen
På Birger Sjöberggymnasiet går litteraturåret vidare med Nobeldagsfirande, läslyft, bokcirklar och mycket annat (mer om det nästa år). Även avslutningen på höstterminen hade litterära förtecken. Och oj vad skönt det är med jullov nu!
På många program har det julpysslats och resultaten av det har visats upp i vår kafeteria. På samhällsvetenskapsprogrammet fick eleverna en eftermiddag tillverka julkort från någon känd person ställt till skolan. Allmänbildning utifrån programmets examensmål kombinerat med lite kreativ estetisk verksamhet, där eleverna fick sitta i årskursblandade grupper och till lite trivsam julmusik skapa glada julkort som de sedan hängde upp i girlander.
Taggar: #litteraturåretpåbsg #jul #jullov #skola
Kommentera
Läslov för elever och lärare
Höstlovet har på senare år också kallats för läslov för att uppmuntra elevernas läsande, även regeringen har hakat på konceptet. Vårt skolbibliotek har tipsat om läsning som passar för lov och för Halloween. Jag blev väl stående längst vid den senare hyllan…
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #litteraturåretpåbsg #skola #läslov
Kommentera
Nobelprisspekulationer
Med en knapp vecka tills dörren öppnas och Sara Danius tillkännager vem som får årets nobelpris i litteratur börjar det bli allt mer spekulationer. På Birger Sjöberggymnasiet försöker vi uppmärksamma det lite extra i år. Eleverna har via skolbiblioteket möjlighet att delta i en tävling där man får gissa vem som vinner. När dörren öppnas kommer det visas på storbild och förhoppningsvis har någon då tippat rätt! (Dessutom blir det lite extrapriser till exempel till "skolbibliotekariernas önskevinnare")
Taggar: #litteraturåretbsg #skola #Nobelpriset
Kommentera
Birger Sjöberg på bokmässan
På fredagen var två av Birger Sjöberggymnasiets klasser och besökte bokmässan i Göteborg. Det är en fantastisk möjlighet att kunna ta med elever dit för att ta del av litteratur, intressanta föredrag och allt annat. Genom eleverna upptäcker man som lärare också en del annat som man själv inte har så bra koll på, till exempel bloggare och youtube-profiler.
Taggar: #litteraturåretbsg #skola
Kommentera
Litteraturåret på Birger Sjöberggymnasiet
Sedan något år tillbaka har skolan där jag jobbar ett tema för läsåret. Förra året var det schlagerår och det blev mycket av tonartshöjningar, paljetter, glamour och fjäderboa. När det närmade sig ett nytt läsår tänkte jag att det vore väl märkligt om en skola som är namngiven efter Vänersborgs egen skald inte ska kunna ha ett år som präglas av böcker och läsande. Så jag sådde ett litterärt frö hos våra rektorer som nappade direkt.
Avdelning: Taggar: #litteraturåretbsg #skola
Kommentera
Hets! inför liten folkgrupp
Hur är tillståndet i den svenska skolan, är det så illa som det under några år har hävdats för att kunna motivera en ny reform? Och vilka är de verkliga problemen med det svenska skolsystemet? Är det verkligen fler prov, betyg, disciplinära åtgärder och mer av dokumentation som är lösningen för att förbättra elevers kunskaper? Dessa saker behandlade den föreläsning om skolan av idéhistorikern Sven-Eric Liedman som vårt arbetslag lyssnade på igår kväll. Han utgick från sin bok Hets! som tar upp skolan och lärandet. Resonemangen kändes sköna att ta del av då man som lärare känner att det ibland fokuseras på fel saker i skolan. När mycket av fokus riktas mot ordningsfrågor (som ofta är överdrivna), prov och betyg, och övervakning av lärarnas verksamhet i form av dokumentation blir det mindre tid till elevkontakter och verkligt kunskapande. Liedman jämförde bl.a. med den ganska misslyckade amerikanska skolreformen "No Child Left Behind" och menade att Sverige är på väg åt samma håll. Problemet menade han är att eleverna fokuserar mer på att klara prov än verkligt lärande och all kunskap som inte leder raka vägen mot nyttighet (läs arbetslivet) förkastas. Svenskt näringslivs förslag om att försämra förutsättningarna för att studera humaniora är ett exempel på det. Risken är att man hämmar kreativitet och utvecklandet av ny kunskap på det sättet.
Ett begrepp som Liedman diskuterade var pseudokvantiteter. När man i skolan försöker mäta kvalitet med kvantitativa metoder är det troligt att viktningen kan bli skev och helheten av lärprocessen bortses ifrån. Om man t.ex. har en massa prov som man sedan väger ihop till ett betyg så bortser man från helheten i undervisningssituationen. Frågan är också om man mäter rätt saker vid ett skriftligt prov, hur mycket av elevens förståelse av ämnet kan man se utifrån ett provresultat? Ett annat exempel är hur man rangordnar skolor och högskolor utifrån några olika faktorer, som var för sig i och för sig kan vara viktiga. Men vad säger egentligen den slutgiltiga siffran om skolans kvalitet? Ändå blir det allt vanligare med dessa undersökningar och i konkurrensen om eleverna får de allt större betydelse. En lustig poäng i sammanhanget är att på kvällen när jag kom hem från föreläsningen ringde en telefonundersökare mig i min roll som lärare och ställde kvalitativa frågor om Statens skolinspektion. Svarsalternativen på frågorna var ja och nej, eller i form av en skala 1-5. Resultatet? Hyfsade pseudokvantiteter om myndigheten som ska granska kvaliteten i skolan...
Avdelning: Fakta Taggar: #skola
Kommentera
Skolbibliotekets betydelse
Hur viktigt är skolbiblioteket för elever på gymnasiets yrkesprogram? Enligt den nya skollagen som börjat gälla i år ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek för att det är viktigt för deras lärande. Samtidigt kan man läsa i en undersökning idag att ordförståelsen minskar hos befolkningen, bl.a. när det gäller att förstå myndigheters beslut. Många är de lärare som upplever att fler elever har problem med läsförståelsen. Därför känns det tråkigt att konstatera att arbetsgivaren på min skola vill lägga ner skolbiblioteket som används av flera yrkesprogram och särgymnasiet. Istället ska man slå ihop det med skolans större enhet som framför allt används av de teoretiska programmen. I praktiken kommer det att innebära att eleverna i mycket mindre utsträckning kommer kunna använda biblioteket som är mycket uppskattat.
Naturligtvis kommer inte besparingarna på skolbiblioteket genomföras utan protester. Det känns skönt att konstatera att eleverna är upprörda över förslaget och vill protestera mot det. Några elever tyckte t.o.m. att det är viktigare att biblioteket finns kvar än att förslaget om personliga datorer till alla elever genomförs. Engagemanget hos eleverna visar hur viktigt de tycker det är att ha biblioteket kvar. De inser bibblans betydelse för deras lärande, konstigt att inte skolledningen gör det...
Taggar: #skola #bibliotek
Kommentera
Min Det-analys från 1995
Jag insåg efter det att jag hade skrivit om min upplevelse av att läsa om Det 20 år efter första gången, att jag faktiskt också hade skrivit om detta i mitt specialarbete på gymnasiet. Redan då var jag fanatisk Stephen King-läsare och producerade ett 50-sidigt arbete om honom som jag tror överraskade min lärare till att höja betyget i svenska. Jag letade fram arbetet och här följer det avsnitt i specialarbetet som handlar om Det och det har ganska mycket likheter med förra inlägget:
Jag anser att en av Kings romaner är värd ett eget kapitel. Oavsett vad man tycker om skräckböcker, tror jag att man håller med om att det är en prestation att skriva ett verk som ”Det”. Jag tycker t.o.m. att titeln på den nästan 1200 sidor långa romanen vittnar om att boken är ett mästerverk. Den svenska titeln är ”Det”, på engelska heter boken ”It”, och den tyska översättningen har fått namnet ”Es”. En mer neutral titel går knappast att hitta, och ändå känns ”Det” så skräckinjagande på något sätt. Naturligtvis har det delvis att göra med författarens namn. Men just för att ordet är så intetsägande och inte går att greppa, känns det med detsamma att det döljer sig något kusligt mellan pärmarna.
Fyra år tog det för King att skriva ”Det”, vilket säger en hel del om det stora arbete, som har lagts ner i boken. ”Det” är framför allt ett försök från Kings sida att definiera begreppet ondska. Var kommer ondskan ifrån? Vad är ondska? Hur bekämpar man ondskan? Dessa frågor och många fler, vill King besvara genom ”Det”. För att lättare kunna beskriva ondskan använder han barn som huvud-personer.
De sju barnen bor i den lilla staden Derry, som ungefär vart 27:e år råkar ut för en brutal och okänd mördare. Alla sju barnen känner sig utstötta och miss-lyckade. Därför har de samlats i ett gäng, som de själva kallar ”Förlorarna”. Medlemmarna i Gänget är Bill Denbrough, Richie Tozier, Ben Hanscom, Eddie Kaspbrak, Stanley Uris, Mike Hanlon och Beverly Marsh. Bland dem kan vi hitta de flesta anledningar, som man kan ha för att mobba eller reta någon. Här finns fetknoppar, glasögonormar m.m. Men tillsammans känner de en gemenskap och de ställer alltid upp för varandra. När Det dyker upp på 50-talet och dödar bl.a. Bills bror, Georgie, svär gänget att de ska leta reda på monstret och döda Det. Det är nu man ser fördelen med att vara barn. Man tror ofta på det, som av vuxna avfärdas som fantasier. Det är just det som är det fina i kråksången, barn använder fantasin för att lösa verkliga problem. När frågan kommer upp hur man ska bära sig åt för att döda Det, är svaret självklart. Hur dödar man ett monster? Med silverkulor såklart, det vet väl alla? Eftersom Det dyker upp i olika skepnader, oftast som clownen ”Snåljåp”, vet gänget var de kan hitta Det. Deras jakt tar sin väg ner i kloakerna under Derry och de lyckas skrämma iväg Det ner någonstans i underjorden. Men Det är inte död. Därför svär de en ed, att ifall Det återvänder ska de samlas för att återigen besegra ondskan.
Det kommer tillbaka 27 år senare och likadant gör ”Förlorargänget”, vars medlemmar knappast är förlorare längre. Bill är en känd författare, Richie har en egen TV-show och är en populär stå-upp-komiker, Ben har blivit en välbetald arkitekt etc. Det är emellertid en som inte når Derry efter att ha pratat med Mike Hanlon, som är ende kvarvarande Derry-bo av de sju. När Stanley Uris har avslutat telefonsamtalet med Mike, tappar han upp ett bad åt sig och tar självmord genom att skära av underarmarnas pulsådror, både på tvären och längden. På badrumsväggen står ”Det” skrivet med blodiga versaler... Med decimerat manskap och sämre fantasi p.g.a. åldern går, de numera sex till antalet, förlorarna en svår och oviss kamp till mötes. Ska de lyckas besegra Det ännu en gång?
Det antar hela tiden olika skepnader, och oftast är det personernas egna fantasi-bilder som Det visar upp. Fantasin är det mest framträdande i ”Det”. Tron kan försätta berg heter det, och i ”Det” är den tesen gällande i allra högsta grad. Man använder ramsor för att skrämma ondskan, Eddie riktar sin inhalator mot Det och skriker: ”Detta är batterisyra!”. Det överraskade inte mig speciellt mycket när också det hjälper som vapen mot Det.
Jag tycker ”Det” ger en klar bild över vad ondskan är. I boken förklarar Bill att Det är Derrys psyke och själ, dvs. Derry och Det är samma sak. Då och då kryper monstret fram för att skaffa föda, och på så sätt leva vidare. Det gör Det genom att döda, framför allt barn. Min tolkning av det är att ondskan bor inuti alla människor och ibland visar det sig i våldshandlingar eller liknande. Ondskan är egentligen inget väsen, som styr människan till att ta sig för saker som att förstöra och döda. Det är tvärtom så att de onda handlingar människan utför föder ondska, som påverkar fler att använda våld eller på annat sätt göra ont. Vad King menar med ”Det” är att man inte får blunda för ondskan och stå handlingsförlamad. För att inte de representanter som företräder onda krafter i samhället ska kunna härja fritt, krävs det att vi genomskådar de attraktiva erbjudanden och löften vi får. När vi har gjort det måste vi bekämpa det som strävar mot kaos och oreda i samhället. Om vi ska lyckas med det är det viktigt att alla ställer upp för varandra, och att man tillsammans aktivt hjälps åt för att övervinna ondskan. Här ser vi, precis som i ”Pestens tid” en kamp mot det onda och hur viktigt det är att man tar ställning, så att godheten kan överleva.
”Det” är inte bara en berättelse, utan flera episoder som har förts samman med historien om Det, som är den röda tråden i boken. På olika sätt har King fogat in upplevelser, som Förlorarna har varit med om i andra sammanhang, och påhittade historiska berättelser, i den huvudsakliga handlingen. Dessutom finns det, som i alla King-böcker, detaljer som är tänkvärda. Förlorarna har en diskussion om pistoler, som slutar i att man är överens om att pistoler är till för att döda, och inget annat. Man kan ju inte gärna använda den till att tända cigaretter i alla fall... Det är ett exempel på den klarsynthet King vill visa att barn har. Varför tillverkar man något som enbart är gjort för att döda människor? Det är helt absurt, och ändå har man inte tänkt på det viset, innan King, på barns vis, avslöjar faktumet för en.
Jag vill avsluta kapitlet om ”Det” med en haiku (japansk dikt med sjutton stavelser i), som Ben skrev i hemlighet till Beverly. I vanliga fall är jag inte mycket för dikter, men denna kändes äkta på något sätt (även fast den är påkommen i huvudet på en författare, som själv kanske inte menade så mycket med den).
Ditt hår är vintereld
januariglöd
Mitt hjärta brinner och.
Avdelning: Skräck Taggar: #skola
Kommentera
Skolböcker eller böcker om skolan
Denna vecka är det många som ger tips på böcker som utspelar sig i skolmiljö. Anledning till det är att Lyran har skolan som tema för sina tre böcker. Lärare som jag är så blir det naturligtvis extra igenkänning när man läser om skolan. Här kommer min tematrio om ”skolböcker”.
1. På min arbetsplats försöker vi ofta jobba tematiskt för att yrkeskurser och andra ämnen ska kunna befrukta varandra. Då vill vi gärna få med skönlitteratur som har med temat att göra. En bok som vi har använt en del när vi pratar om identitet, socialisation m.m. är Johanna Thydells ”I taket lyser stjärnorna”. Den handlar om en tjej i tonåren som förutom de vanliga problemen som kommer med åldern också tvingas stå ut med att hennes mamma är döende. Eleverna, även de som inte är så noga med att läsa annars, slukar den. För en lärare är det en viktig påminnelse om att elevernas förutsättningar i skolan inte bara avgörs innanför klassrummets väggar.
2. Det finns flera böcker som behandlar skolskjutningar och några av dem är riktigt bra, t.ex. ”19 minuter” av Jodi Picoult och ”Vi måste prata om Kevin” av Lionel Shriver.
3. Stephen King har visserligen också skrivit om skolskjutningar, men den skol-bok som jag först kommer att tänka på är ”Carrie”. Det finns nog många som kan känna igen sig i mobbningen som Carrie White utsätts för, bara för att hon inte följer alla normer för en tonåring. Den gruvliga hämnd som hon tar på sina plågoandar kan säkert också vara tilltalande för en del…
Avdelning: Ungdom Taggar: #skola
Kommentera
Sportlovsläsning
Kommande vecka ser jag fram emot lite härlig ledighet när det är lovtider på min arbetsplats. Nu visade det sig att en del av sportlovet kommer få tillbringas inomhus med barn som insjuknat i vattkoppor. Eftersom det också kan innebära lästid vill det till att man inte sitter tomhänt så jag har laddat upp med lite lovläsning. Jag har också försökt bidra lite till kollegornas läsning under ledigheten genom att komma med lästips och utrensade böcker. Det är viktigt att dela med sig!
Lovläsningen kommer att inledas med Therése Söderlind. I väntan på hennes nya ”Vägen till Bålberget” som i beskrivningen verkar skriven för mig, läser jag hennes debut ”Norrlands svårmod”. Så här på fredagskvällen funkar den bra i kombination med lite chilenskt rött och mörk choklad!
I veckan kom ett härligt läskigt paket som garanterar lite mysrysig läsning så här i mitten av vabruari. Det innehöll såväl klassiska storheter som Ray Bradbury, Joseph Sheridan Le Fanu och John Polidori, som mer samtida böcker av Max Brooks och Frida Arwen Rosesund. En hel hög med vampyrer, zombier och gotiska läckerheter med andra ord! Dessutom följde Katharina Lindbergs ”Vampyrernas historia” med som passande bredvidläsning.
Skulle ingen av böckerna ovan falla i smaken kan det också bli lite novelläsning eller Sophie Elkan. En ledig, läsande lärare kan inte sitta litteraturlös.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #boktips #skola
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Jullovsläsning
Vid längre ledigheter brukar jag passa på att läsa de där tjockare böckerna som kan kännas lite för mastiga för att påbörja när lästiden är mer begränsad. Som lärare är det skönt att kunna njuta av de två veckors ledighet som man har jobbat in under terminen. Det är som gjort för att kunna sjunka in i långa härliga berättelser som räcker nästan ända till påska, eller åtminstone i en vecka… Förra årets tegelstenar utgjordes av två böcker med bara siffror i titlarna; ”11/22/63” av Stephen King och ”2666” av Roberto Bolaño. I år har det inte kommit något nytt från King under hösten, så det nya året får läsas in tillsammans med andra författare. Genren är dock bekant.
Jag börjar med att läsa färdigt en klassiker från Romantiken; ”Udolphos mysterier” av Ann Radcliffe. Det är andra delen i historien om Emily, som hamnar under sin fasters vårdnad då hennes far dör. Hon tvingas avstå från kärleken för att följa med fastern och hennes nye man Montoni till dennes kusliga slott i Apenninerna.
Det är ett ganska maffigt intryck man får av omslaget på boken ”Judas barn” av Markus Heitz. Det är inte någon tegelsten om man utgår från sidantal, men den känns ändå tung och tilldragande. Gotik, vampyrer, vetenskapsmän från tidigare sekler är några av ingredienserna, det är klart att man blir nyfiken!
Jag bryter av skräcken och romantiken med lite mer jordnära lokalhistoria i form av ”Nordkap” av Allan Johansson. Det är andra delen om några människors öden under 1800-talets Trollhättan då samhället omvandlas från jordbruksbygd till industristad.
Det blir mer vampyrer och dystopi i ”Flickan från ingenstans” av Justin Cronin, en bok som närmar sig 1000-sidorsstrecket och som jag länge sett fram emot. Uppföljaren till denna bok som kom ut på engelska under året har hyllats av många.
Alla bokbloggare vet att läslistor är till för att avvika ifrån. Dessa fyra böcker ligger bra till för att bli lästa under jul och nyårshelgerna, men det kan också bli några helt andra…
Vad läser du i jul?
Avdelning: Skräck Taggar: #skola #historia #vampyrer
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
