LitteraturMagazinets recension
av Grip till varje pris : Falkarna, CSG och de rättsvidriga väktarmetoderna 1996–2014, Kolbjörn Guwallius
Gedigen granskning av olaglig klotterbekämpning
Reportagebok om jakten på klottrare i Stockholmsområdet. Kolbjörn Guwallius avslöjar olagliga metoder.
”Tänk Stasi, fast privat och bara inriktat på klotter”. Så sammanfattar författaren och journalisten Kolbjörn Guwallius själv bevakningsföretaget CSG:s kamp mot klottrarna och graffitimålarna.
Den gedigna reportageboken ”Grip till varje pris” har en titel som anspelar på att jakten på klottrare i Stockholmsområdet inofficiellt har kunnat luta sig mot i princip vilka metoder som helst. Och det är klottrarna, inte klottret, som tycks ha varit måltavla. Med rättesnöret att ändamålet helgar medlen visar Kolbjörn Guwallius hur bevakningsföretaget CSG i sin iver att göra sitt jobb åt Storstockholms Lokaltrafik, SL, förföljt ungdomar som genom sin klädsel ansetts vara presumtiva klottrare, låtit de som faktiskt visat sig måla, slutföra sitt klottrande för att slutligen kunna gripa dem. I väntan på polisen passar väktarna sedan på att fota dem och avkräva personuppgifter, som sedan har samlats i digitala register. och så lägg till detaljen att ungdomarna många gånger varit minderåriga. Fullkomligt rättsvidrigt alltså.
”Grip till varje pris” är pedagogiskt indelad i kronologisk ordning. Första delen beskriver tiden mellan 1996 och 2003 då Falck Security, och väktarna som kallades Civila Spaningsgruppen, fick uppdrag från SL för att bekämpa klottrarna i Stockholmsområdet. De kontroversiella, och olagliga, metoderna utformades med hemligt spaningsarbete och registrering av både misstänkta och gripna klottrare.
Utifrån Guwallius dokumentation står det klart att SL måste ha känt till metoderna och de verkade inte heller ses som en nackdel när man skulle förnya upphandlingen av klotterväktare 2002. När Falcks metoder avslöjats och SL tagit starkt avstånd av registreringen under 2003, bröts allt samarbete, bara för att inleda ett nytt samarbete med ett bolag, som tar namnet CSG, med medarbetare från gamla Falckgruppen. Namnet är en tydlig blinkning till Civila Spaningsgruppen, menar Guwallius och visar sedan hur metoderna börjar användas igen mellan 2003 och 2011. Och hur de fortfarande används.
Kolbjörn Guwallius presenterar ett grundligt och omfattande researcharbete och han återvänder genom hela boken till sitt källmaterial för att genom bevis på bevis visa att den olagliga registreringen äger rum och hur den går till. Intervjuer och mailkorrespondens med tidigare verksamma klotterväktare, tjänstemän och chefer på de granskade företagen ger en komplex bild av en verksamhet som få vill kännas vid, men som många känner till. Den olagliga arbetsmetoden att väktare frångår uniformskravet och bedriver spaningsarbete som i hemlighet dokumenteras i ett fotoregister är häpnadsväckande att läsa om.
Det är många exempel som Guwallius lyfter fram. Boken innehåller mängder av, nästan för många, muntliga vittnesmål från både väktare och klottrare, vissa gripanden har till och med filmats.
Förutom de otvetydiga beläggen för att olagliga register har använts, med vad som verkar vara både polisens och SL:s goda minne, så är bland det mest anmärkningsvärda att ansvariga parter antingen förnekar att det har skett en systematisk övervakning med olagligt fotoregister eller inte tycks se det som ett problem, det gäller inte minst polisens vetskap om väktarnas metoder.
Kolbjörn Guwallius bok är viktig i klotterdebatten som i Stockholm har väldigt låsta och ideologiska positioner.
”Grip till varje pris” är ett ambitiöst och seriöst försök att problematisera bilden av arbetet med nolltoleransen mot klotter i Stockholm. Men bokens redogörelse för den olagliga klotterjakten skapar också många nya frågor. Hur kommer CSG och SL att fortsätta jobba med klotterbekämpningen? Hur mycket skattepengar läggs på klottersanering, som hade kunnat undvikas om väktarna arbetat brottsförebyggande och hejdat klottrarna istället för att se på tills klottret färdigställts? Varför väsnas inte politiker och tjänstemän mer när uppenbara integritetskränkningar förekommit av medborgarna?
Jag ser helt enkelt fram emot en uppföljning.
Mottagen: 22 augusti 2014
Anmäl textfel
