En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet - Häftad
Finns i lager,
334 kr
|
En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet - Häftad
Finns i lager,
334 kr
|
En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet
Av Hedvig Bernitz, Wiweka Warnling-Nerep
|
Bok- presentation: |
En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet |
|
Författar- presentation: |
Hedvig Bernitz |
|
Häftad
Finns i lager,
334 kr
Häftad
Finns i lager,
334 kr
|
|
| Formgivare: | Anneli Holmsten |
Denna bok är en orientering i tryck- och yttrandefrihet och avsedd att ge en uppfattning om tryckfrihetens innebörd i ett vidare perspektiv. Lagtexten i tryckfrihetsförordningen (TF) är ålderdomlig och ger upphov till diverse tolkningsproblem och andra svårigheter. När TF tillkom år 1949 var kopiatorer av modernt snitt ovanliga; datorer och Internet inte ens påtänkta. Ett system likt TF:s, som förutsätter en i förväg identifierad person att ställa till ansvar vid tryckfrihetsbrott, passar helt enkelt inte in i en modern webbmiljö med elektroniska anslagstavlor, etc.
1991 tillkom yttrandefrihetslagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex TV och radio. Men den tekniska utvecklingen fortsätter och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter.
Bilden kompliceras av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget.
Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar - Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EUdomstolen - som visar på ämnets aktualitet och hur gränsdragningsproblem kan uppkomma. T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
Boken är tänkt att användas i grundutbildningen och några tidigare kunskaper i tryck- eller yttrandefrihet förutsätts inte. Många exempel från autentiska rättsfall gör ämnet levande.
I den femte upplagan har rättspraxis följts upp och författningsändringar t.o.m. januari 2013 beaktats.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Hon är författare till ett flertal egna monografier och läroböcker.
Utgåvor
Det finns många rättsfall från senare år från Högsta domstolen, Regeringsrätten, Marknadsdomstolen, EG-domstolen och Europadomstolen som visar vilken aktualitet frågor om yttrandefrihet och tryckfrihet har och de gränsdragningsproblem som kan uppkomma.
På lagstiftningssidan har bl.a. barnpornografibrott lyfts bort från TF och YGL, dvs. grundlagsskyddet har upphört, medan ett antal nya hotbrott har införts i TF:s brottskatalog (som tillämpas även för YGL). Europarättsliga fall visar att både EG-rätten och Europakonventionen måste beaktas på ett korrekt sätt.
Det finns många rättsfall från senare år från Högsta domstolen, Regeringsrätten, Marknadsdomstolen, EG-domstolen och Europadomstolen som visar vilken aktualitet frågor om yttrandefrihet och tryckfrihet har och de gränsdragningsproblem som kan uppkomma. På lagstiftningssidan har bl.a. barnpornografibrott lyfts bort från TF och YGL, dvs. grundlagsskyddet har upphört, medan ett antal nya hotbrott har införts i TF:s brottskatalog (som tillämpas även för YGL). Europarättsliga fall visar att både EG-rätten och Europakonventionen måste beaktas på ett korrekt sätt.
Tryckfrihetsrätt uppfattas ofta som ett svårt ämne och det är många mer eller mindre kniviga frågor som aktualiseras när man tar sig an TF, en grundlag från 1949. Ändå måste TF tillämpas på dagens radikalt ändrade förhållanden, något som ytterligare kompliceras av både europeisering och internationalisering.
Information sprids snabbt över nätet och en server kan vara belägen i ett helt annat land än där brottet utspelas. År 1991 tillkom yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd för yttranden i vissa medier, t.ex. TV och radio. Den tekniska utvecklingen har emellertid varit mycket snabb, vilket lett till upprepade lagändringar och en alltmer komplicerad lagstiftning. Tryck- och yttrandefrihetsberedningen försöker att hitta en mer teknikoberoende grundlag och arbetar brett med flera olika alternativ.
I den fjärde upplagan av denna bok har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. hösten 2008.
Boken ger en orientering i tryckfrihetens komplicerade rättsliga konstruktioner. Tryckfrihetsförordningen (TF) är från 1949 och 1991 tillkom yttrandefrihetslagen (YGL). Men den tekniska utvecklingen går fort och lagstiftningen har svårt att hänga med. I den nya, femte upplagan har rättspraxis och lagändringar följts upp t.o.m. januari 2013.
Boken är avsedd att ge en uppfattning om tryckfrihetens innebörd i ett vidare perspektiv. Lagtexten i tryckfrihetsförordningen (TF) är ålderdomlig och ger upphov till diverse tolkningsproblem och andra svårigheter. När TF tillkom år 1949 var kopiatorer av modernt snitt ovanliga; datorer och Internet inte ens påtänkta. Ett system likt TF:s, som förutsätter en i förväg identifierad person att ställa till ansvar vid tryckfrihetsbrott, passar helt enkelt inte in i en modern webbmiljö med elektroniska anslagstavlor, etc.
1991 tillkom yttrandefrihetslagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex TV och radio. Men den tekniska utvecklingen fortsätter och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter.
Bilden kompliceras av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget.
Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar - Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EUdomstolen - som visar på ämnets aktualitet och hur gränsdragningsproblem kan uppkomma. T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
Boken är tänkt att användas i grundutbildningen och några tidigare kunskaper i tryck- eller yttrandefrihet förutsätts inte. Många exempel från autentiska rättsfall gör ämnet levande.
I den femte upplagan har rättspraxis följts upp och författningsändringar t.o.m. januari 2013 beaktats.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Hon är författare till ett flertal egna monografier och läroböcker.
Bok: 218102
Anmäl textfel
