Giganternas kamp – vilken baskokbok ska man välja? - LitteraturMagazinet

 Krönikor 
Familjens stora receptskatt : nu fler än 700 favoritrecept
Eva Ljungren
Annas mat
Anna Bergenström
Kartonnage
280 kr
Rutiga kokboken
Ica Provkök
Bonniers kokbok
Birgit Hemberg

Erika Wallman

Giganternas kamp – vilken baskokbok ska man välja?

Baskokböcker finns förmodligen i de flesta svenska hem. Används de? Och hur bra är de egentligen? LitteraturMagazinets matskribent Erika Wallman jämförde två baskokböcker som båda kommit i nyutgåvor, "Vår kokbok" och "Familjens stora receptskatt".

De så kallade baskokböckerna kommer i ständigt nya upplagor och man undrar om inte varje svensk vid det här laget äger minst en. Det vore intressant att få veta om de används eller om vi bara bläddrar i nya fräscha specialkokböcker. Kanske är baskokboken bara något som ska finnas där i hyllan, som en trygg farmorsfamn där man alltid är välkommen när det gått åt skogen med den ena nya bekantskapen efter den andra. Men vad är en baskokbok? Och vad är en bra baskokbok? Jag jämförde två nygamla varianter för att ta reda på det.

Nyligen kom två av de stora baskokböckerna ut på nytt i uppdaterad upplaga. För "Vår kokbok" var det den 26:e upplagan i ordningen och på baksidan kan man läsa att det är Sveriges mest köpta kokbok genom tiderna. I affären möts man av affischer med frågan "Kanske den enda kokbok du behöver?". "Familjens stora receptskatt" av Eva Ljungren är en nykomling i sammanhanget som nyss kom ut i sin tredje upplaga. Andra kokböcker som brukar räknas till de riktigt stora baskokböckerna är "Annas mat" av Anna Bergenström och "Rutiga kokboken" från Icaförlaget som regelbundet kommer i nya reviderade upplagor. En och annan har kanske kvar rariteten "Bonniers kokbok" i hyllan, en klassiker som bland annat Tore Wretman stod bakom men som inte trycks längre.

Gemensamt för baskokböckerna är att de inte handlar om en enda livsmedelskategori, en enda diet eller en enda årstid. Året om, från frukost till nattmacka, till vardag och fest ska du kunna luta dig mot baskokboken. Den försöker heller inte utmana de mest härdade köksproffsen utan har som mål att även novisen ska kunna laga bra mat med dess hjälp. Vad sedan novisen behöver och vill ha i sin baskokbok, det är i svaret på den frågan baskokböckerna börjar skilja sig åt.

Genom att bläddra igenom de båda nyutkomna och ganska olika kokböckerna "Vår kokbok" och "Familjens stora receptskatt" får man snabbt ett hum om vad en baskokbok är nu för tiden – och vilken typ folk gillar bäst.

"Vår kokbok" är ett bra exempel på en typisk baskokbok. Den innehåller otroligt mycket fakta kring råvaror, symboler, vitaminer, koktider, redskap, tillagningstider, ekologiskt, proportioner och allergier. Det finns också bilder på det mesta, till exempel tallriksmodellen, olika sorters pasta och frön och bilder som förklarar hur man fjällar en fisk eller gör sushirullar. Det är ungefär så de flesta baskokböcker ser ut; de vill locka till matlagning med text och bild och ge dig kunskap om mat, steget från hemkunskapsboken är inte rysligt långt.

Dessa faktaspäckade baskokböcker tilltalar antagligen den som gärna läser om mat och vill veta varför man ska reda eller knåda eller blanda på ett visst sätt. Men har man en del kunskap redan så kan man lätt störa sig på all kringfakta, det är ju recepten man är ute efter. Frågan är vad som skulle hända med "Vår kokbok" om man tog bort själva uppslagsdelarna och kallt räknade med att folk har internet till sånt. En svindlande tanke för någon med 26 upplagor på nacken.

"Familjens stora receptskatt" är raka motsatsen till både de faktabemängda baskokböckerna och de som försöker ha en personlig ton och väcka matlagningslusten den vägen. Författaren själv tröttnade på oöverskådliga recept där man får leta i textmassan för att hitta nästa moment och ställde helt enkelt upp ingredienslista och arbetsmoment sida vid sida.

Det avskalade utseendet är på sitt sätt otroligt pedagogiskt och gör boken enkel att använda för den som vill jobba snabbt"

Boken innehåller inte heller några bilder, sidorna är gråa och vita med svart text och det finns inga ingresser till de olika kapitlen eller tipsrutor med jästider eller bufféförslag. Det avskalade utseendet är på sitt sätt otroligt pedagogiskt och gör boken enkel att använda för den som vill jobba snabbt eller inte klarar av att bli det minsta distraherad. Men utan bilder kan det vara svårt för den ovane att föreställa sig slutresultatet och det är inte så att det vattnas i munnen direkt när man läser. Det här känns i första hand som en bok för den vana husmodern som tröttnat på sin egen receptpärm och vill testa någon annans, som vet vad begreppen betyder och vill få rejäl mat på bordet utan för mycket krimskrams vare sig i boken eller i maten.

Indelningar är en annan sak man kan diskutera. Baskokböckerna vars ambition är att täcka in det mesta i matväg behöver delas in på något sätt för att bli överskådliga. "Vår kokbok" blir med åren mer och mer indelad i mindre beståndsdelar vilket är bra, men indelningen är kanske inte alltid den som användaren finner mest logisk. Den som letar efter sushireceptet kanske förväntar sig att hitta detta på fisksidorna och inte på rissidorna i kapitlet "Gryn, frön, nötter, ris och pasta". Varför Nikkaluoktasoppa ska stå under Köttfärs och inte bland de andra sopporna är ett annat frågetecken, liksom att de färsfyllda auberginerna klassas som grönsaksrätt. Är det typen av maträtt eller en ingrediens som ska avgöra?

"Familjens stora receptskatt" har tack och lov en viss indelning vilket underlättar när alla sidor ser likadana ut och boken saknar bilder. Men inte alls lika detaljerad som i "Vår kokbok" utan blandar till exempel allt från parfait till paj under "Efterrätter". Med kapitel som "Entrérätter" och "Lunch, supé och vickning" får man återigen känslan av att boken inte riktar sig till den som nyss flyttat hemifrån och aldrig har kokat potatis.

Ja, vilken baskokbok ska man då välja? Både "Vår kokbok" och "Familjens stora receptskatt" får mig att både jubla och sucka, men av helt olika anledningar. Det viktigaste är kanske inte att fråga sig vilken som är den bästa boken utan istället vem du är, eller vem personen är som du ska ge boken till. Vad kan du sedan tidigare och vilken typ av mat vill du laga? Vill du inspireras av bilder och layout eller stör de dig (kanske tittar du inte ens)? Vad är ett måste för dig och vad vill du slippa? Vad får dig att vilja laga mat och göra det med glädje? Där någonstans finns kanske svaret.


Profil: Erika Wallman

Foto: Erika Wallman
18 oktober 2013
 

Anmäl textfel

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Med rätt att sörja

Recension: Svartstilla av Susanne Skogstad

Tunn linje mellan framgång och katastrof

Recension: Fallet av Lars Wilderäng

En bok om det obeständiga

Recension: Den tunna isen av Lena Einhorn

Kärnfullt när bok blir serie

Recension: Guldkompassen 1 av Stéphane Melchior

Välkommen till Franks värld

Recension: Planeten Frank av David Yoon
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB