Visar filtrerad vy
Visa ofiltrerad vy
Visa omslagsvy
Vad formar din identitet?
En gång för många år sedan var jag på en stor bokhandel i London och köpte där Fruit of the lemon av Andrea Levy. Den var en av alla böcker jag läst som jag verkligen ville läsa med en gång. Trots detta stod den oläst i hyllan till december 2013.
Bokbabbel skrev i veckan om ordet pocketskammen, som hon definierar på följande sätt:
pocketskam s. -men. Känslan man upplever när en bok man köpte som inbunden men ännu inte hunnit läsa utkommer i (billigare) pocket.
Jag drabbas ganska ofta av pocketskammen måste jag erkänna. Jag köper en bok så fort den kommit ut, tänker läsa den bums och så kommer något annat emellan. När det gäller Fruit of the lemon drabbades jag inte av någon sådan, då boken var en pocket, men däremot av en annan skam som skulle kunna benämnas bokhögsskammen. När det väl blev dags att läsa Levys bok under en litteraturkurs var den helt borta. Jag letade, letade och letade, men fick till slut köpa en e-bok.
Var det då värt det? Det tycker jag. Fruit of the lemon är en intressant bok om Faith som bor i Storbritannien, men har föräldrar från Jamaica. Hon känner sig brittisk, men märker att hon ibland behandlas annorlunda på grund av sin hudfärg. Hennes bror menar att hon sviker de sina då hon bor i ett hus med tre britter och drömmer om ett jobb på BBC där inna andra färgade finns. När föräldrarna berättar att de tänker flytta tillbaka till Jamaica blir Faith minst sagt upprörd. Är det verkligen deras hemland?
Fruit of the lemon utspelar sig i Storbritannien och Jamaica, för av en slump blir det nämligen så att Faith hamnar där och inte hennes föräldrar. Det här är en mycket läsvärd bok om identitet och vad som egentligen formar oss.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Läst 2013 #recension
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
En trio deckare
I slutet av förra året läste jag i rask takt tre deckare. Det får bli ett gemensamt inlägg om dem.
Jag tycker mycket om systrarna Grebe och Träffs böcker om psykologen Siri Bergman och när lässvackan var som djupast kändes det smart att läsa en bok i en redan påbörjad serie. Mannen utan hjärta är den fjärde, fristående boken om Siri och hon har fått ett nytt jobb inom polisen. Skönt, då det började bli väldigt märkligt att hon alltid hamnade mitt i utredningar. Grebe och Träff har bytt förlag och kanske är det därför Mannen utan hjärta verkligen känns som en nystart. I förra boken kunde Siri äntligen släppa sin döda man efter att ha rotat i hans död och med ett nytt jobb börjar hon om på många sätt. Jag gillar den nya Siri, men tycker att det är synd att hon lyckats trassla till sitt privatliv så mycket. Igen. Förvisso står det privata lite mer i bakgrunden är det brukar göra och det mesta koncentreras på fallet som utredningsgruppen försöker lösa. En homosexuell man hittas brutalt mördad i sin lägenhet. Hans hjärta är uttaget och placerat i en skål. Senare skjuts en liten pojke och det visar sig att de båda mördats med samma vapen. Det är en spännande och välskriven intrig helt klart. Många pusselbitar och bra tempo.
Den andra deckaren blev Skuggpojken av Lucifer, aka Carl-Johan Vallgren. En bok som börjar med att en pojke rövas bort. Året är 1970 och vi förflyttas sedan till nutiden där vi får sedan lära känna en familj som inte är som andra. En ganska vanlig kriminalroman, som börjar bra men blir vansinnigt seg från mitten och framåt. Vi får tidigt veta nästan allt och upplösningen är rätt tråkig ärligt talat. Vallgren använder också irriterande fraser som "plötsligt kom hon att tänka på..." och mycket få sin lösning på lite väl slumpartade sätt. Ingen höjdare alltså, men jag gillade verkligen huvudpersonen Danny Katz och kan tänka mig att läsa fler böcker i serien av den anledningen.
Sedan läste jag slutligen Stenhjärtat av Katarina Wennstam och återsåg då en annan favorit, målsägarbiträde Shirin Sundin som utses att föra en sexmånaders bebis talan. Flickans föräldrar tar henne till akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus då hon slutat andas och snart misstänker läkarna shaken baby syndrom. En otroligt obehaglig bok som det gör nästan för ont att läsa. Mycket vikt läggs också på Sundins privatliv och även kommissarie Charlotta Lugn får stort utrymme. Kanske blir det lite väl mycket privatliv, men det är absolut en bra bok.
Nu är det svårt att rekommendera böcker mitt i en serie, men av de här tre böckerna tycker jag ändå att Mannen utan hjärta är klart bäst, följd av Stenhjärtat och slutligen Skuggpojken. Det märks att Vallgren är en ovan deckarförfattare. Han har inte riktigt hittat sin egen stil utan följer istället en ganska vanlig standardmall, förutom att han verkar ha glömt den spännande avslutningen.
Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #Läst 2013
Kommentera
En sista sammanställning
Snart ska jag lämna läsåret 2013, men här kommer en sista sammanställning.
Listan innehåller inte bara böcker utkomna 2013, utan alla böcker jag och grabbarna O läste under förra året.
Årets kvinnliga författare Jag väljer Bodil Malmsten som alltid är briljant och som i år skrev sin sista (?) loggbok.
Årets manliga författare 2013 läste jag de två sista delarna i Jonas Gardells viktiga trilogi, så han är ett självklart val.
Årets skönlitterära bok Shit, det är så svårt att välja bara en, men nu tvingar jag mig själv och väljer då Åren i Paris av Paula McLain.
Årets facklitteratur Jag har knappt läst något, förutom kursböcker då och de räknar jag inte med. Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink knockade mig dock. Mycket intressant och tänkvärd.
Årets ungdomsbok Kodnamn Verity måste det bli.
Årets barnbok Vi har funderat jag och grabbarna O och en av de få böcker vi kunde enas om är Fiskplåtar och bajsdrakar av Torbjörn Flygt som vi läste i våras. Kan du inte skriva fler böcker för barn snälla Torbjörn?
Årets grafiska roman Hur man botar en feminist av Nanna Johansson.
Årets självbiografiska Jag läste äntligen Myggor och tigrar av Maja Lundgren och det var en känslosam upplevelse.
Årets överraskning Att Döden och Pingvinen av Andrej Kurkov var mer än en rolig titel.
Årets nykomling Jag har aldrig tidigare läst något av Elizabeth Hand, så för mig är hon årets nykomling.
Årets debutant Svårt val, men eftersom jag tjatat om Valle Wigers sedan jag läste God natt, oktober i våras får det bli han.
Årets återseende Jag var väldigt glad över att Fågelbarn av Christin Ljungqvist var lika bra som debuten.
Årets besvikelse Jag trodde att Svindlande höjder var en romantisk och trevlig bok, men ack vad fel jag hade. Gillade inte alls.
Årets nagelbitare Innan jag somnar av S J Watson är galet spännande.
Årets roligaste Jag läser sällan roliga böcker, men jag skrattade gott åt lyrikromanen God went to beautyschool av Cynthia Rylant.
Årets snyftare I kroppen min av Kristian Gidlund är utan tvekan det sorgligaste jag läst i år.
Årets mest provocerande Hatet av Maria Sveland provocerade många. Vissa provocerades av hatet, andra av feminismen. Jag tillhör som ni förstår de förstnämnda.
Årets tankeväckare Jag blev helt galen då jag läste In som ett lamm, ut som en tigrinna av Vanja Hermele. Dubbelmoral är förkastligt och allt för vanligt. Att ord och handling är två helt olika saker blir glasklart under läsningen.
Årets titel Jag tycker mycket om titlar som har med musik att göra och väljer därför Ge mig arsenik av Klara Krantz.
Årets kvinnliga huvudperson Utan tvekan Anna Viktorialia i Jessica Johanssons läsvärda och udda debut Thrillerliv.
Årets manliga huvudperson Klart det måste bli Ove.
Årets kvinnliga biroll Segrid i Vägen mot Bålberget, som är betydelsefull för handlingen trots att vi aldrig får höra just hennes röst.
Årets manliga biroll Mohammed Khan i Paradisträdgården är kanske mer än en biroll. En otroligt viktig och betydelsefull karaktär.
Årets bok som borde bli film: Mannen som glömde sin fru av John O'Farrell hade blivit en riktigt bra och trevlig brittisk mysfilm.
Taggar: #Bäst 2013 #Läst 2013 #boklistor
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Om att utmana sina bekvämlighetszoner
Det där med genrer är lurigt. Egentligen skulle det kanske vara epik, dramatik och lyrik eller varför inte fiktion och fakta. Jag har valt att dela upp de genrer jag läst på ett lite annat sätt.
De "vanliga" romanerna innefattar så mycket egentligen. Vad är egentligen en "roman"? Jag har valt att lyfta ut chick-lit, som jag tycker förtjänar en egen tårtbit. Inom spänning ryms deckare, thrillers och även skräck. Min lite hemmagjorda genre "självbiografiskt" innefattar såväl krönikesamlingar som rena självbiografier. Inte fiktion i alla fall. Eller i alla fall inte helt och hållet.
Varje år tänker jag att jag ska läsa mer lyrik, men i år var det sämre än någonsin. En hel del prosalyrik har det dock blivit, alla finns i tårtbiten "ungdomsböcker".
Grafiska romaner har jag bara läst de senaste åren och det är en ny, kul genre som ger mig mycket. Mer sådant 2014. Jag ska också försöka mig på lite mer skräck, har till exempel lovat att läsa Stephen King.
Vilka genrer läser du helst inom? Vilka ligger utanför din bekvämlighetszon?
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 2 kommentarer
Minst 25 länder 2014
Förra året läste jag böcker av författare från 22 länder, målet var 20 så jag måste säga att jag är nöjd. I år tänker jag mig ännu fler, men jag sätter ett rimligt mål på 25.
Böckerna jag läste kom från följande länder:
- Australien
- Azerbajdzjan
- Danmark
- Elfenbenskusten
- Frankrike
- Finland
- Holland
- Indien
- Irland
- Japan
- Kanada
- Kuba
- Libanon
- Marocko
- Norge
- Ryssland
- Schweiz
- Storbritannien
- Sverige
- Tyskland
- USA
- Vietnam
Fördelningen såg ut så här:
Istället för att ha med en massa små tårtbitar samlade jag ihop övriga Europa, Asien och Afrika. Som ni ser blev det visserligen många länder, men också otroligt mycket svensk litteratur. Förra året var det dock hela 58% svenskt. Noterbart är också att USA gått om Storbritannien och att förra årets femma Italien inte finns med på listan alls. Inte heller sexan Israel.
Ett mål på 25 verkar mer än rimligt. Kanske borde jag också lägga till målet att faktiskt läsa mer än en bok från de mer ovanliga litteraturländerna.
Vilka länder läste du böcker från 2013?
Taggar: #Läsutmaningar #Bokgeografi. Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Nu tar e-böckerna över
Ett gammalt blogginlägg från 2009 om min skepsis inför e-böcker användes i en universitetskurs och jag insåg hur mycket min inställning till detta smidiga format förändrats. Snart är 50% av de böcker jag läser e-böcker.
Jag både köper och lånar e-böcker. Får jag välja läser jag även recensionsböcker i samma format. Mest har det att göra med smidigheten, min brist på tålamod, men också om platsbrist. Jag får helt enkelt inte plats med fler böcker hemma. Det där att jag behöver läsa en pappersbok för att det ska kännas på riktigt har jag kommit över, men att shoppa loss i en fysisk bokhandel finns det ändå ingenting som slår.
Så här ser fördelningen ut i år:
Vilket format är vanligast bland de böcker du läser?
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 7 kommentarer
Män, kvinnor eller både och...
Jag älskar statistik och diagram när det handlar om läsning. Därför kommer jag de närmaste dagarna att presentera en hel del statistik. Jag börjar med den enklaste sammanställningen som handlar om kön.
Män läser böcker av män och kvinnor läser böcker av män och kvinnor brukar det heta. Själv har jag alltid läst fler böcker av kvinnor än av män. 2011 läste jag böcker som till 72% var skrivna av kvinnor, 2% var skrivna av både män och kvinnor och 26% av män. Förra året var fördelningen något jämnare då 47% var skrivna av kvinnor, 39% män och 14% av båda.
Så här såg det ut 2013
Hur ser fördelningen ut när det kommer till din läsning? Hur mycket bryr du dig om författarens kön?
Taggar: #Läsning #Lässtatistik #Läst 2013
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Linda Odén är en av Sveriges mest uppmärksammade och hyllade bokbloggare - känd från bloggen "enligt O" som 2012 utsågs till "Årets bästa bokblogg". Hon har bloggat sedan 2009 och älskar böcker och böckernas värld. Till vardags är hon lärare i svenska och engelska på en grundskola utanför Göteborg.
