Uppväxt - Bloggar - LitteraturMagazinet

 Blogginlägg om uppväxt 
 

Döda fiskar, levande barn Vesna Prekopic

Döda fiskar, levande barn

Det är en arbetarklasskildring ur ett barns ögon. Det är ett liv som skildras där man vet sin plats på jorden"

Döda Fiskar av Alf Solander har följt mig sedan jag läste ut den för någon månad sedan. En enkelt berättad historia om ett barns liv under årstidernas växlingar. Den har bitit sig fast.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #barndom #barn #uppväxt #fattigdom #arbetare #arbetarklass #klassamhälle
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Dance of the Happy Shades
Författar-
presentation:
Alice Munro
Pocket
Beställningsvara, 125 kr

Munro skriver starkt om genus

Jag har aldrig tidigare läst Alice Munros noveller, hur jag nu har kunnat undgå det. När hon fick Nobelpriset kastade jag mig inte över de böcker av henne som jag hade hemma, utan lånade ut dem. För en vecka sedan fick jag tillbaka de bägge böcker, ”Dance of the Happy Shades” och ”To Much Happiness”. I den förra, som var Munros debut och utkom redan 1968, finns en novell med namnet ”Boys and Girls”. En novell som fick mig att överösa marginalerna med utropstecken. 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #noveller #novellsamling #genus #kön #feminism #barndom #uppväxt #kvinnligt #Nobelpriset
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Maskerad
Författar-
presentation:
Andrés Stoopendaal

En mycket bra HBTQ-roman

Andrés Stoopendaal kommer ut med en diktsamling våren 2014, men han debuterade 2011 med romanen "Maskerad". En kort men tät berättelse om en fransk tonårskille vid namn Maxence. På första sidan dör hans pappa, men han har svårt att egentligen känna någonting inför detta faktum. Istället har han fullt upp med att intellektualisera världen i ett fåfängt försök att någonsin förstå den.

Maxences tankar är så typiskt tonåriga, den där seriösa, nördiga sortens tonåring som tycker att alla "vanliga" ungdomar är dumma i huvudet. Jag vet - been there, done that, got the t-shirt! Dessutom är Maxence, förstås, upptagen av det här med kärlek och kropp. Han dras till både tjejer och killar, men har främst utrymme för att utforska manskroppen tillsammans med sina vänner.

Stoopendaal skriver speciellt. Tonfallet känns verkligen typiskt för någon som Maxence. Samtidigt har författaren valt greppet att låta sinsemellan helt olika stycken vara sammanklumpade utan att det syns var det ena slutar och det andra börjar. På så sätt kastas jag som läsare hit och dit och blir ständigt överrumplad, fast jag försöker vara på min vakt mot texten.

Boken är kort, 160 sidor bara och det kanske låter helt lagom - men jag blir djupt besviken när jag måste lämna Maxence. Jag tror absolut att Stoopendaal kunde ha skrivit 600 lika bra sidor om denna självupptagna tonårskille. Jag hade gärna läst den tegelstenen och jag ser fram emot fler verk av Stoopendaal!
 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #debut #HBTQ #Frankrike #uppväxt #tonår
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Linda Odén

Bok-
presentation:
Fiskar ändrar riktning i kallt vatten
Författar-
presentation:
Pierre Szalowski
Utg.år: 2013
Danskt band
Finns i lager, 260 kr
Pocket
Finns i lager, 69 kr

Mitt i en isstorm

Det är i början av januari 1998 och en elvaårig pojke får säga adjö till det liv han hittills känt, då hans föräldrar berättar att de ska separera. Han ber vädrets makter om hjälp och tror sig locka fram en isstorm som lamslår Quebec.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Kanada #uppväxt #recension
Kommentera
 

Linda Odén

Bok-
presentation:
Min mormor hälsar och säger förlåt
Författar-
presentation:
Fredrik Backman
MP3 CD
Beställningsvara, 262 kr
CD-skiva
Finns i lager, 343 kr
CD-skiva
Beställningsvara, 203 kr
Pocket
Finns i lager, 73 kr

En annorlunda tvåa

Av en slump läste jag En man som heter Ove, en bok som på pappret är så långt ifrån en lindabok man kan komma och kapitulerade totalt. Jag skrattade, grät och älskade. I detta fallet är jag extremt glad för att jag inte var så snobbig att jag inte läste det som toppade listorna. Nu har jag läst Fredrik Backmans andra skönlitterära bok och det är en helt annan historia.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #fantasi #uppväxt #döden
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Linda Odén

Bok-
presentation:
Kattöga
Författar-
presentation:
Margaret Atwood

Skåda in i glaskulan

Margaret Atwood är en kanadensisk författare som föddes i Ottawa 1939. Hon har skrivit massor, men hittills har jag läst bara två böcker av henne och tyckt om båda.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #vänskap #uppväxt #läsupplevelse #Kanada #recension
Kommentera
 

Sofie Nordquist

Bok-
presentation:
Dubbelgångare
Författar-
presentation:
Jenny Valentine
Flexband
Finns i lager, 251 kr

Identitet och mörka hemligheter

Dubbelgångare av Jenny Valentine

När Chap, som är på rymmen, får se en bild av sig själv som efterlyst bestämmer han sig för att återvända. Han vet dock att det inte är han som är på bilden, bara en kille som är otroligt lik honom. Chap längtar efter tryggheten i en familj och ett ”hemma”, så han tar chansen när den efterlyste killen Cassiel Roadnight nu valt att lämna detta. Familjen blir väldigt glad över att se den de tror är Cassiel, men det visar sig att det inte bara är att hoppa in i Cassiels ställe, för vad hände egentligen med honom?

Av författaren har jag tidigare läst ”Hitta Violet Park”, vilket gjorde mig besviken efter mina höga förväntningar. Med den inställningen till Valentines nya levererar denna bok mer än vad väntat mig! Den kan vara något långdragen i mitten, men den är väldigt spännande, vilket väger upp de första minuspoängen. Många hemligheter, många mörka barndomsminnen som dras upp igen. Det är en väldigt tragisk historia, men ändå full av hopp. Författaren väver ihop nutiden med inblickar i hur det var, med inslag av samhällskritik och drömmar. Berättelsen lever sig kvar och får mig att tänka till. Kan man bara dyka upp och leva någon annans liv? Det visar sig att det är svårare än vad Chap tänkt att sno någon annas identitet. Hur ska han hantera allt det han förväntas veta, eftersom han trots allt levt 14 år med sin familj och sina vänner innan han försvann? En riktigt spännande, tänkvärd och bra bok för ungdomar, liksom vuxna. Rekommenderas!


Första meningen: Jag valde inte att vara han.
 


Avdelning: Ungdom Taggar: #identitet #uppväxt #recension #ungdomslitteratur
Kommentera
 

Linda Odén

Bok-
presentation:
Långt från min far
Författar-
presentation:
Véronique Tadjo
Inbunden
Finns i lager, 262 kr

Lång från min far

En dotter kommer tillbaka till sitt hemland för att begrava sin far. Hon möter ett annat land än det hon lämnat. Ett land som sargats av krig och maktkamp som på samma gång är modernt och traditionellt.


Titeln Långt från min far har flera möjliga tolkningar. Huvudpersonen Nina har rent geografiskt varit långt från sin far, men det visar sig också att hon känner honom mindre än hon trott. Hon har befunnit sig långt ifrån sin fars rätta jag. Den framstående man hon känner till döljer saker. Det dyker upp skulder, oäkta barn och bevis för att fadern varit mycket mer traditionell än hon tidigare anat. Diskussionen kring traditioner och dess plats i ett modernt samhälle är intressant.

Nina erfar att det inte är så enkelt att organisera en begravning. Släkten är stor och de oskrivna reglerna många. Många är också de människor som förväntar sig en extra slant eller andra former av mutor för att allt ska flyta smidigt. Samtidigt finns en gemenskap och en värme som omsluter Nina. Familjen har betydelse, det är helt klart ett av bokens budskap.

Författare till Långt från min far heter Véronique Tadjo och kommer från Elfenbenskusten. Hon är bosatt i Sydafrika och kan, på samma sätt som bokens huvudperson Nina, betrakta sitt hemland på avstånd. Liksom Nina är hon uppvuxen i Abidjan med en ivoriansk far och en fransk mor. Men är Véronique Tadjo Nina?

Så här står det i inledningen till romanen:

 

Den här berättelsen är sann, eftersom den är förankrad i verkligheten och har sin grund i verkliga livet. Men den är också falsk, eftersom den varit föremål för litterär bearbetning där sanningsenligheten inte är det viktigaste utan avsikten med det man skriver. Allt har blivit anpassat och bearbetat och omflyttat. Vissa saker förbigås med tystnad, medan andra har blivit förstärkta. Kort sagt: det som är kvar är en lögn, det spratt som minnet och orden spelar oss.

 

Så kanske är det här en självbiografiskt bok, eller så är det “bara” en verklighetsbaserad roman. Det spelar egentligen ingen roll. Historien om dottern som försöker lära känna sin far är läsvärd oavsett. Egentligen händer det inte så mycket utåt sett, tiden är begränsad och mycket kretsar kring begravningen. Inne i Nina händer dock betydligt mer. Hon letar bland sina föräldrars saker och återupplever sin barndom. Hon är vuxen i huset där hon bodde som barn och ser allt ur ett annat perspektiv.

Jag tycker mycket om Långt från min far och sättet Véronique Tadjo berättar sin historia på. Det är ordrikt och inte sällan omständligt, men också vackert och gripande. Den som vill ha en actionfylld bok ska helt klart välja någonting annat, men den som liksom jag tycker om det känslosamma och det stillsamma ska definitivt läsa Långt ifrån min far. Att få insikt i det ivorianska samhället är också mycket intressant. Som vanligt när jag läser böcker från lite mer ovanliga litteraturländer slås jag av hur lite jag faktiskt vet. Vilken ynnest det är att genom litteraturen få lära sig mer. 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Afrika #uppväxt #identitet #recension #Elfenbenskusten #döden
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Linda Odén

Bok-
presentation:
Vi är inte sådana som i slutet får varandra
Författar-
presentation:
Katarina Sandberg
Flexband
Finns i lager, 181 kr
Pocket
Finns i lager, 66 kr

Om Cassiopeja och Casper

Katarina Sandbergs debutbok har en titel tagen ur en av mina favoritlåtar av Håkan Hellström. I övrigt har Vi är inte sådana som i slutet får varandra ingenting med artisten att göra, men texten till Nu kan du få mig så lätt handlar på många sätt om huvudpersonen. Hon som vill men inte vågar älska.

Historien om Cassiopeja Svensson börjar i Paris dit hennes mamma Beatrice åkt för att uppleva världen innan det är dags för universitetsstudier. Beatrice faller bokstavligen handlöst framför Eiffeltornet och hjälps upp av en mörklockig fransman. Resultatet av deras möte blir Cassiopeja, men den mörklockige syns aldrig mer till.

Nu är Cassiopeja Svensson äldre och har just flyttat till Stockholm för att studera juridik. Hon träffar de fina flickorna Charlotte, Sara och Anna som också studerar juridik och som visar henne det fina folket på Östermalm. Snart blir även Cassiopeja Östermalmsbo, då hon får chansen att hyra en lägenhet i andra hand. Det är dock ingen bok om klasskamp, utan en bok om vänskap och om att bli vuxen. Visserligen driver Sandberg kärleksfullt med de fina flickorna, men syftet är inte att sänka dem. Cassiopeja tycker om dem och de är värda att tyckas om.

En vän från det förflutna dyker också upp, Agnes som blir en konstrast till de välartade flickorna och för in kaos i deras liv. Agnes som hade en tuff uppväxt, men som vill ge både Cassiopeja och livet en ny chans. Agnes som visar sig vara en riktig vän när Cassiopeja som bäst behöver det.

Och så Casper. Han som först går under namnet Pianofarbrorn då han annonserar om pianolektioner och blir Cassiopejas lärare. Han rör vid hennes handrygg och hon drömmer om het sex. Detta trots att hon inte alls tror på kärleken och trots att han faktiskt har en sambo. Men fantastin blir till verklighet och för första gången älskar Cassiopeja på riktigt. En kärlek som slukar henne helt och fullt. En kärlek som får hennes hjärta att åka berg- och dalbana.

Katarina Sandbergs språk är fantastiskt. Jag kommer på mig själv att le år hennes formuleringar och njuter av att få dras med i virvlarna. Det är så välskrivet, så fyndigt och många gånger så otroligt vackert. Ett språk gör ingen bok, men när språket är så bra lyfter det verkligen historien. Jag tycker ännu mer om Cassiopeja när Sandberg skriver om henne på ett så bra sätt.

Det enda jag egentligen inte gillade riktigt var breven till Christer Fuglesang. Visst är de lite charmiga, men de fyller ingen riktig funktion. Jag hade klarat mig utan dem. Trots denna lilla invändning är jag mycket imponerad av denna unga debutant och hoppas få läsa mycket mer av henne. Gilla Böcker har gjort ännu ett klipp.


Avdelning: Ungdom Taggar: #vänskap #uppväxt #identitet #Håkan Hellström #debutant #recension
Kommentera /Visa 2 kommentarer
 

Nina Ruthström

Bok-
presentation:
Vill inte gå hem
Författar-
presentation:
Therése Hercules
Inbunden
Finns i lager, 334 kr
CD-skiva
Finns i lager, 370 kr

Barnen som inte vill gå hem

Jag lyssnade till Morgan Allings vinterprat häromdagen. Han berättade om sin jobbiga uppväxt med alkoholiserade och missbrukande människor i sin omedelbara närhet. En dag fick han följa med en kompis hem efter skolan, det visade sig att även hennes föräldrar var alkoholiserade. Det hade han aldrig kunnat gissa! (Underbara Morgan! Lyssna på honom tycker jag.)

Det är vanligare med alkoholiserade föräldrar än vad en kan tro. I Sverige antas ca 10 % av befolkningen vara alkoholister, alltså 900.000 människor. Hälften av dem har ett barn vilket gör att nästan en halv miljon barn har en missbrukande förälder. Barn fulla av skam och skuld, som tror att det är bara hemma hos dem som flaskorna ligger i drivor och persiennerna är neddragna dygnet runt. Barn som är ledsna på ögonen, människor omkring kanske anar men vet inte säkert varför.

Därför är boken "Vill inte gå hem" så oerhört viktig. Den är skriven av Therese Hercules f.d. alkoholist och tablettmissbrukare som själv hade tre barn då hon la in sig på behandlingshem. Den riktar sig till alla barn i åldrarna 7-9 år med syfte att öka förståelsen för vad alkoholism är och hur det kan se ut i en alldeles vanlig familj.

Det är en gullig historia om bästa vännerna Totta och Lulle som leker varje dag, men helst inte hemma hos Totta. Ibland vill inte Totta skratta hur Lulle än fånar sig, och han förstår att något tynger henne men inte vad.
Ur ett genusperspektiv får boken klart godkänt då barnen har en kompisrelation (och faktiskt inte blir kära) samt att vi får se en pappa städa.                                                                                                         

Böcker är ju helt fantastiska på det sättet att vi kan läsa och känna igen oss, få veta att vi är inte ensamma och ta del av information. Som att det är aldrig barnets fel. Alkoholism är en ganska vanlig men farlig sjukdom som drabbar småbarnsföräldrar lika ofta som A-lagarna på bänken.

Den här boken ska diskuteras tillsammans med vuxen. Att prata om saker minskar tabun och det är kanske det viktigaste i denna fråga. Författaren menar att det viktigaste av allt är att vuxna som jobbar med och träffar de ledsna barnen, ska se och höra. Inte nonchalera problemet. Det är förmodligen inte helt lätt, men boken kan vara till god hjälp tror jag.

Tänk om barnet Morgan hade kunnat läsa den här boken och fått veta att han var inte ensam och det var inte hans fel.


Avdelning: Barn Taggar: #alkoholism #missbruk #uppväxt
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Persepolis. D. 1
Författar-
presentation:
Marjane Satrapi
Utg.år: 2008

Marjane Satrapi - Persepolis I

Jag har ett minne av att jag ska ha läst Persepolis I och inte varit förtjust. Då måste jag dock ha givit upp efter några få sidor, för nu när jag läser hela serieromanen (den första av fyra) känner jag inte igen särskilt mycket och blir väldigt tagen av styrkan i berättelser om tortyr och barns oförståelse gentemot vuxenvärlden. Jag är glad att jag äger alla fyra Persepolis-böckerna och jag kommer absolut att läsa dem allihop. Tidigare har jag läst Broderier och verkligen gillat. Satrapi är bra! Punkt.


Avdelning: Serier Taggar: #recension #Iran #självbiografier #uppväxt
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Nu när Håkan Lindquist har givit ut en ny bok...

...med titeln Regn och åska, en bok jag ser fram emot att läsa men inte har tid till just nu, tänkte jag lägga in två gamla (pre-blogging) recensioner av Lindquist-böcker:

"Liksom alla Håkan Lindquists böcker (nu har jag läst alla!) handlar Dröm att leva om homosexualitet, och om någon som måste leva vidare sedan en älskad människa (en bror, en pappa, en vän) har dött. Lindquist verkar ha hängt upp sig på de två temana, och säger själv att böckerna är skrivna som en slags sorgearbete sedan människor gick bort i hans närhet.

Dröm att leva är en mycket fin, rent ut sagt underbar bok, som placerar sig någonstans mitt emellan Min bror och hans bror och Om att samla frimärken i kvalitet. Den är bättre än Min bror och hans bror, men når inte riktigt upp till Om att samla frimärkens höjder.

Lindquist är bra på dialoger, det märker man tydligare här än i hans andra, han kan skriva skämt mellan personerna så att man tycker de är roliga – han fångar på pricken de där små åtbörderna vi gör och som får våra vänner att skratta. Här når skämten fram till läsaren. Och det är ingen liten bedrift!

Boken innehåller ett Tranströmercitat, ”Kärlekens rörelser har mojnat och de sover / men deras hemligaste tankar möts / som när två färger möts och flyter in i varandra / på det våta pappret i en skolpojksmålning”. Den dikten har jag alltid gillat väldigt mycket, men i sammanhanget där den citerades i boken fick den en alldeles särskild mening. Det var en så häftig upplevelse att läsa citatet där, när killarna har fått varandra och älskat! Jag har aldrig tolkat dikten så förut – det blev en aha-upplevelse.

Bokens omslag passar den mycket bra: stenar på en strand, och vattnet sköljer över dem, men det ser inte ut som vatten utan som rök.

Först tyckte jag att det tog litet väl lång tid innan kärleken dök upp, när jag visste att just de två skulle bli kära i varandra, men den långa tiden är nödvändig, det inser jag nu – Mikaels sorg måste förlösas innan han kan älska.

Två minus får boken för att det folk säger är alldeles för bra, det blir inte realistiskt – vilket jag märker även i Om att samla frimärken, men där stör det inte lika mycket – och för att språket inte är riktigt helt hundra."

*

"Folk tror alltid, baserat på titeln, att detta är en bok som måste vara tråkig, men trots en tunn historia har jag läst och läst om Om att samla frimärken inom loppet av en vecka, och knappt kunnat släppa den någon av gångerna. Fast det kanske bara är på grund av homosexualiteten – påvert utlevt för den ena karaktären, och knappt erkänd av den andra.

Håkan Lindquist har ett mycket vackert språk när han berättar om vänskapen mellan Samuel och Mattias. Otroligt detaljerade minnen finns insprängda, kursiva och med indrag, överallt i texten. Ofta upprepas de också, men i ny form och med små detaljer förändrade, vilket gör att de passar i sammanhanget där de upprepas. Mycket fascinerade!

När boken börjar är Samuel död, och berättaren Mattias går på hans begravning, läser efterlämnade brev. De var en gång vänner, trots stor åldersskillnad. Fanns det ett sexuellt förhållande mellan barnet Mattias och den vuxne Samuel? Det känns nästan som att författaren leker med att jag tänker mig den möjligheten, när han låter Samuel smeka Mattias över ryggen, och Mattias mamma tro just detta om vänskapen. Men skulle jag ens ha frågat mig något sådant, ifall det inte var homosexuella män som historien handlade om? Det känns bra att få se sina fördomar i vitögat.

Om att samla frimärken får ett minus för att den stora hemlighet som Samuel dolde var för stor och kom in mot slutet utan att ändra på någonting. Jag skulle föredra om man utelämnat upplösningen. Historien hade varit bättre i ännu tunnare skick!"

Har ni läst Regn och åska eller någon av Lindquists tidigare böcker?


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #sorg #kärlek mellan män #uppväxt #ungdomsböcker #unga vuxna
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Det finns annan frukt än apelsiner
Författar-
presentation:
Jeanette Winterson
Inbunden
Finns i lager, 226 kr

Jeanette Winterson - Det finns annan frukt än apelsiner

Den här boken läste jag för ett antal år sedan och det var min första Winterson. I ett brev till en vän skrev jag följande, efter att ha läst femtio sidor: "en stor upplevelse. Den självbiografiska berättelsen skulle kunna göras sorlig – men istället blir det hejdlöst, galet, roligt. Vissa likheter med James Joyce: samma sorts associationer, men mer läsbart."

Jag vet att det finns ett annat brev där jag skrev om mitt slutintryck, men det hittar jag inte. Jag vet i alla fall att helheten inte gjorde mig lika positiv som början. De andra böcker jag har läst av Winterson har definitivt gett mig mer. Samtidigt minns jag Wintersons debut, så här år senare - handlingen, men ung kvinna som växer upp i en pingstkyrka och inser att hon älskar andra kvinnor - men mest av allt språket, som alltid är den starkaste faktorn hos Winterson. Jag kanske borde ta och läsa om "Det finns annan frukt än apelsiner?" Eller ska jag snarare fokusera på att läsa de andra titlar av Winterson som jag ännu har olästa? Dilemman, dilemman... men Winterson är alltid rätt att läsa!


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #religion #språkglädje #uppväxt #kärlek #kärlek mellan kvinnor #barndom #föräldrar #kristendom
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Husfrid : en tragikomisk familjeberättelse
Författar-
presentation:
Alison Bechdel

Alison Bechdel - Husfrid

Husfrid är en självbiografisk familjeberättelse, med fokus på pappan som tog livet av sig (eller?) när Alison var 20 år. Alison hade kommit ut som lesbisk en kort tid innan och då fått veta att pappan hela tiden levt ett dubbelliv och att barnvakterna även varit hans älskare. Pappan har, förutom att vara begravningsentreprenör, arbetat som gymnasielärare och valt ut älskare bland sina manliga elever. Husfrid är ett utforskande av Alisons relation till sin pappa och av denna och andra familjehemligheter.

Husfrid är bra tecknad, bra skriven, smart upplagd i högst okronologisk ordning - och väldigt gripande. Efter ett kapitel är jag fast och bara måste läsa vidare. Slutet kommer lite abrupt, men det är å andra sidan mitt enda klagomål. Jag uppskattar boken och jag uppskattar särskilt alla litterära referenser!

Betyg: 8/10


Avdelning: Serier Taggar: #recension #hbtq #hyllning #favoriter #läslycka #kärlek mellan kvinnor #kärlek mellan män #uppväxt #föräldrar
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
En tyst minut
Författar-
presentation:
Siegfried Lenz
Danskt band
Finns i lager, 154 kr
Pocket
Finns i lager, 62 kr

Siegfried Lenz - En tyst minut

Thorén och Lindskog är ett nystartat förlag som översätter och ger ut tyska böcker. De var vänliga nog att skicka mig ett recex av En tyst minut, som verkade väldigt lovande. Unge Christian sörjer sin lärarinna Stella som har dött. De två hade en kärleksaffär som Christian aldrig har kunnat erkänna för sin omgivning och det gör sorgen desto mer ensam: sorgen så som den faktiskt ser ut verkar oproportionerligt stor i omgivningens ögon.

Berättandet är okronologiskt och ostrukturerat, för att inte säga rörigt. Jag får aldrig någon riktig koll på händelseförloppet. Att Stella i samma mening kan kallas både du och hon fyller förstås en viss funktion, men i mina ögon inte tillräckligt mycket för att berättiga detta stilgrepp som mest blir störande.

Även när det kommer till innehållet måste jag säga att trots den extremt korta längden - 108 sidor - hade jag svårt att hålla intresset uppe. Det fanns helt enkelt ingenting originellt, ingenting som skiljer berättelsen från tidigare varianter av samma tema. Hade detta inte varit ett recex hade jag kanske aldrig ens läst ut boken, så föga engagerad blev jag och det är synd. Med rätt framförande hade berättelsen kunnat fungera utmärkt, men språket känns inte mer än funktionellt. Över huvud taget blev En tyst minut en ganska likgiltig läsupplevelse för undertecknad, trots att den fått många lovord annorstädes.

Betyg: 6/10


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #sågningar #Tyskland #döden #sorg #uppväxt #kärlek #sexualitet #kortromaner
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Janis den magnifika
Författar-
presentation:
Johanna Nilsson

Janis den magnifika och lite annat

ohanna Nilsson råkar vara en före detta favoritförfattare; före detta på så sätt att jag inte har läst hennes senare romaner. Jag skulle nog inte heller ha läst Janis den magnifika om jag inte blivit erbjuden ett recensionsexemplar i och med att Pocketförlaget lanserar boken som en del av sin IRL-kampanj. Nu när denna nätta bok är läst kan jag konstatera att jag definitivt inte ångrar läsningen. Tvärtom!

Janis den magnifika handlar om Janis, döpt efter Joplin, som är 17 och följdaktligen inte har något körkort men är på rymmen i en stulen bil, på väg norrut. Janis bästa vän har gjort något alldeles fruktansvärt och den resa de skulle ha gjort tillsammans får Janis göra ensam. Så småningom får hon dock sällskap på vägen av Jim, som också är på rymmen. Medan Janis är galen av sorg är Jim manodepressiv medicinvägrare som ständigt pendlar mellan djupaste svart och total gränslöshet. Janis resa, som även tidigare gick i ganska uppskruvat tempo, blir ännu mera fartfylld.

Janis den magnifika har fått kritik just för att den är överlastad - här finns massor av anhalter som snabbt stökas undan, få saker dröjer kvar och fördjupas. Såhär i efterhand kan jag instämma, men jag menar nog att det är en del av konceptet. Det här är en roadtrip och en riktig fortkörare till bok. Utan att reflektera särskilt mycket djupare än så konstaterar jag att Janis den magnifika ger mig en bra, underhållande och spännande läsupplevelse som engagerar. Dessutom vidareutvecklar Johanna Nilsson ungdomsboksgenrens klichéer på ett väldigt innovativt sätt.

Betyg: 7/10


Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hyllning #läslycka #sjukdom #uppväxt #kärlek
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Jag vet ingenting om dig
Författar-
presentation:
Titti Persson

Titti Persson - Jag vet ingenting om dig

Titti Perssons bok Jag vet ingenting om dig berättar om Sean och Jon, deras liv fram till det första mötet och deras relationer efter det. Sean växer upp i Seattle och hans liv kommer att präglas av systern Debbies försvinnande. Jon växer upp i Skärholmen med en mamma som dricker alldeles för mycket.

I vartannat kapitel berättar Jon om sitt liv i jagform, i vartannat kapitel berättar han om Seans liv i duform. Däremellan finns kursiverade kapitel där Jon berättar om sina upplevelser av deras förhållande. Den här lite intrikata uppbyggnaden fungerar riktigt bra och allt sammantaget är Jag vet ingenting om dig en lågmäld, melankolisk, både ljus och mörk berättelse om livet. Utan överdrifter och på fullaste allvar, men på rätt sida om alla gränser.

Det finns helt enkelt ingenting att klaga på, bara en berättelse att sluka och vidröras av.

Betyg: 9/10


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #hyllning #favoriter #läslycka #kärlek mellan män #sorg #uppväxt #kärlek
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Alla har ett hungrigt hjärta
Författar-
presentation:
Bjørn Sortland

Alla har ett hungrigt hjärta (Bjørn Sortland)

Ina är sexton år och hennes liv är kaos. Inuti henne finns en ny liten människa som inte borde vara där. En av Inas skolkamrater, Erik, har råkat bli pappa. Ingenting blir enklare av att Erik hela tiden har varit ihop med en annan tjej. Vill Erik ha Ina? Vill Ina ha barnet? Vad ska Ina göra för att bli säker? En av Inas konfirmationsledare, Synnöve, har lovat att alltid finnas där för henne - men Synnöve har flyttat till Oslo och Ina bor långt därifrån.

Innan Ina riktigt förstår vad som händer sitter hon med Erik, som inte vet att hon är gravid, i en bil på väg mot Oslo. Vad kommer att hända på vägen - och när de kommer fram? Kan Synnöve verkligen hjälpa Ina?

Alla har ett hungrigt hjärta är en fin och välskriven bok med ett alldeles underbart slut. Översättaren - författaren Gunnar Ardelius - har gjort ett strålande jobb. Däremot är det här ingen exceptionell bok. Tvärtom, det är en väldigt vanlig ungdomsbok. Sådana finns ju och måste finnas, men för mig är Bjørn Sortland författaren till den ovanliga och helt exceptionella Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn. Därför var mina förväntningar snäppet för höga och resultatet blir förstås besvikelse, även om jag uppskattar den här luftiga boken som på alla sätt är väl genomförd. Förutom just det där alldeles speciella. Som saknas.


Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #uppväxt #moral #dilemman
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Innan jag dör
Författar-
presentation:
Jenny Downham

Jenny Downham - Innan jag dör

Jag hade nog aldrig läst Innan jag dör (Before I Die) som vanlig bok, men i ljudboksformat kändes den plötsligt mera lockande. I öronen har jag gärna mera lättsmälta berättelser - och lättsmält är Innan jag dör, åtminstone formmässigt. Emotionellt är den tung, stundvis snudd på outhärdlig. Tessa, sjutton år gammal och sjuk i leukemi sedan flera år, har bara några månader kvar och gör en lista över saker hon vill hinna med: droger, sex, förhållande, bryta mot lagen. Bara när hon tar risker känner hon sig levande.

Experimenten går förstås ut över Tessa omgivning som hade det tungt redan innan. Familj och vänner skildras ganska komplext sätt, ingen är riktigt ensidig. Allra bäst skildras Tessas lillebror som bemöter henne och hennes förestående död på ett barns självklara och osentimentala sätt, samtidigt som han i själva verket är djupt påverkad. Tessa själv är närmast osympatisk, men hennes egoism och hänsynslöshet mot omgivningen görs alltid förståelig och är ljusår bättre än skönmålning.

Innan jag dör är en helt okej bok. Den har inga skriande brister och är faktiskt ganska bra. Inte världsomstörtande, snarare trivsam; som så ofta ligger feel-bad märkligt nära feel-good. Språket är bättre i fråga om uppfinningsrikedom och detaljrikedom än genomsnittet i ungdomsböcker. Hade jag varit 14 hade jag älskat Innan jag dör. Även nu är den en delvis givande läsupplevelse.

Ljudbokens inläsare, Marie Richardsson, gör ett bra jobb och historien passar bra till ljudsboksformatet.

Betyg: 6/10


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #sjukdom #döden #uppväxt
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Gunnel Beckman - Tillträde till festen



Det första jag måste nämna är språket. Poetiskt, uttrycksfullt, mitt i prick. Dessutom alla detaljer som levandegör skildringen av hur en artonårig tjej rymmer till sommarstugan och gömmer sig, när hon fått veta att hon har leukemi. Övertygad om att hon snart är död skriver hon brev till en barndomsvän som hon inte har pratat med på länge. Därför får hon också tillfälle att berätta om vad som hänt i hennes liv under de senaste åren. Om den politiskt engagerade pojkvännen, om relationen till den distanserade mamman och den nu döda pappan.

Tillträde till festen gavs ut 1969 och vimlar av tidsmarkörer. Förutom Lena Kjersén-Edman har jag aldrig hört någon tala om Tillträde till festen och det får mig att tänka på alla ungdomsböcker som försvinner i tidens glömska. Barnböcker kan överleva länge om de har tur, men ungdomsboken verkar ha en betydligt kortare livslängd.

Jag minns från mina många raster i skolbiblioteket hur blytungt det kändes att nästan alla ungdomsböcker handlade om skilsmässa, sjukdom, död och depression. Upplyftande värre.


Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #sjukdom #döden #uppväxt
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Astrid och hon, Liv
Författar-
presentation:
Johan Unenge

Johan Unenge - Astrid och hon, Liv

Astrid är en deppig tjej utan någonting att leva för, men hon blommar upp när hon får en ny kompis: självsäkra tjejen Liv. Tack vare Liv börjar Astrid bli mer av en "vanlig tonåring". Hon provar alkohol, tar plats, blir mindre blyg. Men duger Astrid verkligen i Livs ögon? Och vad är det för konstiga känslor som Liv framkallar inuti Astrid? Plötsligt blir Astrid så sårbar och livet så komplicerat.

Astrid och hon, Liv är otroligt poetiskt skriven och full med talande detaljer. Det är en fin bok som framkallar både obehagsont och värmekänslor i magtrakten. Jag bryr mig riktigt mycket om Astrid och det är ibland riktigt jobbigt att läsa boken, just därför att jag vill Astrid så väl. Slutet ska jag självklart inte avslöja men det är öppet och jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Lyckligt? Olyckligt? Denna osäkerhet gör det svårt att sluta tänka på Johan Unenges bok.
 


Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #hbtq #kärlek mellan kvinnor #kärlek #sorg #uppväxt
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Emma Juslin - Frida och Frida

Frida och Frida är en läsvänlig bok. I centrum finns Selma och Irina, två systrar som har stått varandra nära under uppväxten. Nu är Irinia vuxen och har flytt till friheten i Paris, medan trettonåriga Selma lever kvar i den ofungerande sjubarnsfamiljen med en hel drös av syskon, en pappa som dricker för mycket och en mamma som nästan drunknar i diskvattnet. Selma berättar vartannat kapitel med sin starka röst och blomstrande fantasi. Jag förstår mer än Selma men dras in i hennes värld.

Irina i Paris målar sig ut ur ramarna och har hittat kärleken: rikssvenska Frida Larsson. Den andra Frida som titeln anspelar på är Irinas förebild Frida Kahlo. Irina ska åka hem till Finland över midsommar och ta flickvännen med sig, men vad kommer släkt och grannar att säga? Irinas kapitel är skriva med ett experimentellt och konstnärligt språk som matchar hennes personlighet.

Frida och Frida är en enkel bok. Innehållet är vardagligt och ospektakulärt, vilket är en av anledningarna till att läsningen inte blir livsomvälvande för mig här och nu. Hur som: Romanen genomsyras av en levande språkhantering. Sexskildringar, livsleda, gräl, tankeprocesser... allting är lika välskrivet.

Emma Juslins roman är läsvärd och jag ser fram emot hennes kommande böcker.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #uppväxt #kärlek mellan kvinnor #kärlek #föräldrar #Finland #konst
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Gunilla Linn Persson - Smultronfälten

I våras läste jag Gunilla Linn Perssons senaste bok, Sagan om mig själv. Det blev en återupptäckt av Perssons författarskap - jag har tidigare fallit pladask för hennes Vännen, läst om flera gånger och skaffat extra ex för att ge bort till riktigt fina människor.

Då, i våras, bestämde jag mig för att läsa Smultronfälten från 1995. Detta beslut föll ganska snart i glömska och jag letade aldrig aktivt, men råkade snubbla över den tunna pärlan när jag kikade i hyllorna Läsesalongen. Smultronfälten fick följa med mig hem och har sedan lästs litegrann i taget under lång tid.

Gunilla Linn Perssons språkbehandling gör mig lycklig ända ner i tårna. Detta är världen sedd ur barnaögon, ett vanligt skrivsätt som sällan blir så här trovärdigt. Huvudpersonen Nelly är i tioårsåldern, men mot slutet finns ett långt parti där Nelly via en fjäril berättar sin förspråkliga tillvaro som Lillan. Denna del av boken är ännu bättre än den omgivande texten.

Gunilla Linn Persson är inte bara bra på att se genom barnaögon, hon är också en av få som kan skildra utsatta situationer så att en levande skönhet uppstår i det tragiska.

Betyg: 7/10

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #språkglädje #uppväxt #barndom #hylllning
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Tove Jansson - Sommarboken

En ö i finska skärgården. Där tillbringar Sophia, liten flicka, sina somrar. Mamma finns inte. Pappa befinner sig alltid i periferin: ofta frånvarande, inte i fokus ens när han finns med. Istället framträder farmorn tydligt.

I sin avskalade men långt ifrån karga stil blir Sommarboken starkt poetisk. Det är en realistisk berättelse om vår tendens att göra illa de vi älskar mest. Ibland gör det ont i ögonen att se hur Sophia och hennes farmor inte orkar nå varann. Sophia förstår inte hur utsliten och utled den gamla har blivit. Andra gånger är närheten värmande, fnitterskapande, ToveJansson-finurlig.

Sommarboken liknar nästan en novellsamling och vissa av berättelserna kommer jag att minnas extra starkt extra länge: Berenice, Katten, Schlafrocken, Sophias storm. Sophia och hennes farmor försvinner nog inte i förstone. Jag bär dem med mig nånstans nära läsglädjens centrum.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #lättsmält #unga vuxna #poesi #läslycka #språkglädje #barndom #uppväxt #Finland #barndom
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Hey Dolly
Författar-
presentation:
Amanda Svensson

En timme i Dollywood

"Himlen novemberkissar mot rutorna." Den meningen är ganska typisk för Dolly, huvudperson i Amanda Svenssons debutroman. Här är språket särdeles säreget. Mormor Gertrud ”ler ett krackelerat leende” och Dolly säger om sin sömnlöshet: "Jag ligger där och kastar mej fram och tillbaka som en löpande hund på amfetamin." Kreativiteten är närmast oändlig och gränsar till surrealism, mani, galenskap - men i varje sekund av skrivande har Amanda Svensson tömmarna i handen och får språkets häst att galoppera precis dit hon vill.

När jag började läsa tycktes Dolly helt hopplös. Sedan gjorde boken ont och jag ville inte läsa vidare. Ett par timmar senare tog jag upp den tunna skriften igen och slukade den, ett timslångt nafs. Direkt efter sista sidan var jag alldeles upprymd och ville deklamera en nästan så bra det kan bli, men det finns någon slags gnagande känsla av att boken kanske skrumpnar till bara bra när morgondagen kommer.

Må så vara. Just nu är jag fylld av läsglädje. Hey Dolly är helt enkelt ett utmärkt alternativ till alla klassiker: fräsch, fantasirik och färggrann.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hyllning #unga vuxna #uppväxt #absurt #läslycka #språkglädje
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

A Solitary Blue

Cynthia Voigt fanns på alla bibliotek när jag växte upp. Nu ser jag henne i utrangeringshyllorna. Det är synd och skam på torra land, för böckernas bäst-före-datum är långtifrån passerat. A Solitary Blue heter Solo för gitarr på svenska, i en översättning som känns torrtråkig jämfört med originalets flytande, fräscha och lättlästa språk.

När vi först möter huvudpersonen, Jeff, är han sju år och kommer hem till ett tomt hus. Hans mamma har rest och kommer inte tillbaka. Jeffs distanserade pappa, "Professorn", låtsas inte om det som hänt och Jeff gör sig lika känslokall. Efter flera år hör hans mamma plötsligt av sig och vill att han ska bo hos henne över sommaren. Jeff lär sig vad glädje är, men den som nästan spricker av kärlek är väldigt sårbar.

I ASB är få ting enkla. Bokens huvudtema är utveckling - att få mark under fötterna och lära sig lita på andra människor, trots att vi aldrig är så utelämnade som i en relation. Jag är inte längre överväldigande kär i denna bok, men den är bra och lika slukarvänlig nu som då.


Avdelning: Ungdom Taggar: #recension #sorg #uppväxt #föräldrar
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Bok-
presentation:
Svampkungens son
Författar-
presentation:
Marie Hermanson
CD-skiva
Beställningsvara, 356 kr
Pocket
Beställningsvara, 59 kr

Svampkramp

Marie Hermansson har sin egen magi, som en svensk Kate Atkinson. Hennes gräns mellan verklighet och dröm är ständigt flytande. En fjäril kan ha lagt ägg i ditt lår. En liten man kan bo under trappan och göra kaos av ditt ordnade liv. Även i de mer realistiska berättelserna - som den senaste romanen Svampkungens son väl kan sägas tillhöra – sker underliga saker.

Gunnar bor i skogen med pappa Holger, som intresserar sig mer för svamp än för sin son. Till Holgers svampkurser dras kvinnor som verkar vara förtrollade av honom. När Gunnar blir förälskad i en av dessa kvinnliga kursdeltagare, som hans pappa dessutom har den dåliga smaken att gifta sig med, börjar det hända saker i deras stillsamma liv. Gunnar upptäcker att svamp rimmar både på vamp och på kramp. (Dåligt skämt, men jag kunde inte låta bli.)

Mer tänker jag inte säga – läs boken istället. Den är nämligen en välsmakande munsbit som tar mindre än två timmar att sluka och är underhållande så gott som hela tiden. Visst blir slutet ibland alltför tillrättalagt när trådarna ska tvinnas samman, men jag köper lösningarna. Detta hade kunnat bli mer, men duger gott.

Vill du läsa om surrealistisk svamp i en populärkulturell bok med skicklig språkanvändning? Läs Svampkungens son.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #roligt #kärlek #feelgood #lättsmält #uppväxt #sexualitet
Kommentera
 

Sebastian Lönnlöv

Göran Tunström - Prästungen

7/10

Plågsamt. Påminner i sin dysterhet om texterna på Lars Winnerbäcks tre senaste skivor. Bokens första del är en barndomsutopi, finurlig; nästan allt som tynger har lämnats utanför, till exempel faderns hjärtproblem. Första kapitlet minns jag från en läsebok i fjärde klass: riktig idyll, vackert, poetiskt. Så dör fadern – och därefter är världen inte sig själv längre. Den raka motsatsen till första kapitlet är sidorna 111-114. Gråt som är grå in i språkets benmärg. Göran växer upp, försöker hitta sitt liv - men lyckas inte.

Detta är en personlig bok som i långa stycken helt utestänger läsaren, och ändå måste jag gå vidare, trots att varje ord tynger mig ännu litet till. Här finns en magi som får något att brista. Slutet är inget slut, boken vill inte upphöra.

En nödvändig läsupplevelse: speciell, viktig.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #obehagligt bra #sorg #föräldrar #barndom #självbiografier #uppväxt #tungt #mörkt #hyllning
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var
Författar-
presentation:
Jessica Andersson

Jessica Andersson-biografi

När Jessica är barn flyttar hon runt mycket med sin mamma som lever ett stormigt liv med missbruk och olika män som har dåligt inflytande över familjen. Tidigt lär sig Jessica att leva med besvikelser och en dålig självkänsla. Socialtjänsten är ständigt närvarande, men kanske inte alltid till barnens bästa. Så småningom splittras syskonskaran hos olika fosterfamiljer och situationen förbättras på sätt och vis. Hela tiden får Jessica brottas med känslan av att inte riktigt höra till och kämpa mot förutfattade meningar om dottern till en missbrukande mamma. Någon gång i tonåren bestämmer hon sig för att hon inte ska gå i mammans fotspår som många förväntar sig.

Jessica Andersson är en framgångsrik och folkkär popstjärna. Tillsammans med författaren Lena Katarina Swanberg har hon skrivit historien om sitt liv. Enligt Jessica Andersson själv vill hon ta kontroll över sin egen bakgrund innan någon annan gör det. Hennes uppväxt med missbrukande föräldrar och en problematisk uppväxt har hon mörkat fram tills nu.

Boken behandlar förutom uppväxten också Jessicas framgångar som artist och svårigheterna med att kombinera karriären med familjelivet. Segern i melodifestivalen och andra händelser i hennes mer offentliga liv beskrivs utifrån hennes egna upplevelser. Det görs ofta i relation till den bakgrund hon har och till det privata livet. Många gånger känns det nästan lite väl utlämnande. Det är naturligtvis författarens val och i skildringar av detta slag kan det säkert vara svårt att inte säga hela sanningen och inget förtiga.

Syftet med boken är att berätta en egen historia och kanske ge hopp åt dem som befinner sig en liknande situation. Som sådan funkar den bra. Det är tydligt att det är en historia utifrån Jessica Anderssons egna perspektiv, vilket också uttryckligen påpekas. Ibland skulle man som läsare vilja veta lite mer om hur t.ex. socialtjänstens handläggare och fosterföräldrar ser på det som beskrivs. Det hade blivit en mer intressant bok, fast med ett syfte som hade varit ett annat. Dessutom känns det lite problematiskt ibland när andra personer i omgivningen lämnas ut, utan möjlighet att förklara eller försvara sitt handlande.

Detta är en intressant bok för sitt innehåll, med starka berättelser om händelser i Jessica Anderssons liv. Tyvärr är den inte särskilt välskriven, vilket hade varit lätt att bortse ifrån ifall den hade varit skriven enbart av Jessica själv som inte är författare i första hand. Nu finns en medförfattare som, vad jag har förstått, har skrivit boken utifrån intervjuer. Hon borde kunnat bearbetat denna intressanta livshistoria till något med mer struktur i. Det staplas händelser på varandra som ibland avslutas abrupt och man kastas vidare till nästa minne. Förutom denna reservation är det en läsvärd bok och genom att köpa den stödjer man dessutom Rädda Barnen.


Avdelning: Fakta Taggar: #uppväxt #musik #recension
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
Dårens dotter
Författar-
presentation:
Mian Lodalen
CD-skiva
Beställningsvara, 369 kr

Dårens dotter

Det kan väl knappast kallas nyskapande att skriva någorlunda självbiografiskt i romanform om sin taskiga uppväxt med föräldrar som inte alltid är guds bästa barn. Om man ändå låter bli att jämföra med utmärkta Svinalängorna och fantastiska Mig äger ingen eller liknande och låter Lodalens beskrivning av en dotter och hennes bohemiske far stå för sig själv, är det en levande ibland tragisk och ibland komisk berättelse.

Connies mor dör när hon är liten och hennes far, Ted, är en gigolo, bohem och enligt många en tattare. Istället för att bo hos sin pappa växer Connie upp hos moster Britt och hennes man Lennart. Lennart är en ganska sur gubbe som hela tiden retar sig på Ted som lever oansvarigt och kör de häftigaste bilarna. Britt är den som försöker få Ted att sköta sina åtaganden mot Connie. Så småningom slutar Connie bli besviken de fredagar pappa aldrig dyker upp, trots att det var bestämt.

De gånger Ted ändå hämtar sin dotter blir det äventyr som enligt vilken måttstock som helst inte är barnanpassade. Connie trivs dock och får via ett av pappans alla förhållanden en ”blodsbroder” – Kalle. Connie och Kalle lever rövare på alla sätt som de kan komma på och har på barns vis hysteriskt roligt åt det. De har dessutom förmågan att nästan alltid komma undan, eftersom de också har mycket av street smart i sig.

Boken är skriven ur barnets perspektiv och som alltid när vuxna ger sig på det känns det ibland lite lillgammalt. Men det finns en ärlig känsla inför de händelser som präglar Connies liv. Den episod i boken som lämnar djupast spår efteråt är när Connie och Kalle får åka på kollo en sommar. Trots de kristna förtecknen hos ledarna på kollot beskrivs det som en helvetisk mardröm för ett barn. Disciplineringen som används gör att man mår dåligt när man läser om det.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #recension
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
Mig äger ingen
Författar-
presentation:
Åsa Linderborg
Pocket
Finns i lager, 59 kr
MP3 CD
Finns i lager, 253 kr

Mig äger ingen

Åsas pappa Leif Andersson är Sveriges bästa härdarmästare på Metallverken i Västerås. Detta är en berättelse om den stolte arbetaren som älskar sin dotter och kämpar med livet.

Linderborg har nog skrivit den bästa skildringen av barndom och uppväxt jag har läst. Familjen har en del sociala problem, bl.a. går mycket av pappans inkomster till alkohol och ett tag förlorar han nästan sin lägenhet. Ändå är det inte misär som präglar intrycket av boken. Pappa Leif gör allt för att Åsa ska få en kärleksfull uppväxt och är nog en ganska otypisk ensam förälder i sjuttiotalets Sverige. Mamman finns kvar i Åsas liv och i tonåren flyttar hon också dit, men det är helt klart pappan som är huvudpersonen. Som läsare får man följa relationen mellan Åsa och hennes far fram till hans död. Linderborg spelar upp händelser ur vardagen som visar alla sidor hos sin far, men även hos sig själv.

Förutom att boken är en underbar skildring av Åsas uppväxt och hennes ensamstånde far är det en oerhört träffsäker beskrivning av arbetarklassen. Ibland har den nästan allegoriska drag när hennes pappa får representera den svenske arbetaren på sjuttio- och åttiotalet. I den brokiga Anderssonska/Linderborgska familjen, som splittras redan när Åsa är fyra år, ryms både revolutionär och reformistisk vänster.

"Mamma och pappa var inte vänster på samma sätt. Pappa kände sig förtryckt – också om han aldrig skulle använda ordet om sig själv då han uppfattade det som förnedrande – men han kämpade inte. Mamma varken kände sig eller var särskilt förtryckt men kämpade för dem som var det."

Pappa Leif drömmer om det klasslösa samhället men rädslan för att sticka ut och bli till åtlöje hindrar honom från att engagera sig. Tidigare hade jag läst Linderborgs mycket intressanta avhandling om svensk socialdemokrati. Det känns som att en del av hennes akademiska slutsatser också går igen i denna skildring.

Det ryms kärlek, nostalgi, politik och en del sorg i Mig äger ingen. Läsupplevelsen var enorm och gripande. Eftersom jag nyss läst Alakoskis Svinalängorna blir jämförelsen nästan oundviklig. I mitt tycke är Linderborg snäppet bättre!


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #recension
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
Svinalängorna
Författar-
presentation:
Susanna Alakoski
Pocket
Finns i lager, 69 kr

Svinalängorna

”Hur många barn har det så här, egentligen?” tänker jag när jag slår igen boken. Hur många överlevare likt Leena i Svinalängorna finns det i dagens Sverige? Alakoskis debut som har prisats av många, bl.a. Augustjuryn, är väldigt gripande. Att skriva ännu en hyllande recension känns nästan överflödigt.

Leenas familj är invandrad till Ystad från Finland och gläder sig mycket åt den nya lägenheten i stadsdelen Fridhem. De hankar sig fram som många andra arbetarklassfamiljer och med viss hjälp av välfärdssverige. Leena växer upp och lyssnar på de vuxna som berättar om livet och hon hittar vänner på gården och i skolan.

Till att börja med känns boken som ännu en i raden av berättelser om uppväxten i sextio- och sjuttiotalssverige. Man känner sig lite utanför men blir ändå väl omhändertagen och lär sig ett och annat inför vuxenlivet. Jag tänker t.ex. på Populärmusik från Vittula och Underdog. Efterhand som Leena närmar sig tonåren mörknar emellertid bilden allt eftersom hon blir medveten om problemen i familjen och samhället.

Leena lär sig känna igen tecknen på när nästa hennes mamma och pappas nästa period av supande och bråkande närmar sig. Samtidigt som hon försöker ta hand om sin hund Terrie och sin lillebror försöker hon fly från hemmet. Hon söker sig till vännerna Riitta och Åse som också dras med föräldrar som har sociala problem. Leena blir allt mer desperat och hoppas på samhällets hjälp.

Alakoski vill måla en bild av hur ett ojämställt klassamhälle drabbar barnen till de föräldrar som inte orkar. Det lyckas hon med och en födelsedagsfest tjänar som tydlig kontrast mellan Leena och den rikare klasskamraten. Hon får upp ögonen för skillnaderna i samhället, varför kan t.ex. vissa åka på utlandssemester och andra får nöja sig med kommunens kollo? Skildringen av Leenas utsatthet är stark, men det finns också en hel del humor och hopp i eländet.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #recension
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
Karlstad Zoologiska
Författar-
presentation:
Hanna Hellquist
Pocket
Finns i lager, 62 kr

Karlstad Zoologiska - Hanna Hellquist

Jag vet inte om någon har räknat hur många olika djurarter som passerar på sidorna i Hanna Hellquists självbiografi. Det är många anekdoter, en del ganska vardagliga och andra helt galna, där djur är inblandade. Som barn till en pappa med ett beroende att ha djur omkring sig blir det en väldigt "naturlig" uppväxt. Även om det är många djurhistorier, är det ofta något annat som Hannas korta kapitel handlar om. Framför allt är det relationen till pappan som står i centrum. Mamma finns naturligtvis också med, men man får uppfattningen att den relationen är mindre komplicerad. Pappan ser gärna att Hanna vågar pröva och utforska saker på samma sätt som han själv inte väjer för ett äventyr.

En del böcker man läser är som att ha en egen ljudbok i huvudet. När jag läser Karlstad zoologiska är det verkligen med Hannas värmländska som berättarröst som jag "hör" texten. Anledningen är troligen det personliga anslaget och att Hannas skriftspråk inte skiljer sig så mycket från hur hon pratar. Jag gillar ju Hanna och hennes betraktelser, t.ex. i Morgonpasset och att läsa hennes bok är som att få ha henne för sig själv lite. Hennes uppväxt är både ovanlig och samtidigt ganska vanlig, vilket också gör det till igenkänningsläsning för en som också är uppväxt under 80-talet.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #recension
Kommentera
 

Henrik Elstad

Bok-
presentation:
Radhusdisco
Författar-
presentation:
Morgan Larsson
Pocket
Finns i lager, 62 kr

Radhusdisco - Morgan Larsson

En uppväxtskildring som utspelas i Trollhättan på 1970- och 80-talet måste man naturligtvis läsa när man bor i staden. Visserligen är jag inte uppvuxen här, men nostalgifaktorn är ändå hög och miljöerna bekanta. Det är väl också största poängen med den här formen av berättelser. ”Kommer du ihåg hur det var och vad man oroade sig för då?” Att författaren Morgan Larsson tillhör samma generation minskar knappast igenkänningen.

Radhusdisco handlar om Morris och vi får följa honom genom hela grundskolan, hur han går från barn till nästan vuxen. Morris bor i ett av de då ganska nybyggda miljonprogramsområden i utkanten av Trollhättans stad, Kronogården och flyttar i barndomen till grannområdet Lextorp. Mycket av historien kretsar kring skolgången och de kompisar som finns där. I högstadiet hamnar han i en ganska stökig klass på Pettersbergsskolan och utmaningen för Morris blir att uthärda tiden där och undvika det omtalade grupptrycket så mycket som möjligt. Det är mycket en berättelse om att våga hitta sin egen väg i ungdomen. Nostalgimarkörerna staplas på hög och det blir en kavalkad av tidstypiska företeelser, beskrivet på ett ganska trevligt sätt. Den som någon gång har vuxit upp från barndom till ungdom känner nog igen sig på något sätt i alla de karaktärer som passerar i Morris liv.

Det är en småmysig historia utan större överraskningar även om det är många dråpliga händelser i boken. Hade detta varit första boken i sin genre hade jag nog uppskattat den mer än vad jag gjorde nu. Stilen och berättartekniken känns igen från andra uppväxtskildringar; Torbjörn Flygts Underdog och Mikael Niemis Populärmusik från Vittula till exempel, vilka nog var snäppet vassare. Trots att det nu spelas upp i hemstadens kända miljöer känns det hela tiden som att man har läst samma händelser tidigare, om än med Malmö eller Norrland som bakgrund.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #uppväxt #Trollhättan #recension
Kommentera

Anmäl textfel

ANNONS
ANNONS
Antikvarisk Bokmässa
 LitteraturMagazinets bloggar 

 

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Lite mer dramatik, tack!

Recension: Den gyllene hårnålen av Maria Gustavsdotter

Stark och äkta debutroman som kryper under huden.

Recension: Boken om Yousef av Linus de Faire

Nya poeter vidgar världen

Recension: Ingen rök utan mareld : poesiantologin Blå blixt av CAROLINE LJUUS

Bort, hem och tillbaka igen

Recension: Tidsmaskinen av Nils Andersson

En bagatell talar sitt tydliga språk

Recension: Den upprätta revolutionen : eller varför människan går på två ben av Ngugi wa Thiong'o

Rovas resa

Recension: Spökresan av Hanna Lundin Tistelö

Tjock bok med tunn story

Recension: Dödens märken av Veronica Roth

Träffsäker översättning håller ohelig kråka oroväckande intakt

Recension: Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter

Roslund och Thunbergs uppföljare gör ingen besviken

Recension: En bror att dö för av Anders Rosberg

När livet återvänder

Recension: Huset som vaknade av Martin Widmark
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Chefredaktör: Hanna Modigh Glansholm (tjänstledig)
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.LittMag 2.15.7.onlyNewEditons