
Från Koranen till Bibeln
På flygplatsen i Luxemburg finns tre bord med pocketböcker, ett med engelskspråkig litteratur, ett med fransk och ett med tysk. Jag är ute efter en fransk pocket och ögonen faller på Joseph Fadelle, Le prix à payer. Enligt baksidestexten handlar det om det pris en ung irakier får betala för att konvertera från islam till kristendomen.
Det är ett högt pris. Han blir bortförd av sin egen far och bröderna. En hög ayatolla utfärdar en fatwa, en dödsdom över honom. Han hamnar i fängelse och blir torterad. Boken börjar med en scen i öknen i Jordanien. Hans familj har letat upp honom där han är i landsflykt med sin fru, son och dotter. En farbror siktar på honom med pistol.
Mohammed al-Moussaoui, som han hette innan han konverterade, är näst äldste sonen i en förmögen och inflytelserik shiamuslimsk familj i Bagdad. I rakt nedstigande led är de ättlingar till Profeten. Hans äldre bror har dött i Iraks krig med den unga republiken Iran. Fadern lyckas med sina kontakter skjuta upp Mohammeds militärtjänst, men till slut går det inte. I början av 1987 vid 23 års ålder blir han inkallad. Hans uppgift verkar dock inskränka sig till att sköta vapen och förråd på betryggande avstånd från fronten.
En chock drabbar Mohammed när han kommer till regementet. Han ska dela rum med en kristen man. Det är Massoud som med sina 44 år egentligen skulle vara för gammal men som får stanna i tjänst i flera månader innan misstaget rättas till. Om kristna har Mohammed liksom sin omgivning fördomar. De luktar illa, och deras tro är perverterad. De kristna tillber tre gudar, och Jesus säger att man ska älska sina fiender.
Mohammed vill rädda Massoud ur hans villfarelse. Han finner honom sympatisk och bildad när han väl har tagit steget att närma sig honom. Men den unge soldaten får tag i den äldres bok om Jesus mirakler och blir fascinerad. Något sådant har han aldrig tidigare stött på. Han frågar om de kristna har en bok som Koranen. När han får veta att Bibeln finns med Gamla och Nya testamentet inser han att det blir svårare att omvända Massoud. Denne vill inte heller genast låna sin rumskamrat Bibeln. I stället ber han honom att läsa Koranen. Det gör Mohammed varje år under Ramadan, men Massoud undrar om han har förstått varje ord. Han uppmanar honom att läsa på djupet och ingående.
Läsningen blir svår och långsam. En stötesten bland andra för Mohammed är att Koranen insisterar på att beskriva mannens överlägsenhet över kvinnan. I andra suran vers 223 står till exempel: ”Edra hustrur äro en åker för eder; besöken alltså eder åker efter behag”. Hans imam bekräftar att mannen får göra vad han vill med sin kvinna. Han får rådet att studera Profetens liv för att förstå bättre. Men att denne gifter sig med en flicka på sju år eller tar sin adoptivsons fru till hustru gör Mohammed nedslagen. Imamen säger att det är därför Koranen har förbjudit adoption!
Det går som det går. När Mohammed fått låna en bibel fastnar han för Jesus ord i Johannesevangeliet: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra”. Tillsammans med en utsträckt hand i en dröm som föregått läsningen blir orden till en uppenbarelse. De blir för Mohammed en personlig kallelse från den man han ska komma att följa. Den tro som han förut såg som underlägsen islam blir nu till en källa av glädje och frihet som inte fanns i hans tidigare religiösa praktik. Fader Vår är för honom som en lugnande balsam långt från den påtvingade bönen fem gånger om dagen.
Möjligheten att få närma sig det kristna budskapet med en annans fräscha ögon och öppna hjärta fängslar mig. Snart övergår dock boken till en berättelse om förföljelse, nog så spännande, men det kommer att handla mer om de kristnas svåra situation i muslimska länder än om den egna trons utveckling. Joseph, som han kallar sig som kristen, och hans familj blir äntligen döpta på jordansk mark. Men det är först efter att ha landat på Orly i augusti 2001 som de får ro att leva som kristna. Och i Frankrike inser de att de inte är de enda konvertiteterna från Irak.
Joseph kämpar med viljan att förlåta. Han känner fortfarande ett hat mot sin gamla familj som är orsaken till det lidande han gått igenom. Hedern, ryktet och utanpåverket skulle bevaras till varje pris.
Han är oförsonlig också i sin inställning till islam. I en intervju i en katolsk tidning säger han att islam är det sämsta som mänskligheten har producerat. Det är en den enda religion som befaller att man ska döda. Han vill rädda muslimerna undan islam!
Recensionen i franska L’Express betonar att hans historia är sann. Det är ett vittnesmål om vad miljoner kristna får gå igenom varje dag. Det är en förföljelse som man borde tala mer om. I Nigeria, Pakistan, Egypten, Irak, Marocko, Algeriet och Malaysia dödas kristna varje vecka. Muslimer diskrimineras i Europa. Men det finns inte ett land i världen där Profetens trogna behandlas så illa som de kristna på muslimsk mark.
Joseph Fadelles bok som kom ut för två år sedan i Frankrike har blivit en storsäljare, och författaren har varit fullt upptagen med att resa runt och hålla föredrag. Översättningar är planerade till flera språk, men än så länge kan jag inte se att Le prix à payer finns annat än på tyska och portugisiska. "Das Todesurteil" finns att beställa på Adlibris.
Avdelning: Fakta Taggar: #självbiografi #kristen tro #konvertit
Mästerligt om relationer
Det har staplats andra böcker på mitt skrivbord. Men nu hade jag tid att öppna “Svärmodern” som jag köpte på bokrean i februari. Jag hade inte läst Moa Herngren förut. Vilken upptäckt!
Att hamna i den förskjutna svärmoderns och farmoderns situation är en fasa som jag lätt kan sätta mig in i. Personerna i boken befinner sig i vardagen och samtidigt i stor dramatik. I “Svärmodern” anläggs olika perspektiv och läsarens sympatier flyttar sig. Jag skulle själv också kunna vara den som skapar de inblandades olycka. Hur lätt är det inte att misstolka någons ord och handlingar! Och hur lätt är det inte att bygga vidare på en förhastad uppfattning!
Det är gripande. Jag blir riktigt engagerad. Nu ser jag fram emot att läsa Moa Herngrens nya, “Skilsmässan”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #relationer


Lättuggat om allvarliga ämnen
Den första bok jag läste av Danny Wattin var “Lärarinnan”. Det var en rolig och träffsäker satir av den svenska skolan. Eleverna är stökiga och lärarna uppgivna. Huvudpersonen Elin låter ändamålet helga medlen i sin kamp för att lyckas. Skruvat är det och riktigt underhållande.
Nu utkommer “David den mindre vises protokoll”. David är en judisk pojke som inte vill veta av sitt ursprung. Hans föräldrar är jobbiga som de är i många skildringar. Modern är överbeskyddande och kontrollerande. Fadern ser hot överallt.
När David en dag släpper ur sig att det är sabbat för att slippa en orienteringslektion börjar karusellen. När David “kommit ut” som jude händer både lustiga och olustiga saker. David är ganska ensam, har egentligen bara kompisen Micke. Så när skolkamraten Maja frågar om han vill följa med på en Palestinademonstration säger han ja. Både vänsteraktivister och nazister kommer att använda sig av David. För de senare är han fiendens fiende, det vill säga fiende till invandrarna från Mellanöstern. Med nazisterna går David naturligtvis inte frivilligt. På slutet glider skildringen av David och Mickes tonårsproblem över i något mycket mörkare.
Titeln anspelar på Sions vises protokoll som är ett antisemitiskt falsarium. Dokumentet påstås vara sionistiskt och beskriver en planerad judisk sammansvärjning med målet att uppnå världsherravälde.
Innehållet i Wattins bok är allvarligt. David och Micke är mobbade på skolan och ännu mer utsatta blir de när det blivit känt att David är jude. David är också mindre vis, som det står. Han kan för att rädda sitt eget skinn slira på sanningen, vilket drabbar andra.
Det judiska temat är förstås högst seriöst. Ändå tycker jag att största delen av boken är alltför lättuggad. Humorn glider över sakernas tillstånd. Den tappar kontakten med det djup som måste finnas för att stilgreppet ska fungera fullt ut.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #antisemitism


Fina helger med böcker
Jag vill ge er några tips utifrån min läsning under 2021. Där ingår flera fina debuter: framför allt Katarina Widholm, “Räkna hjärtslag” men också Axel Burénius, “Dödsängel” och Lina Nordquist, “Dit du går, följer jag”.
En annan författare jag vill slå på trumman för är norska Herbjørg Wassmo. Jag har med stor glädje läst de böcker som Historiska Media gett ut på nytt. Dels är det böckerna om den passionerade Dina från “Dinas bok” och de tre efterföljande, dels trilogin om tyskepiken Tora i “Huset med den blinda glasverandan” och de två andra volymerna.
Jag önskar er alla fina helger och hoppas att tomten lägger böcker i paketen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #lästips


Stillastående om ett svårt ämne

Jag har med glädje läst dansk och norsk litteratur på sistone. Nu fick jag “Sakernas tillstånd” av norska Sandra Lillebø i min hand. Jag sympatiserar med det svåra ämnet, att vara mor till sin egen mor.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #modersrelation


Om kärlek och konstnärskap
Som framgått av mina recensioner har jag med stor glädje läst nyutgåvorna av norska Herbjørg Wassmo. Det har dels varit böckerna om den passionerade Dina, dels trilogin om tyskepiken Tora. De har gett mig lust att läsa mer. Så jag gick till biblioteket som jag har lyckan att bo nästan vägg i vägg med.
Där hittade jag “Det sjunde mötet”.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#utvecklingsroman
#konst
#kärlek
Kommentera

Träffsäkert och underhållande om skolan

I bokhandeln i Borgholm hittade jag “Lärarinnan” av Danny Wattin. Den kan jag rekommendera för badstranden, hängmattan och balkongen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #satir #humor


Nytt mysterium för Max och Milly

I första boken om Max och Milly försvann hennes dagbok. I den andra boken, som nu kommit, sker det mystiska saker hos fru Gupta. Kan det vara ett spöke?
Max och Milly börjar jakten. De får hjälp av den kloka hunden Milo. Och visst händer det saker.
Mina barnbarn, fem och sju år gamla, skrattar och spelar upp scener. Så det är nog en bra barnbok.
Avdelning: Barn


Två kriser att hantera

Jag har läst Åsa Linderborg, “Året med tretton månader” som finns i pocket. Hon har alltid skrivit dagbok. Denna är förstås lite putsad på sedan hon förstod att innehållet kunde vara värt en publicering. Det handlar en hel del om metoo. Åsa Linderborg som är kulturchef på Aftonbladet fylls av svåra skuldkänslor när Stadsteaterns chef Benny Fredriksson begår självmord. Hon hade gått hårt åt honom i tidningen men minns inte själv det värsta hon skrivit. Det var en hektisk tid, då alla skulle vara med på tåget eller kanske snarare i drevet.
Avdelning: Fakta Taggar: #dagbok #metoo #medier #vänstern


Nyutgivning av Albert Camus

Bonniers har ägnat sig åt nyöversättning av Albert Camus, en hedervärd handling. Det är den framstående översättaren Jan Stolpe som gett ny språkdräkt åt “Främlingen”, “Pesten” och “Fallet”. Camus fick Nobelpriset 1957 och betraktas ofta som en viktig existentialist vid sidan av Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir.
Existentialismen intresserar sig för människans ansvar i en värld utan Gud, för hennes ensamhet, för tvånget att med handling skapa sig sitt eget liv och för kampen att leva äkta utan självbedrägeri. Camus hamnade dock i konflikt med Sartre på grund av dennes anslutning till kommunistpartiet. Men politiskt engagemang var inte främmande för Camus som var medlem av motståndsrörelsen under andra världskriget och redaktör för den förbjudna tidskriften “Combat”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #nyöversättning


Böcker från rean

Tre böcker köpte jag på bokrean. Jag började läsa Linda Boström Knausgård, “Oktoberbarn”.
Taggar: #självbiografiskt #fakta #krim #bokrea 2021


När livet ställs på sin spets

Niklas Rådströms självbiografiska “Som har inget redan hänt” ligger på topplistorna. Det är en betydande författare som jag inte läst förut. Han är poet, dramatiker och prosaist.
Boken utgår från diagnosen leukemi som han fick för några år sen. Rådström har gått igenom långa, tunga behandlingar med svåra biverkningar. Nu mår han skapligt men är tröttare än innan han blev sjuk. Coronapandemin innebär sträng isolering, eftersom hans immunsystem var mycket påverkat redan efter stamcellstransplantationen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #självbiografi #leukemi


Augustvinnaren engagerar inte

En hel månad har det tagit för mig att läsa Lydia Sandgrens Augustprisbelönade “Samlade verk”. Jag laddade ner den som e-bok på Arlanda när vi skulle till sonens familj i Luxemburg för att fira jul. Romanen omfattar drygt 600 sidor, och det är ingen bladvändare. Inte för mig i alla fall.
Handlingen utspelar sig mest i Göteborg, och det kan väl de som älskar Götet tycka om. Själv har jag ett positivt förhållande till Bokmässan. Staden i övrigt känner jag ytligt.
Tre personer, tre nära vänner, står i centrum.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#Augustpriset 2020
Kommentera

Kvinnor i vikingatid

Jag har läst och gillat Agneta Arnesson Westerdahls vikingaserie med romanerna “Havets hundar” och “Vinterkrigare”. Därför blev jag tipsad om en annan sådan. Författaren är Octavia Randolph som numera är bosatt på Gotland.
Jag börjar läsa första boken, ”The Circle of Ceridwen” från 2014.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #vikingatiden


En prisad bagatell

Agneta Pleijels roman “Dubbelporträtt” har fått ett positivt mottagande. Till formatet och innehållet är den en bagatell, men ingen dålig sådan.
Våren 1969 är den österrikiske konstnären Oskar Kokoschka på tillfälligt besök i London med sin hustru. Han har en utställning där. Ett barnbarn till Agatha Christie kommer in på galleriet och får idén att Kokoschka ska måla ett porträtt av hans mormor. Han lyckas övertala båda parter.
Avdelning: Skönlitteratur


Två skrivande advokater

Kanske såg ni som jag tv-serien “Försvarsadvokaterna” som gick för ett antal år sedan. Det är också namnet på den advokatbyrå som Johan Eriksson startade. Han har i år kommit ut med boken “I rättvisans tjänst”. I den får vi inblick i hans arbete. Verkligheten har omarbetats en del, så vi inte ska kunna identifiera de inblandade. Vi får möta återfallsförbrytare,
Avdelning: Fakta Taggar: #brott #straff


Två böcker från topplistan

Jag har läst två romaner som legat på topplistorna ett tag. Det är Karin Smirnoffs “sen for jag hem” och Lena Anderssons “Dottern”.
Jag tycker mycket om Smirnoffs språk. Det är norrländskt men också ett eget uttryck. Hon skriver ihop ord och namn som huvudpersonens “janakippo” och utelämnar skiljetecken. Det blir inte svårläst men starkt.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #topplista


En bok full av känslor

Nu har jag läst “Josas bok” av Marie Nilsson Lind. Jag ställde mig i kö på biblioteket, eftersom jag var nyfikenhet på en känd sångerskas dramatiska livsöde. Hon dog en förtidig död i självmord knappt 50 år gammal. Boken utgör storasysterns skildring av Josefin Nilssons svåra tid med en namnkunnig skådespelare på 90-talet men också av de två systrarnas glansdagar i Ainbusk.
Avdelning:
Skönlitteratur
Taggar:
#Ainbusk
Kommentera
