Det berättigade mordet
Håkan Nessers femte och sista Barbarotti-deckare har den egendomliga titeln Styckerskan från Lilla Burma. Styckerskan är en kvinna som bodde på en gård som kallades för Lilla Burma. Ellen Bjarnebo är dömd för att ha dödat sin man och har suttit av straffet på Hinseberg. Utredningen är sedan länge avslutad. Nu är det emellertid så att nästa man som hon bodde ihop med är försvunnen sedan fem år tillbaka. Fallet är olöst men av brist på ledtrådar har polisen lagt det på is. Tills kommissarie Asunander, Gunnar Barbarottis chef, öppnar det igen. Hans kriminalinspektör är drabbad av en svår personlig tragedi och behöver något lagom att ta hand om. Man förväntar sig inte något resultat helt enkelt.
Boken kretsar mycket kring Ellen. Flera kapitel utgörs av hennes tankar. Vi får bekanta oss med hennes våldsamma man Harry och sonen Billy som är drabbad av stumhet, kanske på grund av faderns skräckvälde.
Sidorna upptas också av Barbarottis privata grubblerier såväl som de som härrör från fallet. Det händer inte så mycket på det nutida ytplanet.
Därför tänker jag att romanen, som den väl också kan kallas – Nesser rör sig alltid på gränsen mellan deckare och roman – främst vill vara en diskussion om det berättigade mordet. Nog kan man väl ha sympati med Ellen som gjorde sig av med sin och sonens plågoande?
Det finns andra kända författare som berört ett liknande motiv. I Emile Zolas Thérèse Raquin röjer titelpersonens älskare undan Thérèses man som hon mer eller mindre tvingats att gifta sig med. Det nya förhållandet påverkas dock starkt negativt av mordet. Passionen dör ut, och deras skuldkänslor driver dem till vansinne.
Hos Balzac, i Pappa Goriot, står den uppåtsträvande Rastignac i centrum. Han är en student som behöver pengar för att kunna röra sig i societeten och skaffa sig kontakter som är bra för karriären. Den lömske Vautrin erbjuder sig att fixa saken, underförstått genom att döda fadern till en kvinna som vore ett bra parti. På ett ställe i romanen samtalar Rastignac med en studiekamrat om i fall man skulle vara beredd att döda om det räckte att trycka på en knapp.
I Brott och straff av Dostojevskij tar studenten Raskolnikov livet av en pantlånerska – och av hennes syster som överraskar honom. Mördaren vill bevisa för sig själv att han är en övermänniska som står över samhället och Guds lagar. Och att röja en ondskefull människa ur vägen som utnyttjar andra är en nyttig handling. Men Dostojevskij som är kristen kan naturligtvis inte acceptera ett sådant brott mot skapelsen, att ta livet av en annan människa. Det är det yttersta. Han låter Raskolnikov bli sjuk av ångest och feber. Han får ta sitt juridiska straff. Och Sonja, den goda horan, leder fram honom till Kristus och frälsningen.
I Hjalmar Söderbergs Doktor Glas kommer prästfrun Helga Gregorius till läkaren och biktar sin fysiska motvilja mot maken. Hon vill att han ska ordinera den gamle mannen total avhållsamhet. Inte bara sympatin med – och förälskelsen i Helga – driver doktorn till mordet. Han lider också av melankoli och drömmer om en handling. Den leder dock inte till något gott. Helga blir fri en tid men överges av sin älskare. Mig gick livet förbi, summerar doktor Glas.
Håkan Nesser skriver in sig i denna tradition. Men man får inte glömma att han också är deckarförfattare. Som sådan har han överraskningar i rockärmen!
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #mord
Mästerligt om relationer
Det har staplats andra böcker på mitt skrivbord. Men nu hade jag tid att öppna “Svärmodern” som jag köpte på bokrean i februari. Jag hade inte läst Moa Herngren förut. Vilken upptäckt!
Att hamna i den förskjutna svärmoderns och farmoderns situation är en fasa som jag lätt kan sätta mig in i. Personerna i boken befinner sig i vardagen och samtidigt i stor dramatik. I “Svärmodern” anläggs olika perspektiv och läsarens sympatier flyttar sig. Jag skulle själv också kunna vara den som skapar de inblandades olycka. Hur lätt är det inte att misstolka någons ord och handlingar! Och hur lätt är det inte att bygga vidare på en förhastad uppfattning!
Det är gripande. Jag blir riktigt engagerad. Nu ser jag fram emot att läsa Moa Herngrens nya, “Skilsmässan”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #relationer
Kommentera
Lättuggat om allvarliga ämnen
Den första bok jag läste av Danny Wattin var “Lärarinnan”. Det var en rolig och träffsäker satir av den svenska skolan. Eleverna är stökiga och lärarna uppgivna. Huvudpersonen Elin låter ändamålet helga medlen i sin kamp för att lyckas. Skruvat är det och riktigt underhållande.
Nu utkommer “David den mindre vises protokoll”. David är en judisk pojke som inte vill veta av sitt ursprung. Hans föräldrar är jobbiga som de är i många skildringar. Modern är överbeskyddande och kontrollerande. Fadern ser hot överallt.
När David en dag släpper ur sig att det är sabbat för att slippa en orienteringslektion börjar karusellen. När David “kommit ut” som jude händer både lustiga och olustiga saker. David är ganska ensam, har egentligen bara kompisen Micke. Så när skolkamraten Maja frågar om han vill följa med på en Palestinademonstration säger han ja. Både vänsteraktivister och nazister kommer att använda sig av David. För de senare är han fiendens fiende, det vill säga fiende till invandrarna från Mellanöstern. Med nazisterna går David naturligtvis inte frivilligt. På slutet glider skildringen av David och Mickes tonårsproblem över i något mycket mörkare.
Titeln anspelar på Sions vises protokoll som är ett antisemitiskt falsarium. Dokumentet påstås vara sionistiskt och beskriver en planerad judisk sammansvärjning med målet att uppnå världsherravälde.
Innehållet i Wattins bok är allvarligt. David och Micke är mobbade på skolan och ännu mer utsatta blir de när det blivit känt att David är jude. David är också mindre vis, som det står. Han kan för att rädda sitt eget skinn slira på sanningen, vilket drabbar andra.
Det judiska temat är förstås högst seriöst. Ändå tycker jag att största delen av boken är alltför lättuggad. Humorn glider över sakernas tillstånd. Den tappar kontakten med det djup som måste finnas för att stilgreppet ska fungera fullt ut.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #antisemitism
Kommentera
Fina helger med böcker
Jag vill ge er några tips utifrån min läsning under 2021. Där ingår flera fina debuter: framför allt Katarina Widholm, “Räkna hjärtslag” men också Axel Burénius, “Dödsängel” och Lina Nordquist, “Dit du går, följer jag”.
En annan författare jag vill slå på trumman för är norska Herbjørg Wassmo. Jag har med stor glädje läst de böcker som Historiska Media gett ut på nytt. Dels är det böckerna om den passionerade Dina från “Dinas bok” och de tre efterföljande, dels trilogin om tyskepiken Tora i “Huset med den blinda glasverandan” och de två andra volymerna.
Jag önskar er alla fina helger och hoppas att tomten lägger böcker i paketen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #lästips
Kommentera
Stillastående om ett svårt ämne
Jag har med glädje läst dansk och norsk litteratur på sistone. Nu fick jag “Sakernas tillstånd” av norska Sandra Lillebø i min hand. Jag sympatiserar med det svåra ämnet, att vara mor till sin egen mor.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #modersrelation
Kommentera
Om kärlek och konstnärskap
Som framgått av mina recensioner har jag med stor glädje läst nyutgåvorna av norska Herbjørg Wassmo. Det har dels varit böckerna om den passionerade Dina, dels trilogin om tyskepiken Tora. De har gett mig lust att läsa mer. Så jag gick till biblioteket som jag har lyckan att bo nästan vägg i vägg med.
Där hittade jag “Det sjunde mötet”.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#utvecklingsroman
#konst
#kärlek
Kommentera
Träffsäkert och underhållande om skolan
I bokhandeln i Borgholm hittade jag “Lärarinnan” av Danny Wattin. Den kan jag rekommendera för badstranden, hängmattan och balkongen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #satir #humor
Kommentera
Nytt mysterium för Max och Milly
I första boken om Max och Milly försvann hennes dagbok. I den andra boken, som nu kommit, sker det mystiska saker hos fru Gupta. Kan det vara ett spöke?
Max och Milly börjar jakten. De får hjälp av den kloka hunden Milo. Och visst händer det saker.
Mina barnbarn, fem och sju år gamla, skrattar och spelar upp scener. Så det är nog en bra barnbok.
Avdelning: Barn
Kommentera
Två kriser att hantera
Jag har läst Åsa Linderborg, “Året med tretton månader” som finns i pocket. Hon har alltid skrivit dagbok. Denna är förstås lite putsad på sedan hon förstod att innehållet kunde vara värt en publicering. Det handlar en hel del om metoo. Åsa Linderborg som är kulturchef på Aftonbladet fylls av svåra skuldkänslor när Stadsteaterns chef Benny Fredriksson begår självmord. Hon hade gått hårt åt honom i tidningen men minns inte själv det värsta hon skrivit. Det var en hektisk tid, då alla skulle vara med på tåget eller kanske snarare i drevet.
Avdelning: Fakta Taggar: #dagbok #metoo #medier #vänstern
Kommentera
Nyutgivning av Albert Camus
Bonniers har ägnat sig åt nyöversättning av Albert Camus, en hedervärd handling. Det är den framstående översättaren Jan Stolpe som gett ny språkdräkt åt “Främlingen”, “Pesten” och “Fallet”. Camus fick Nobelpriset 1957 och betraktas ofta som en viktig existentialist vid sidan av Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir.
Existentialismen intresserar sig för människans ansvar i en värld utan Gud, för hennes ensamhet, för tvånget att med handling skapa sig sitt eget liv och för kampen att leva äkta utan självbedrägeri. Camus hamnade dock i konflikt med Sartre på grund av dennes anslutning till kommunistpartiet. Men politiskt engagemang var inte främmande för Camus som var medlem av motståndsrörelsen under andra världskriget och redaktör för den förbjudna tidskriften “Combat”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #nyöversättning
Kommentera
Böcker från rean
Tre böcker köpte jag på bokrean. Jag började läsa Linda Boström Knausgård, “Oktoberbarn”.
Taggar: #självbiografiskt #fakta #krim #bokrea 2021
Kommentera
När livet ställs på sin spets
Niklas Rådströms självbiografiska “Som har inget redan hänt” ligger på topplistorna. Det är en betydande författare som jag inte läst förut. Han är poet, dramatiker och prosaist.
Boken utgår från diagnosen leukemi som han fick för några år sen. Rådström har gått igenom långa, tunga behandlingar med svåra biverkningar. Nu mår han skapligt men är tröttare än innan han blev sjuk. Coronapandemin innebär sträng isolering, eftersom hans immunsystem var mycket påverkat redan efter stamcellstransplantationen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #självbiografi #leukemi
Kommentera
Augustvinnaren engagerar inte
En hel månad har det tagit för mig att läsa Lydia Sandgrens Augustprisbelönade “Samlade verk”. Jag laddade ner den som e-bok på Arlanda när vi skulle till sonens familj i Luxemburg för att fira jul. Romanen omfattar drygt 600 sidor, och det är ingen bladvändare. Inte för mig i alla fall.
Handlingen utspelar sig mest i Göteborg, och det kan väl de som älskar Götet tycka om. Själv har jag ett positivt förhållande till Bokmässan. Staden i övrigt känner jag ytligt.
Tre personer, tre nära vänner, står i centrum.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#Augustpriset 2020
Kommentera
Kvinnor i vikingatid
Jag har läst och gillat Agneta Arnesson Westerdahls vikingaserie med romanerna “Havets hundar” och “Vinterkrigare”. Därför blev jag tipsad om en annan sådan. Författaren är Octavia Randolph som numera är bosatt på Gotland.
Jag börjar läsa första boken, ”The Circle of Ceridwen” från 2014.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #vikingatiden
Kommentera
En prisad bagatell
Agneta Pleijels roman “Dubbelporträtt” har fått ett positivt mottagande. Till formatet och innehållet är den en bagatell, men ingen dålig sådan.
Våren 1969 är den österrikiske konstnären Oskar Kokoschka på tillfälligt besök i London med sin hustru. Han har en utställning där. Ett barnbarn till Agatha Christie kommer in på galleriet och får idén att Kokoschka ska måla ett porträtt av hans mormor. Han lyckas övertala båda parter.
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
Två skrivande advokater
Kanske såg ni som jag tv-serien “Försvarsadvokaterna” som gick för ett antal år sedan. Det är också namnet på den advokatbyrå som Johan Eriksson startade. Han har i år kommit ut med boken “I rättvisans tjänst”. I den får vi inblick i hans arbete. Verkligheten har omarbetats en del, så vi inte ska kunna identifiera de inblandade. Vi får möta återfallsförbrytare,
Avdelning: Fakta Taggar: #brott #straff
Kommentera
Två böcker från topplistan
Jag har läst två romaner som legat på topplistorna ett tag. Det är Karin Smirnoffs “sen for jag hem” och Lena Anderssons “Dottern”.
Jag tycker mycket om Smirnoffs språk. Det är norrländskt men också ett eget uttryck. Hon skriver ihop ord och namn som huvudpersonens “janakippo” och utelämnar skiljetecken. Det blir inte svårläst men starkt.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #topplista
Kommentera
En bok full av känslor
Nu har jag läst “Josas bok” av Marie Nilsson Lind. Jag ställde mig i kö på biblioteket, eftersom jag var nyfikenhet på en känd sångerskas dramatiska livsöde. Hon dog en förtidig död i självmord knappt 50 år gammal. Boken utgör storasysterns skildring av Josefin Nilssons svåra tid med en namnkunnig skådespelare på 90-talet men också av de två systrarnas glansdagar i Ainbusk.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#Ainbusk
Kommentera
