hej
Visa standardvy
Visa omslagsvy
Läsa i skolan
Jag tror att jag gick i sjuan när en lärare läste ur en bok för oss och jag tyckte att det var FRUKTANSVÄRT tråkigt. Jag minns det alldeles särskilt från alla andra högläsnings situationer jag varit med om. Boken var bra, det var den, men hon som läste för oss läste verkligen inte bra. Och inte hade vi fått välja själva heller, vilket aldrig slutar 100% bra i en klass med över tjugo personer.
Det är få gånger det har fungerat bra när en lärare har haft högläsning. Alltid är det någon som blir otålig och anatgligen hör jag till den gruppen. Jag slutar lyssna och boken känns alltför påtvingad. Jag vill inte bli påtvingad en bok.
I fyran däremot fick vi själva välja vilken bok vi skulle läsa, och när vi läst ut boken rangordna den genom att ge den poäng 1-5 och skriva en kort sammanfattning om vad vi tyckte om boken på en utklippt läslus i valfri färg, som sedan sattes upp på väggen tillsammans med flera andra. Dessa bildade tillsammans en larv som blev längre och längre. Det var såklart jätteroligt och spännande att se hur lång den blev! Jag tror att vi fick något form av pris och firade när vi kommit till en viss siffra.
Som sagt, vi fick välja bok själva, vi pratade med varandra om vilka böcker vi valt och vad vi tyckte och bytte kanske böcker med varandra. För min del fungerade det jättebra. Andra skulle däremot fått hjälp att välja bok efter intresse och behövt mer motivation att läsa, att uppmuntras att leta vidare efter ''den rätta boken'', vilket inte alltid är så lätt att hitta.
Häromdagen läste jag en tidningsartikel om barn som fick läsa böcker i skolan endast när det blev för stökigt i klassrummet, som om att det var ett verktyg att använda när det blev stökigt. Då kom jag plötsligt ihåg att det har jag faktiskt varit med om. Ett sådant där minne som man förtränger för det var så tråkigt och deprimerande. Istället för att läsa satt man ju och tänkte på situationen som hade uppstått och kunde inte fokusera alls. Läsning kan inte användas som ett verktyg för att skapa ordning i kaos.
Det måste såklart vara svårt att som lärare försöka anpassa situationen till flera olika individer med olika inställningar till läsning, men jag önskar verkligen att alla försöker och förstår att läsning är en viktig del. Inte minst vad gäller att utveckla sitt språk.
Avdelning: Ungdom
Kommentera
Ljudbok
Ljudböcker, jag hade aldrig varit en stor beundrare av dem. Egentligen är det väldigt dumt, jag var okapabel till att acceptera att de faktistk var bra.
Men, jag erkänner att jag har haft fel, de är ju superbra. Det är ofta jag har varit rastlös och velat läsa men sådär inte orkat på ett oförklarligt sätt. Eller att man står och rör i någon gryta (inte häxbrygd dock) eller ligger halvtrött och känner att NU skulle jag vilja att någon läste en bok för mig för jag kan inte göra det själv. Jag blir frustrerad över min egen ofömåga att se det positiva med en ljudbok. Kanske var det rädslan över att det skulle ta över böckerna helt och hållet och det var så mycket lättare att bara säga nej.
Det jag kan tänka på nu, när jag har accepterat läget, är att ''tänk om boken är bra, men uppläsaren är kass''. Ja, då kommer jag ju att bli så upprörd att jag vägrar röra någon mer ljudbok på länge. Eller skickar hatmejl, eller något liknande i avreagerande syfte. Jag har ganska höga krav på det mesta, liksom på mig själv, så det kan bli en lång väg att gå.
Ni som är insatta i det här med ljudböcker, vilket antagligen är de flesta människor, kanske tycker att det här låter otroligt dumt. Kanske att man aldrig, eller nästan aldrig, stöter på den sortens misslyckade uppläsare. Ja, då sitter jag här och oroar mig i onödan. Jag måste ändå säga att skillnaden mellan att läsa en bok och höra någon läsa den är för mig enorm. Jag var ganska liten när jag hörde på ljudbok senast (heter det ens ljudbok eller heter det något annat nuförtiden?) och intrycket var inte riktigt det samma. Kanske en annan annledning till mitt avståndstagande. Mina tankar om boken blev inte de samma, och det var uppläsarens röst som naglade sig fast i mitt minne när jag tänkte på boken. Ni vet, när man läser en bok och i sitt huvud skapar den egna bilden av karaktärerna, platsen och rösterna, ja, det fungerade inte så för mig med ljudböckerna. Men, som sagt, jag var mycket mindre då, och nu känns det som om det är dags att göra ett nytt försök. Lägga alla mina negativa tankar åt sidan och ge det en chans! Eller flera....
Avdelning:
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Böcker jag ser fram emot
När jag läser om Kvinnan som gick till sängs i ett år blir jag ju lite knäpp. Som det framgår av titeln handlar det om en kvinna som blir less och behöver en paus. På Printz publishing hemsida skriver de ''snart har hon fans som belägrar huset och vill ta del av hennes ”visdom” Den här boken vill jag läsa! Den kommer ut i Maj 2013.
Den andra boken jag har spanat in handlar istället om en man, som glömmer sin fru. Hmm, ja det kanske inte riktigt matchar men det blir en fin kontrast. Ännu en gång säger titeln direkt vad berättelsen handlar om, och även här har jag läst om boken på Printz publishing och känner av en likhet i tokigheten i böckerna.
Den här boken kom ut den 5 mars 2013
Jag får väl erkänna att jag blev lite besatt i böcker med udda berättelser efter att jag läst Andrew Kaufmans böcker '' Alla mina vänner är superhjältar'' och ''Den krympande hustrun'' . Så jag fortsatte leta på Printz publishing efter liknande böcker, jag är mycket nöjd med resultatet!
Tidigare har jag inte haft något förlag som jag så gått tillbaka till och letat efter böcker hos, men det kanske är något jag borde göra oftare? Det är roligt med små förlag som har ett genomgående tema! Tack så mycket till Printz!!
Avdelning: Feelgood
Kommentera
Trendiga böcker
Är det bara jag som tycker att det är tråkigt att hålla i samma bok som femhundra andra? Ja, det räcker att hålla i boken för att jag ska känna deprissions-liknande tankar. Det är som om att boken har förlorat sin glans.
Så jag tänker mig att jag sitter och läser en bok. Den är lite sådär halvbra och det känns som om att jag har läst den förut. Senare ser jag flera reklamskyltar för boken, den står i alla skyltfönster och det är den boken som alla pratar om. Då får jag en sådär nej-känsla och kommer antagligen inte att läsa klart den. Det skulle inte vara värt det. (Missförstå mig inte, hade den varit bra så hade jag läst klart den, men kanske inte med samma upptäckar-glädje. Jag antar att jag har dålig erfarenhet av böckerna i skyltfönstret.)
Det låter som om att jag är en egoistisk bokläsare som anser att jag är den enda som får läsa viss böcker. Så är det inte. Om jag hittar en bok och känner att ''wow vad den är boken är bra'', skulle jag lätt kunna tipsa så många som möjligt om den. Det är mycket roligare att tipsa om och läsa böcker som inte redan är överväldigade av reklam. Det får en slags charm. Istället för att ställa sig och prata om en bok som det står om överallt och alla redan vet allting om. Vad är det roliga med det? Bokdiskussioner är spännande, men jag förlorar lusten när den redan diskuterats 1000 gånger runtom på jorden.
Jag tycker om att hitta de där små guldkornen som man så ofta missar för man är för upptagen med att läsa det som bokhandeln tipsar om och de böcker som får så stor plats i media. Det blir så mycket mer spännande att få upp ögonen för någonting nytt. Det händer inte varje dag, men när det händer blir det plötsligt så mycket mer spännande!
Avdelning: Skönlitteratur
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Vattenskadad
Man vet aldrig när viljan efter alla dessa böcker som svävar omkring i någon slags atmosfär ska komma tillbaka när den har försvunnit. För mig försvann den helt ett tag och bara tanken på dem gav mig nästan huvudvärk.
Men igår, i ett kallt badkar och en vattenskadad tidning i händerna, ja då kände jag plötligt att jag ville läsa en bok. ''Ge mig en bok och jag skall läsa den'', ungefär, fast inte lika dramatiskt. Utan det var mera ett sådant där; ''va fan håller jag på med? Jag vill ju visst läsa böcker''. Det är så konstigt att man kan tappa greppet om någonting sådär plötsligt utan att man märker det själv. Ingen annan märker det väl heller för man ser ju helt normal ut. Antagligen mer normal än innan då man bar omkring på böcker hela tiden och betedde sig som besatt.
Så, pepp pepp, nu ska det letas böcker i alla dess hörn och skrivas kilometer långa listor med böcker som jag vill läsa och så ska jag börja någonstans mitt i på listan och bli helt koko och läsa och läsa och läsa!
FORTSÄTTNING FÖLJER ...
Avdelning:
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Gott och blandat
Inte förrän i början av augusti fick jag lust att läsa en bok igen. Då hade det gått ungefär två månader då jag verkligen inte kände den minsta önskan till att läsa någon bok över huvud taget. Ganska konstigt för att vara jag. Men i alla fall. Det var då i början av augusti jag ville börja läsa igen, och kände en stor längtan till en sommarbok. Så det var ju inte helt oväntat att jag började läsa Tove Janssons ''Sommarboken''. En härlig liten pingla i bokhyllan, om jag får säga så. Den är otroligt sommrig och man kan verkligen luta sig tillbaka i solstolen i skuggan och känna sommarkänslan i hela kroppen, nästan som om att det skulle vara för evigt.
Vid sidan om detta fick jag syn på boken ''Tiger im Schlamm'' , på svenska ''med Tigern på slagfältet'', av Otto Carius. En väldigt kontrast till ''Sommarboken. Otto Carius skildrar andravärldskriget från sin synvinkel där han kör stridsvagn på den ''tyska sidan''. Han får under sin tid i kriget den höga tapperhetsutmärkelsen Riddarkorset.
Hans berättelse är väldigt spännande och meddragande. Speciellt för någon som är intresserad av kriget. Boken kommer defenitivt att följa med mig ett bra tag.
Och så var jag ute och pockade svamp förra veckan. Kantareller. En av mycket mycket få svampar jag faktiskt känner igen. För övrigt är det väl flugsvamp, trattkantareller (nu, efter att blivit visad hur man känner igen dem) och ....... ja. Så egentligen borde jag väl läsa en svampbok. Men det finns så otroligt många och vissa är bara för mycket konstig text helt enkelt. Eller så var det kanske alldeles för länge sedan jag försökte läsa någon? Jag vet inte, jag vill verkligen lära mig. Antagligen går jag miste om ganska mycket då jag inte anstränger mig tillräckligt. Så fritt fram med tips på bästa svampboken! Jag vore mycket tacksam!!
Det var den här sommaren det. Ska såklart bli spännande med höstens böcker! Väntar på ''Varför vara lycklig när du kan vara normal'' som dycker upp i september. Även aningens intresserad av boken ''Äta djur'' av Jonathan Safran Foer. Men som vegetarin känns det som om att jag får stämpeln ''köttätar hatare''-varning, bara genom att titta på boken. Så otroligt korkat men sant. Efter att ha läst flera positiva recensioner har jag bestämt mig, jag ska läsa den. Även om jag får en osann stämpel på mig.
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
Haruki Murakami
Den senaste författaren jag fått upp ögonen för är Haruki Murakami. Okej, lite segt kanske eftersom han fick sitt genombrott redan 1987, men ändå.
Första gången jag stötte på denna författare var när jag såg (ja, såg, inte läste...) Norwegian Wood. Måste erkänna att jag inte tyckte att den var lika bra som jag hade hoppats på. Men eftersom att jag såg filmen och inte läst boken så tänkte jag att chansen ändå fanns att boken faktiskt skulle kunna vara bra, men jag hade helt enkelt inte tillräckligt med motivation för att läsa den.
För några veckor sedan köpte hans roman ''Kafka på stranden'' (som där jag köpte den hade ett väldigt snyggt omslag!!) och trots att jag inte läst särsklit stor del av boken tror jag ändå att den kan vara en ny favorit. Samma sak gäller med ''1Q84: första boken april-juni'', som jag sprang på några få dagar senare inne på ett bibliotek (som jag inte besöker särskilt ofta). Jag är väldigt förvånad över att ha hittat två bra böcker på så kort tid, det brukar inte hända.
Som sagt, jag är lite sent ute och många har nog redan läst dessa böcker, men jag är ändå glad och hoppas hoppas hoppas att jag kommer tycka om böckerna när jag har läst ut dem!
Kommentera
/Visa 1 kommentarer
