Bok- presentation:	Jag ska egentligen inte jobba här
Författar- presentation:	Sara Beischer
Utgiv.år:	2012
Förlag:	Ordfront förlag
LitteraturMagazinets recension av Jag ska egentligen inte jobba här

Uppmärksammad redan innan debuten

Vårdskandal gjorde Sara Beischers bok extra aktuell

Hennes bok ”Jag ska egentligen inte jobba här” blev extra aktuell tack vare vårdskandalen hösten 2011 och uppmärksammades redan innan den kom ut.
Men själv vill Sara Beischer i första hand beröra de som läser hennes bok – inte debattera äldreomsorg.

När vårdskandalen kring Carema briserade i medierna hösten 2011 var Sara Beischers bok "Jag ska egentligen inte jobba här" redan antagen av ett förlag och var på väg till tryckeriet.
– Jag förstod att det kom lägligt för min bok. Samtidigt är det fruktansvärt med vårdskandaler och varje gång är det händer är det jättehemskt, säger hon.

I flera intervjuer har hon fått debattera äldreomsorg – något hon i och för sig inte har något emot eftersom hon tycker att det är en osynlig värld som sällan får utrymme. Men boken var inte tänkt som ett debattinlägg. 
– Det är en skönlitterär roman. Jag ville beröra, säger hon.

Boken är på många sätt hennes egen historia. Precis som 19-åriga huvudpersonen Moa drömde hon om att bli skådespelare, lämnade småstaden Varberg för Stockholm direkt efter studenten och tog ett jobb på ett äldreboende.

Och precis som bokens Moa har Sara Beischer sökt till scenskolan flera gånger.
– Ramberättelsen utgår från mitt eget liv. Men Moa är inte jag, säger hon.

Exakt var verkligheten tar slut och fiktionen börjar är däremot svårt att säga.
– Det flyter ihop. Men jag tror inte jag upplevde den där drastiska resan som Moa gör. Jag var inte lika föraktfull och äcklad när jag började jobba i äldreomsorgen, i alla fall inte medvetet. Men jag var ofta väldigt rädd och kände mig otillräcklig när jag jobbade, säger hon.

Jag kände att om detta måste jag berätta, det här måste gestaltas. Det här är en osynlig värld och de som jobbar där är osynliga"

Under åren hon jobbade med äldre samlade hon sina intryck i korta utkast med tankar, känslor och situationer.
– Skrivandet har alltid varit en central del av mitt liv. Men det var aldrig en drömgrej utan något jag gjorde utan att reflektera över det, säger Sara Beischer.

Det var först när hon plötsligt en dag insåg att hon faktiskt inte ville bli skådespelare – och bröt med sina teaterdrömmar – som annat kunde få större utrymme.

– Det var en lättnad och en befrielse när jag släppte skådespelardrömmen. Men det uppstod ett kreativt tomrum. Då var det naturligt att skrivandet tog över.

Sara Beischer tycker att teater och litteratur egentligen är två sidor av samma mynt – en uppfattning som hon inte är ensam om. Ett annat aktuellt exempel på en som varvar de båda uttryckssätten är Jonas Karlsson med novellsamlingen ”Spelreglerna”.

– Man berättar en historia genom att gestalta olika karaktärer, säger Sara Beischer.

När hon lämnat sina skådespelardrömmar bytte hon spår i livet och började hon plugga till lärare och fick sitt första barn. Våren 2008 samlade hon ihop sina betraktelser från jobbet inom äldreomsorgen och började skriva en längre text.

– Jag behövde göra något kreativt och bestämde mig för att skriva en bok. Jag visste att den skulle utspela sig inom äldreomsorgen. Jag kände att om detta måste jag berätta, det här måste gestaltas. Det här är en osynlig värld och de som jobbar där är osynliga, säger Sara Beischer

Eftersom hon inte kunde skriva på heltid krävdes struktur och planering.

– Tillsammans med min man bestämde jag mig för att leva snålare och skriva de kvällar och helger som jag skulle ha jobbat extra, säger hon.
– Jag blev väldigt effektiv och kunde jobba mellan nio och två en söndag, säger hon.

Våren 2010 skickade hon in manuset till olika förlag. Hon var då höggravid med sin andra son.

– Det blev en drivkraft att bli klar innan han kom. Jag vaggade iväg till brevlådan med boken sedan föddes min son två veckor senare, säger hon.

Flera förlag hörde av sig men hon valde Ordfront.
– De var snabbast och sa direkt att de var jätteintresserade. Det kanske låter som en efterhandskonstruktion men jag hade hoppats mest på Ordfront redan innan och tyckte att boken passade dem, säger hon.

Verkligheten kan vara både absurd och dråplig. Jag tycker att humor är väldigt viktigt"

Jag skrattade mycket när jag läste din bok trots att den inte alls handlar om roliga saker. Tycker du själv att den är rolig?
– Livet är ju allting på samma gång. Jag ville hitta en ton för det. Verkligheten kan vara både absurd och dråplig. Jag tycker att humor är väldigt viktigt, säger hon.

Ungefär samtidigt som ”Jag ska egentligen inte jobba här” kom ut fick Sara Beischer ut sin lärarexamen och en ny era inleddes.

– Framtiden är oviss på ett spännande och skrämmande vis. Jag är väldigt öppen för vad händer nu. Livet är häftigt på det sättet, säger Sara Beischer.

Hon avslöjar i alla fall att hon redan skriver på sin nästa roman – som inte utspelar sig inom äldrevården.

"Jag ska egentligen inte jobba här" kom ut på Ordfronst förlag i mellandagarna julen 2011 – några veckor innan planerad utgivningsdag. Anledningen var högt tryck på boken. 

Enligt pressavdelningen på Ordfront förlag sålde förstaupplagan omedelbart så bra att en andra upplaga beställdes redan under januari 2012.

Sara Beischer är 28 år och bor i Halmstad med man och två söner, 5 och 2 år.

Scrolla ner för kommentarer