Tryckfriheten uppfattas ofta som ett svårt ämne och onekligen är det så att många mer eller mindre kniviga frågor aktualiseras när man griper sig an vår tryckfrihetsförordning (TF) från år 1949. Mycket har hänt sedan den trädde i kraft och då det var vanligt att skrifter trycktes i tryckpressar med hjälp av gjutna typer, blytryck etc. eller att de stencilerades genom hektografer. Dagens persondatorer med tillhörande s.k. inkjetskrivare eller Internet var inte ens påtäntka när TF tillkom annat än möjligen i någon framsynt forskares vildaste fantasier. Ändå måste vår TF tillämpas på dessa radikalt ändrade förhållanden, vilket ytterligare kompliceras av den internationalisering som vårt samhälle och vår rättsordning har genomgått: Information sprids blixtsnabbt över nätet och en server kan vara belägen i ett helt annat land än där brottet utspelas.

Det finns många rättsfall från senare år som visar vilken aktualitet frågor om tryckfrihet och yttrandefrihet har. Nämnas kan t.ex. nazistföreläsningen vid Umeå universitet, där fråga bl.a. uppkom om ansvar för arrangör och föreläsare med stöd av BrB medan publiceringen av föreläsningen över Internet bedömdes enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Ännu ett fall är Aftonbladets publicering av hotfulla bilder av nynazister bl.a. utanför en känd journalists bostad. Detta fall, som inte kunde föranleda straff enligt BrB eller TF, gav upphov till mycket kritik och grundlagen har nu ändrats för att vi i framtiden skall stå bättre rustade i liknande situationer. Detta har skett genom att TF:s brottskatalog utökats med bl.a. olaga hot. Det är intressant att notera att en omvänd reform, men med snarlikt syfte, faktiskt genomfördes för ett par år sedan. Då togs barnpornografibrotten bort ur TF för att kunna bestraffas på mer effektivt sätt genom BrB.

Boken behandlar frågor om tryckfrihet i ett större perspektiv och knyter an till yttrandefriheten i YGL, RF (regeringsformen) och Europakonventionen. I boken behandlas också frågor om den nya teknikens betydelse och om det är möjligt – och önskvärt – att åstadkomma en s.k. teknikoberoende grundlag. Därutöver ges en traditionell orientering i grundläggande tryckfrihetsrättsliga frågor och begrepp. Framställningen levandegörs genom hänvisningar till rättsfall, JK- och JO-fall, påhittade exempel samt många bilder och tablåer: Allt för att underlätta för läsaren att tränga in i tryckfrihetsrättens mysterier.

I den tredje upplagan har praxis liksom lagändringar följts upp t.o.m. våren 2005.