Recension av Vaggvisa, Leila Slimani: Negligerat skrå i hemmets lugna vrå - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet recenserar 
Negligerat skrå i hemmets lugna vrå
Foto: Catherine Hélie

LitteraturMagazinets recension av Vaggvisa, Leila Slimani

Negligerat skrå i hemmets lugna vrå

Det här är mer en samhällskritik än en deckare, så låt er inte luras, det är inte någon 'handen som gungar vaggan'-typ av rysare som det går att rysgotta sig igenom"
Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3
Bok-
presentation:
Vaggvisa
Författar-
presentation:
Leila Slimani

I romanen "Vaggvisa" iscensätter Leila Slimani en förälders värsta mardröm. Hon föreställer sig det näst intill omöjliga men långt ifrån otänkbara: att förlora ett barn, i sitt eget hem och av den person som givits förtroendet att vaka över föräldraskatten.

Det är en grym historia. Slimani utgår från tidningsnotisernas verklighetsrapportering – jo det har hänt tidigare, i andra länder – att en barnvakt tar ett barnaliv. Och så sin egen rädsla och nyfikenhet. En sådan nyfikenhet som ligger bakom varje rysare med en bestialiskt grym mördare i huvudrollen.

Men Slimanis mördare och barnflicka Louise är inte bestialisk, eller inte till en början i varje fall. Hennes våldsakt som inleder berättelsen och som utgör romanens kärna förklaras stegvis genom en berättelse som formar två skilda världar. Den ena belyser familjens vardagsliv och bekymmer. En omöjlig men ack så alldaglig kamp om att få ihop ekvationen "lyckligt familjeliv" och två föräldrars blomstrande karriärer. Den andra belyser Louises vardag. Den är mer anonym och därför är vi mindre vana vid den.

Det är också uppmärksammandet av barnflickans isolering och utanförskap som gjort den här romanen så framgångsrik i Frankrike. Förutom att den fått Goncourtpriset då. Språket är kliniskt rapporterande och välformulerat vackert. Det går lätt att känna igen sig i familjelivets vardagsbekymmer. Betydligt intressantare är det dock att ta del av barnflickans vardag och bakgrund. Lära känna den person som leker och umgås med barnen från morgon till kväll.

Vem är hon, var kommer hon ifrån? Varifrån kommer galenskapen? Den knappt synbara men ändock... Det är något som inte riktigt står rätt till. Vem plockar upp en redan kastad kyckling ur soporna? Renskrapar benet och matar barnen med dess rester? För att sedan låta kadavret stå blänkande vitt och lysa när modern träder in i det nystädade huset efter en lång arbetsdag? Detta ser ut att vara Slimanis svar på galenskapen.

Så stjälper det. Går detta snedsteg att spåra i Louises bakgrund och fattigdom?

Romanen har bidragit till en viktig debatt om barnflickans status och arbetsvillkor i Frankrike. Den uppmanar varje arbetsgivande familj att ta ansvar och intressera sig för "personen" de anställer utöver det som berör just hushållet. Oberoende av klass och kön så är vi ju alla människor och alla behöver någon gång en axel att luta sig mot.

En högst läsvärd roman är det i alla fall som handlar om riskerna med dagens segregerade samhälle. Även om problematiken utgår från Frankrike finns det mycket som stämmer in även med svenska förhållanden. Just barnflickor är kanske ett mindre vanligt fenomen, men utanförskap och segregation finns i Sverige och den utopiska jakten på det lyckliga familjelivet, jo den är likadan.

Det som känns mest missvisande med den svenska utgåvan är bokomslaget, det här är mer en samhällskritik än en deckare, så låt er inte luras, det här är inte någon "handen som gungar vaggan"-typ av rysare och som det går att rysgotta sig igenom. Det här är en verklighetsförankrad och högst obehaglig och realistisk rysare.

Profil: Lisa Fransson

Mottagen: 7 augusti 2018

 

Anmäl textfel

Utgivning

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Samma driv i karaktärer och prosa när två blivit en

Recension: Tre timmar av Anders Roslund

Mer än en sommarlovsskildring

Recension: Trettonde sommaren av Gabriella Sköldenberg

Ett Sverige i nöd

Recension: Svälten : hungeråren som formade Sverige av Magnus Västerbro

En snabbslukad pralin

Recension: En vinter i Paris av Jenny Oliver

Realistiska scenarier i litterär berg- och dalbana

Recension: Höstregn av Lars Wilderäng
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB