![]() Kungens älskade hovlakej - Häftad
Finns i lager,
188 kr
|
Kungens älskade hovlakej
Av Staffan Bengtsson

Bok- presentation: |
Kungens älskade hovlakej |
Författar- presentation: |
Staffan Bengtsson |
Häftad
Finns i lager,
188 kr
|
bibliografisk_person: | Engelberth Bengtsson |
Formgivare: | Staffan Bengtsson |
Prolog
Med den här berättelsen återvänder vi till en svunnen tid i den svenska monarkins historia. Den handlar om kungar och drottningar, prinsar och prinsessor med valda fragment ur deras liv, men huvudpersonen i berättelsen är min äldste farbror, hovlakejen och hovfotografen Engelberth Bengtsson.
Med hjälp av hans egna bilder får han en central plats i den svenska kungafamiljen där han verkade under mer än femtio år. Det blev tiotusentals bilder och flera timmars film om de kungligas liv och leverne under 1930-, 40-och 50- talen, bilder och filmer av de kungliga som vi stöter på i alla möjliga sammanhang, som väl bevarade minnen. Men det fanns en skamfylld sida bakom de kungliga minnesbilderna.
Drottning Victorias liv och död intar en central plats i berättelsens första del. Hovlakej Bengtsson var under lång tid med drottningen som hennes hovbetjänt ända fram till hennes död i Villa Svezia i Rom den 4 april 1930. Han var den ende som fick veta hur hon dog med påtvingat löfte av Axel Munthe att aldrig berätta före min död, som han uttryckte sig, livläkaren som blev hennes befriare efter trettiosju år som innerligt sammansvuren med henne.
Engelberth Bengtsson förseglade sin mun av lojalitet till Axel Munthe. Förutom att det var tungt för honom att bära på hemligheten under många år, kände han på sig att Axel Munthe ville befria honom från löftet som hade påtvingats honom. Doktor Munthe ville förmodligen berätta och försvara sitt handlande, men först efter sin död, då alla fingo veta, som han förmodligen skulle uttryckt sig där han nu befinner sig: som bränt stoft virvlande runt på världshavets botten bland sand och snäckor som aldrig tystnar.
Farbror Ebbe, som vi kallade honom i min familj, plågades av att vara Gustaf V:s lojale hovlakej, eftersom han inte vågade säga nej, när kungen efter Victorias död önskade intim närhet med sexuella anspråk. Kungen som var åtalsimmun, riskerade sin moraliska heder med krav på sexuella handlingar. Det var ett praktexempel på maktutövning i en ojämlik relation med mörka inslag, eftersom homosexualitet vid den tiden var åtalbart och i mångas ögon skamfyllt, men som i detta fall efter hand nog utvecklades till en varm och ömsesidig tvåsamhet.
Trettio år senare, tio år efter Gustaf V:s död, berättade farbror Ebbe första gången, utan att tidigare ha brutit sitt löfte. Det blev en skakande berättelse i den sena midsommarnatten 1960. Av misstag nådde den även mina öron.
När jag var barn och under hela min uppväxttid, fick jag höra av farbror Ebbe att jag var näst yngsta syskonet i den kungliga barnaskaran med fyra prinsessor och en prins. Det tog min mamma verkligen till sig och pådyvlade mig. Mitt rum var fyllt av bilder på den kungliga syskonskaran när jag växte upp, där den yngste var lillprinsen Carl Gustaf som blev kronprins vid fyra års ålder när jag hade fyllt fem.
Att växa upp som inbillad storebror till den lille prinsen Carl Gustaf med sextio mil emellan, skapade märkliga föreställningar och förväntningar hos mig. Jag fylldes av minnen från den tiden, minnen som varit förslutna i mitt inre och fått vila där under nästan sextio år. Nu ska de få ljus och hedra minnet av farbror Ebbe.
Med hjälp av min åldrige pappas berättelser de sista åren av hans liv, släpper jag fram våra gemensamma minnen, ger dem luft under vingarna och låter dem flöda fritt. För tänk er vilken villfarelse det var, att under hela min barndoms- och ungdomstid i barnrikehusen Solgårdarna i Malmö växa upp med föreställningen att jag hade en låtsaslillebror som en gång i framtiden skulle bli Sveriges kung, vi som inte träffades förrän Hans Majestät Carl XVI Gustaf hade varit kung i mer än tjugo år. Vi möttes ännu en gång tjugo år senare på kungens eriksgata i Lund den 5 april 2013. Då passade jag på att förmedla himmelska hälsningar från Engelberth Bengtsson till kungen och drottning Silvia.
Några år efter farbror Ebbes tid som kammartjänare och senare hovlakej och hovfotograf vid det svenska kungahuset, ingick han äktenskap för tredje gången. Det var med sin kusin Vendela när han just fyllt åttio. Bruden var ett par år yngre.
Året därefter, i januari 1978, hade farbror Ebbe planerat att överlämna sin allra sista film, En sommarsaga, till den då sex månader gamla prinsessan Victoria, en film fylld av minnesbilder på hennes pappa och hans systrar när de var barn och flera andra i kungafamiljen.
Men bara några dagar före farbror Ebbes resa till Stockholm för att överlämna filmen till kungaparet, blev han sjuk och dog i sin barndoms stad Malmö. Han gladdes emellertid på sin dödsbädd av ett telegram från kungen och drottningen med önskan om god bättring.
Det var femtiosex år efter Engelberth Bengtssons första möte med kungens pappa, arvprinsen Gustaf Adolf, som dog i en flygolycka på Kastrups flygplats i januari 1947 på sin sista jaktresa, när Carl Gustaf bara var nio månader.
Utgåvor
Hovlakej Engelberth Bengtsson var med Sveriges drottning Victoria och doktor Axel Munthe i Rom den 4 april 1930 när Victoria fick den dödliga morfindosen och Bengtsson tvingades till tystnad.
Kungens krav på sexuella tjänster blev en svår tid för hovlakej Bengtsson vars räddning blev direktör Kurt Haijby som pressade hovet på stora belopp och dyrbara föremål för sitt sexuella samröre med Kungen.
En fattig bagarson från Malmö levde i lyx vid Kungliga Slottet i Stockholm under 50 år.
Han dog som utfattig och nygift 81 år gammal i sin barndoms stad med ett kungligt telegram i sin hand.
I boken lär vi känna hovlakejen och hovfotografen Engelberth Bengtsson som var med Sveriges drottning Victoria och hennes livmedikus doktor Axel Munthe i Rom fram till den 4 april 1930 när Victoria fick den dödliga morfindosen och Bengtsson tvingades till tystnad. Inte före min död, krävde Munthe.
Vid återkomsten till Stockholm som nybliven änkeman, precis som kung Gustaf V, plågades Bengtsson av kungens krav på sexuella tjänster när den åtalsimmune kungen krävde intim närhet. Det blev en svår tid för hovlakej Bengtsson.
Hans räddning från uppmärksamhet var dock tack vare kungens andreälskare, direktör Kurt Haijby, som pressade hovet på stora belopp och dyrbara förmål för sitt sexuella samröre med Kungen. Det blev upptakten till den rättsröta som präglade Sverige i början av 1950-talet.
Bok: 223017
Anmäl textfel