Jag är ett Kalle Anka-barn med magiska nycklar - LitteraturMagazinet

Erika Wallman

Jag är ett Kalle Anka-barn med magiska nycklar

På senare tid har det diskuterats livligt hur man ska förmå barn och ungdomar att läsa mer och bli bättre på att läsa. Är det skolans eller föräldrarnas ansvar? Ska man läsa bra skönlitteratur eller roliga serietidningar?

Jag har så klart inget svar på detta, men jag har en historia. En riktigt skamlig sådan i litterära kretsar.

Jag är ett så kallat – och nu ska jag mynta ett nytt begrepp – Kalle Anka-barn. Jag har nästan bara läst Kalle Anka-tidningar som barn. Från frukost till läggdags. Dessförinnan Bamse. Några Pixi-böcker kommer jag ihåg när jag ser dem, liksom några andra ärvda böcker. Fem-böckerna och Hemliga Sjuan tävlingsläste jag med min bästis, hon vann varje gång. Och jag minns bara en enda biblioteksbok, fast det antagligen var fler. Tja, that's it.

Jag tänker på det allt oftare. Hur det kommer sig att jag, som läst så lite, och så "dåliga" saker, har hamnat här, i ett sammanhang där det handlar om skrivande? Jag som varken läst mycket böcker eller rätt böcker. Hur kan jag skriva om läsning och böcker? Hur kan jag lära andra hur man ska skriva, hur kan jag alls förstå det jag läser och få till de berättelser jag skriver? Kort sagt; hur kan jag jobba med språk?

Kanske handlar det om att jag alltid använt mitt språk? Jag har gjort egna serier, böcker och korsord. Flyttat runt ord, skapat meningar, satt dem i sammanhang, kopplat ihop dem med bilder och känslor. Alltid haft en pysselbok med ord till hands.

Läser jag en bok så skriver jag om den under tiden; byter ut ord och stryker meningar, testar röster. 

Jag har tränat så här i hela mitt liv, det har varit frivilligt och jag har haft roligt. Det är mina tre magiska nycklar.

Så – jag tror inte att det räcker med att läsa om man ska bli bra på att skriva. Det viktiga är att jobba med språket; leta synonymer, rimma, leka med orden.

Det handlar inte om att ha störst ordförråd när man dör. Det är den som använder sina ord som vinner. 


Profil: Erika Wallman

8 maj 2013
 

Anmäl textfel

Hej,

Vad roligt det ska bli att få ta del av tips och råd i mitt skrivande. Galet roligt. Känner igen det du beskriver. Min dotter var i många år medlem i Kalle Ankas bokklubb. Tror inte det skadat henne, hon är också bra på att formulera sig. Precis som du. Jag är så imponerad av alla sätt att beskriva olika sammanhang, olika känslor, att ge uttryck åt stunden och känna in och sätta ord. Jag ser fram mot fortsättningen som följer....

Med vänlig hälsning

/Carin Stagnell

"debutant"

14 maj 2013

Jag tycker själv att det är intressant att höra om andras läsminnen och läsresor genom livet, det blir så tydligt att alla är olika och har olika behov och intressen, både som barn och som vuxna. Man får också en förståelse för det hästjobb som lärare och bibliotekarier gör som försöker se individen och hitta vägar som passar just hen.

Lycka till med ditt skrivande, hoppas att våra övningar kan vara till glädje och hjälp att komma igång. Att tycka att något är galet roligt räcker också väldigt långt, känner så väl igen den känslan.

14 maj 2013
Skriv svar

Mina föräldrar kom alltid hem med stora kassar med böcker när det var bokrea. Men vi läste också mycket serier. De sa: vi skiter i vad ni läser, bara ni läser!

9 maj 2013

Och jag också.. Men jag blev tvingad att läsa Kalle på finska, min mamma ansåg nämligen att det fick mig att hålla modersmålet vid liv. Undrar hur det påverkat mig? :)

Jag jämnade nog ut det lite med att plöja igenom alla Fem-böcker på svenska..om och om igen.

9 maj 2013

HA! Det gjorde jag också! Läste Kalle Anka och andra serietidningar. Men förstås också böcker av olika slag. Från de där tunna barnböckerna - minns en som var blå på utsidan och hade bilden av en gris, men minns inte vad den hette - via Pippi Långstrump och fem-böckerna och tjejböcker och vidare och viodare tills jag landade även med vuxenböcker.

Men jag löäste förstås också på flingpaket. Och på mjölkförpackningar. Och reklamen på bussen.

Mamma förbjöd mig nämligen att läsa för hon trodde jag skulle förstöra ögonen.

Varpå jag förstås läste i smyg.

Skrivit har jag förstås också gjort sedan låååååååång tid tillbaka. I perioder visserligen, och väldigt varierande vad jag har skrivit. Hur jag har skrivit.

Jag tror det viktigaste är hur man förhåller sig till språket. ATT man har någon form av uttryckssätt. Exakt hur, är väldigt personligt och varken bättre eller sämre än någon annans sätt.

Jag läser, jag skriver, jag använder mig av ordlekar och jag ser på film. Jag ser även gärna på bildkonst, målningar och foton alla kategorier, och leker själv även med bildskapande. För det ligger så nära vartannat! Att skapa ord av bilder, bilder av ord och bilder i orden.

9 maj 2013
Kommentar av Håkan

Underbart! Samma erfarenhet av Kalle här!

9 maj 2013
litteraturmagazinet.article_179355.comments
ANNONS

Redaktör

Erika Wallman är utbildad inom textdesign och är redaktionsmedlem på LitteraturMagazinet. Här under vinjetten "Wallmans textverkstad" skriver hon krönikor och inspirationstexter som kompletterar skrivarskolan.
Om riskerna med att göra passionen till sitt jobb

Om riskerna med att göra passionen till sitt jobb

Jag har än en gång tagit risken och gjort ett brinnande intresse till mitt jobb. Jag jobbar med språk och skrivande och när jag är ledig läser och skriver jag ännu mer. Jag bollar med mina och andras ord nästan varje vaken timme. Därför måste jag hålla hårt i frivilligheten, i nyfikenheten. Jag är livrädd för att skrivandet ska gå på slentrian.

Läs mer ...
Lär dig smaka på orden!

Lär dig smaka på orden!

Vad är det som gör vissa texter så levande? Hur kommer det sig att man tycker att en beskrivning träffar helt rätt? Det är mycket som spelar in så klart, men en viktig del är ordvalet. Att skriva handlar mycket om ordkunskap, om att bygga upp ett ordförråd och kunna välja rätt ord vid rätt tillfälle.

Läs mer ...
Undvik att skriva hissmusik

Undvik att skriva hissmusik

Om vi bortser från intrigen och persongalleriet, miljöerna och dispositionen – vad kan du mer göra för att din text ska bli fängslande och läsvärd? Svaret är enkelt: variation. Se på din text som ett musikstycke! En enformig melodi blir till hissmusik, det vill säga man slutar lyssna. Men strör man ut små, nästan omärkbara nyanser, känns det in i märgen.

Läs mer ...
Det ultimata tipset finns inte

Det ultimata tipset finns inte

Jag tänkte att jag skulle ge dig det ultimata tipset. Inte tipset som gör att texten blir superbra, färdigställd, inskickad, antagen och en riktig kioskvältare. Åh, om jag ändå satt på det tipset! Nej, jag menar det där lilla men ack så viktiga tipset på hur man kommer igång. Över huvud taget. Första tramptaget som leder till nästa och nästa och nästa. Tills det rullar. Men tyvärr. Jag kan inte ge dig det tipset.

Läs mer ...

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

En hästbok utöver det vanliga

Recension: Som stjärnor faller av Lin Hallberg

Unga företagare mot mobbning

Recension: Maja och Hugo upptäcker att alla är olika av Miranda Arvidsson

Två personer, en tillfällighet

Recension: Idag är allt av Nicola Yoon

Försynt om utanförskap

Recension: Sahar som inte syns av Anna Platt
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Chefredaktör: Hanna Modigh Glansholm (tjänstledig)
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.LittMag 2.15.7.onlyNewEditons