Jesper Juul lättar mitt samvete - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet Debatt 
Jesper Juul lättar mitt samvete

Replik

Jesper Juul lättar mitt samvete

Anja Wikström skriver att Jesper Juul ger henne ont i magen bland annat för att hon tycker mammor skuldbeläggs. Jag håller inte med. Tvärtom lättar läsning av Juul mina bekymmer med stressmage eftersom han menar att som förälder ska du vara dig själv, öppen med dina känslor och behandla ditt barn som vilken annan människa som helst. För mig känns det enklare att vara förälder för varje bok jag läser av Juul.

Wikström är skeptisk till att Juul fokuserar på mammans brister i ett exempel när amningen inte fungerar. Juul är ganska skeptiskt till amning vilket jag finner ganska uppfriskande i vårt amningsfascistiska samhälle även om jag själv är positiv till ammning. Jag känner att det är svårt att bli upprörd på Juuls slutsatser gällande de enskilda fallen, med personer som han träffat men inte varken Wikström eller jag. Juul sitter inne med information som vi inte gör och därför går det inte att vare sig argumentera eller diskutera hans bedömning av dessa enskilda fall. Jag koncentrerar mig istället på det grundläggande synsättet han förmedlar.

Wikström ifrågasätter också hur Juul lägger stort fokus på mamman medan pappan lämnas fri från skuld. Jag är glad för att hon pekar på detta, för hon har rätt. Men med tanke på att Juul är född 1948, han är man född i Danmark och familjeterapeut som baserar sina böcker på personer han träffat, så tror jag inte vi kan begära mera. Han har arbetet i flera länder där jämställdheten ligger ljusår efter oss här i Sverige. Böckerna speglar den verklighet som Juuls arbete inneburit med frånvarande tafatta pappor. Dock finns det flera exempel i böckerna på pappor som interagerar med sina barn, och jag är glad för det lilla.

Missförstå mig inte nu! Jag är inte okej med någon mansgris som efter att ha fått sin fredagsöl tittar fram bakom tidningen ibland för att dra ett barnsligt skämt. Men jag har helt enkelt inte höga förväntningar på Juul angående jämställdhet och genuspedagogik, däremot på allt det andra han har att erbjuda. Faktiskt retar han inte upp mig alls, då han nästan alltid refererar till att läget kan vara omvänt oavsett om det gäller att pappan arbetar för mycket eller sjunkit för djupt i ner i soffan.

I år kommer Juul ut med en ny bok om just pappan: "Pappa: Nya utmaningar som man och partner". Då får vi på riktigt se vad han går för gällande jämställdheten. Det ser jag mycket fram emot - spännande!

Wikström skriver: "Varför bekänner inte föräldraexperter att deras barn, de flesta av dem, klarar sig bra i livet, inte tack vare deras ovanliga förträfflighet, utan också trots deras misslyckanden? Varför bygger de myten att föräldrar (läs mammor) skapar sina barn?"

Men jag tycker att det är precis vad Jesper Juul gör. Han lyfter barnens egen kompetens som han menar finns inom dem. Han erkänner sina egna brister som pappa. Han råder föräldrar att låta bli att gå upp i sina barn helt och hållet och ofta går hans råd ut på att de vuxna inte ska lägga sig i. Han serverar inte några koncept utan uppmanar oss föräldrar att sluta göra oss till så förbannat och slappna av och lita på oss själva. Själv läser jag Juul med stor behållning trots mina slipade genusglasögon, och ju mer jag läser ju tryggare och mindre ängslig förälder blir jag.


Profil: Nina Ruthström

22 september 2013
 

Anmäl textfel

Kommentar av Nina Ruthström

Haha! Galet att jag skrivit det där. Nu har jag ändrat mig helt och håller med Anja Wikström - han är en jävla skuldbeläggare.

http://ninaruthstrom.se/jag-gor-slut-med-juul/

21 april 2015
Kommentar av Helena Kedja

Jag gillar också J.Juul och hans förhållningssätt till människan (inte någon större skillnad på små och stora). Bl.a. hans sätt att se på gränser och gränssättning, alla har vi en gräns och vi gör klokt i att uttrycka den, och helst på ett sätt så att mottagaren får ha sin självkänsla i behåll. Att tolka hans förhållningssätt som gränslöst eller som fri uppfostran får mig att undra om man läst hans böcker. Jag tycker böckerna däremot visar att han är väldigt respektfull mot människor, oavsett om man är förälder eller barn. Jag brukar säga till chefer att boken "Här är jag! Vem är du?" Är den bästa ledarskapsbok man kan skaffa, för oavsett om man ska leda (ej uppfostra) barn eller andra människor så gör vi det klokast genom att börja med att leda oss själva och ta ett personligt ansvar! Hurra för Jesper Juul och alla andra som jobbar med relationskompetens i hans anda!

22 september 2013
Kommentar av Nina Ruthström

Instämmer med dig Helena!

Jag ska ännu läsa "Här är jag! Vem är du?"

23 september 2013
Skriv svar
Kommentar av Linda Odén

Jag har visserligen bara läst Livet i familjen och har lite svårt för Jesper Juul. Grundtanken att barn är kompententa tar jag dock med mig, resten har jag snarare förträngt.

22 september 2013
Kommentar av Nina Ruthström

Vad är det du har svårt för?

23 september 2013
Skriv svar
Kommentar av Emma H.

" Men med tanke på att Juul är född 1948, han är man född i Danmark och familjeterapeut som baserar sina böcker på personer han träffat, så tror jag inte vi kan begära mera." Okej, men varför kan vi inte begära mera av honom? Jag tycker det här är en sådan där bortviftande ursäkt – om vi bara ska säga "men det är okej, de är inte lika jämställda, vi måste ursäkta dessa män" så kommer man ju ingenstans.

22 september 2013
Kommentar av Nina Ruthström

Men vi kan ju inte tvinga någon att bli jämställdhetsivrare. Det viktiga är att ha inte bidrar till förstärka könsroller och det tycker inte jag att han gör. Det vore otroligt synd att inte ta del av hans fantastiska böcker pga av att han inte brinner för jämställdhetsfrågor.

22 september 2013
Skriv svar
Osignerad kommentar

Jag håller fullständigt med Nina var gäller amningshyserin. Min son föddes för tidigt och sug reflexen var inte helt utvecklad. Han fattade helt enkelt inte hur han skulle göra. Dt hela blev en cirkus. dEssutom åt han var tredje timme i början för at växa till sig. Han grät och jaggrät ochvar så rött att allt bara var en grå dimma. Det räckte att någon tittade på mig så grät jag av trötthet och vanmakt. Vändningen kom när sonen var sju veckor och fick RS-viruset. Vi tillbringade sammanlagt en vecka på sjukhus occh läkaren gick till slut och hämtade kuratorn. Hon sa helt enkeklt till mig att genast sluta amma och ge tillägg på flaksa istället. det innebar attmin man kunde ta varannan gång så att jag fick sova.

Jag läste Julls böcker med behållning när sonen var mindre och kände mgi tryggare i min mammaroll.,

24 september 2013
Osignerad kommentar

Blame the mother-traditionen är inte något historiskt faktum som vi kommit över. Möjligen har den vidareutvecklats till blame the parent. Och då kan jag rekommendera boken Myten om föräldrars makt. Väldigt mycket forskning sammanfattas där från en ny vinkel. Ett av resultaten är kompisar och syskon har ett underskattat inflytande. Uppfostringsmetoder är i författarens ögon likvärdiga så länge de inte innehåller fysisk och psykisk misshandel. Frågan är om Supernanny-metoden inte har det, kan jag tycka. För ett tag sen kom också en studie som visade att syskonkonflikter får lika allvarliga konsekvenser som mobbning om de pågår länge och har en underlägsen part.

Jag tycker inte vi ska vifta bort kritiken mot Juul vad gäller tremånadersbarnet. Även om vi inte känner till allt så är exemplet han tar väldigt lätt att avvisa och det borde han vara i stånd att begripa. Det visar att han har en närmast religiös hållning till sitt ämne. Han ser inte sitt eget tankemisstag utan är uppfylld av sin tro. Det är ju inte ovanligt men för att vara förtroendeingivande så behövs mer.

I övrigt tycker jag han har en hel del att komma med. Men när man bryter könsnormer, frivilligt, så är det sannerligen inte säkert att man känner sig särskilt autentisk. Det gäller att tillägna sig nya vanor, bli bekväm med en ny form av naturlighet. Det har människor gjort i alla tider.

Det ingår gränssättning i feminism. Där är JJ inte särskilt modern utan färgad av sin bakgrund och omgivning men det hindrar inte att vi kan sätta gränser uppmuntrade av honom!

23 september 2013
Kommentar av Anja W

Tack Nina! Det blir spännande med en bok som fokuserar även på pappor - kanske - vi får se helt enkelt. Bra att du känner dig tryggare när du läser. Jag tycker Emma H har svarat dig klokt. Vi har olika referensramar kanske. Mina föräldrar är samma generation som Juul. Min pappa är född 1945. Han var föräldraledig. Min syster och jag har bott hos honom sedan vi var 10 och 12 år, då våra föräldrar skildes. Detta var 80-talet, drygt 30 år sedan, men det är inte stenåldern vi pratar om! Egentligen tycker vi kanske ganska lika du och jag trots att vi kommer till olika slutsatser? Det är väl som Bibeln - allt behöver läsas i sin kontext. Den var progressiv när den kom men inte idag. Det beror helt enkelt på vilka referensramar vi har. Ja, vi ska vara oss själva. Bra om han kan få folk att lita på det. Sämre annars.

22 september 2013
Kommentar av Nina Ruthström

Ja jag märker också att vi tycker lika och jag uppskattar att du inte ser mellan fingrarna för Juuls konservativa idéer. Kanske är Petra Kranz Lindgren mera för dig som har samma värderingar och grundtanke men kanske i lite mera modern tappning.

Det glädjer mig att läsa om din närvarande pappa, tyvärr är ljusår från min egen uppväxt.

23 september 2013
Skriv svar
litteraturmagazinet.article_196822.comments
 Releaterad debatt 
"Jesper Juuls 'Ditt kompetenta barn' ger mig bara ont i magen"

Samma gamla skuldbeläggande av mamman som vanligt

"Jesper Juuls 'Ditt kompetenta barn' ger mig bara ont i magen"

Jesper Juuls pratar om att man ska möta sina barn med respekt och lyhördhet. Respektera barnets gränser och var tydlig med dina egna. Gott så. Men han ägnar så också åt klassisk mammablaiming. Det är ett väldigt fokus på mamman – och det står mig upp i halsen. Varför är vi så snabba att haka på? Och framför allt, varför läser vi tjejer de här böckerna? Vi läser dem och blir ännu mer osäkra, medan våra män sitter i TV-soffan och är autentiska.

Läs mer ...
 Relaterade recensioner 
För dig som vill utvecklas som förälder

Nina Ruthström läser Jesper Juul

För dig som vill utvecklas som förälder

Vill du förbättra relationen med din partner och dina barn samt utvecklas på ett personligt plan - läs Jesper Juul. Det låter klichéartat, men jag vågar lova dig resultat. I "Livet i familjen" serveras konkreta tips hur du ska undvika fällor, kränkningar och missförstånd.

Läs mer ...

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

En kärlekshistoria på flykt

Recension: Exit väst av Mohsin Hamid

Litterär vinst på ekonomisk förlust

Recension: Jag har inte råd : Sorrow nr 5 av Marcus Stenberg

Lättläst x 4

Recension: Zenobia av Morten Dürr

Vackert om ett mörkt förflutet

Recension: Vid glömskans rand av Sergej Lebedev

Underbara bilder i mystisk skola

Recension: Mystiska skolan. Spöksången av Katarina Genar

Bland kojor och slott

Recension: I klockornas tid av Maria Gripe

Oblodigt om blodsband

Recension: Säg att du är min av Elisabeth Norebäck

Spännande fantasy men orealistisk hjältinna

Recension: Eldens arvtagare av Sarah J. Maas

Från mediokert mot episkt

Recension: Midnattskronan av Sarah J. Maas

En villfaren bokkram

Recension: Krama mig hårt din jävel! av Mathias Leclér
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB