Sju punkter för att få pojkar att läsa! - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet Debatt 
Sju punkter för att få pojkar att läsa!

Debatten om barns läsning

Sju punkter för att få pojkar att läsa!

Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet.

– Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon.

Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Kanske går det lika bra med facklitteratur och serier?
– En explicit lösning som presenteras är att pojkar ska förmås läsa mer skönlitteratur och jag menar att det kanske är fel ände att börja i, säger hon. 

Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer.

  1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Så tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar! Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!
     
  2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen. Våra definitioner påverkar vad vi anser vara läsning och med en snäv definition faller pojkar ofta utanför och blir ”icke-läsare” trots att de egentligen kan läsa en hel del.
     
  3. Gör läsning roligt! Javisst älskar vi tyst och kontemplativ läsning, men det behöver ju inte alla göra. Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.
     
  4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!
     
  5. Tjata inte! Barn gör ändå inte som du säger – de gör som du gör!
     
  6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. Barn har också preferenser och det har de rätt att ha! Varför ska de läsa om deras föräldrar inte läser? Varför ska de läsa sådant de tycker är tråkigt när vuxna i deras närhet bara läser sådant de tycker är kul?
     
  7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".

Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att:

  1. Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Läs även: "Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre"
  2. Det som pojkar läser värderas lägre och i värsta fall räknas det inte alls.

–Jag valde att skriva om pojkar därför att jag upplevde att det offentliga samtalet hade en negativ ton, där problemlösning hamnade i skymundan till förmån för "antipluggkultur" och "pojkkris" och "krampaktiga maskuliniteter" och annat som inte är särskilt produktivt och dessutom inte sällan hamnar på en alltför teoretisk nivå. Jag föredrar att vara konstruktiv och lösa problemet och därför gjorde jag således en ansats att göra just detta, säger hon.

Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här

–Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.


Profil: Kåkå Olsen

10 april 2013
 

Anmäl textfel

Kommentar av Anna Carlberg

Jag introducerade litteratur till mina barn genom högläsning.

Senare såg jag till att det fanns bra böcker hemma.

Till slut belönade jag med 50 kr för varje läst bok. Efter ett tag slutade han att fråga efter pengar men ville ha fler böcker.

10 juni 2015
Kommentar av Lena

Läs Kåkå Olsens artikel, helt enkelt!

17 augusti 2014
Kommentar av Helen

Vilket trams! Serier går ju inte att jämför med böcker och visst är fackböcker också läsning, men att läsa en roman är något annat. Något som borde vara obligatoriskt i skolan. Tyvärr har den här mentaliteten smugit sig in i skolan: "tjata inte","ställ inte krav". Många pojkar går därför ut nian utan att ha läst en enda bok. De har tillåtits att sitta och bläddra i en serietidning istället. Detta är skandal. Inför istället en bokkanon där det borde vara obligatoriskt att läsa åtminstone några klassiker under skoltiden. Finns det något annat land som behandlar sin litteraturskatt på det sättet?

Ja, man måste vara obligatoriskt att läsa romaner, även för pojkar, på skoltid. Hur kan de annars komma ini böckernas värld? Man kan ju inte välja bort något som man inte känner till. Är det inte så med allting? Sluta dalta med pojkarna i skolan och inför obligatorisk läsning av vår gemensamma litteraturskatt!

8 mars 2014
Kommentar av Kåkå

För att läsa romaner måste man främst kunna läsa men även vilja läsa. Och kan man inte så vill man ofta inte heller. För att skaffa kunskap måste man börja någonstans och det är där de sju punkterna kommer in. Det är inte fråga om dalt, det är en fråga om att skapa och ge förutsättningar. Att ställa krav är bra, att tjata och ställa alltför höga krav är endast kontraproduktivt.

Förväntar du dig även att någon som inte kan laga mat på begäran ska laga en trerätters middag? Att någon som aldrig tittat under huven på en bil ska fixa ett kamremsbyte?

Ska lama gå och blinda se också?

Föddes du kanske med de färdigheter som vi andra fått lära oss med livets gång och 20 år i skolbänken?

Trams kan du vara själv.

9 mars 2014
Skriv svar
Kommentar av Elsa Gomez

Så glad jag blir när någon slår ett slag för alla våra fantastiska faktaböcker! En ofta säker väg till läsovilliga grabbar.

30 december 2013

När jag var liten och gick i skolan fanns högläsning, en spännande bok som satte fart på fantasin. Med en bra berättare kunde man leva sig in i handlingen på ett sätt som gjorde att man nästan tyckte att man var en del av berättelsen. I dag finns många frestelser för barn och ungdomar, mycket av läsningen har fått nog stryka på foten för datorns och tv- spelens värld. Jag skulle gissa på att om man för ett tag tar bort möjligheten till internet och tv-spel skulle läsandet öka. Lek bara med tanken! Ösregn , ett dygnslångt strömmavbrott och en trave med böcker. Chansen att fastna i läsandets förtrollande värld är stor.

11 maj 2013
Kommentar av Magnus

Tipset är alltså att dra ut proppen nästa gång det regnar :)

27 maj 2013
Skriv svar
Kommentar av Margareta Wersäll

Mycket bra tips! Framför allt det där med att inte tjata och fördöma. Jag tar med min sonson på bibliotek och så får han botanisera. Kanske inte alla val blir det rätta, men vartefter kommer han fram till ngt kul och spännande. Också ett sätt alltså!

25 april 2013
Kommentar av Patricia Julin

Efter tjugo års tjat på min man om att han borde läsa mina bra böcker för att han inte inser vad han missar, så en dag ramlade jag på en bok om en rockstjärna, hans "idol". Nu köper han egna böcker!

20 april 2013
Osignerad kommentar

Själv älskar jag att läsa och har gjort det så länge jag kan minnas. Bara nån generation före mig fick barnen höra att de inte skulle förslösa dyrbar tid med att sitta med näsan i en bok! Risken att förstöra ögonen av läsning ansågs också stor. Läsande barn och ungdomar fick likadana gliringar av vuxna som våra barn får när de sitter vid datorn :-) Visst blir man lite full i skratt. Samtidigt ser jag väldigt allvarligt på neddragningarna i skolan som gör att lärarna inte hinner med alla och att barnen inte får ro och trygghet att lära sig.

13 april 2013
Kommentar av Karin

Jag vill slå ett slag för hörböcker! Vår son (11år) är synsvag och har därför svårt att läsa kapitelböcker avsedda för hans ålder då texten är för liten i de flesta böcker. På biblioteket finns många bra hörböcker för barn i alla åldrar.

12 april 2013
Kommentar av Mara

Fast det där med att barnen gör som föräldrar gör är ju så fel som det kan bli. Det gör de nämligen inte alls. Vi har tusentals böcker hemma och har ständigt travar med böcker (som vi läser!) vid våra sängar. Jag har högläst (med stort nöje! Älskar att högläsa och barnen har älskat att lyssna!) för alla tre sönerna ända upp i högstadiet. Läser alla tre? Nej, de två äldsta ligger hellre och tittar upp i taket i två timmar än håller i en bok. De har bokhyllor fyllda med böcker i sina rum, men de läser INTE. Yngsta sonen finns det litet hopp om, men vi får se...

Det är i alla fall inte så enkelt som att "barn gör som du gör"...

12 april 2013
Osignerad kommentar

Håller med fullständigt! Trött på att höra den klyschan för det stämmer absolut inte. Jag säger bara om det vore så väl ändå!!! Om det vore så enkelt....!

13 april 2013
Osignerad kommentar

Jag håller helt med!!! Jag har 5 barn som jag har läst och läst och läst för och alla barnen har älskat högläsning. Både min man och jag läser alltid något, men barnen har aldrig blivit storläsare.

21 januari 2014
Skriv svar
Kommentar av Erik S

Ett av problemen (förutom Gunilla Molloys fördomar) är att språklärare ofta övervärderar betydelsen av skönlitteraturen. Det viktiga är att eleverna lär sig språket, det finns bra och dålig prosa i såväl skön- som facklitteratur. Jag läste allt möjligt när jag var liten.

12 april 2013
Kommentar av Bosse

Påminner mig om min ungdom. Då var inte Biggles och Kitty-böcker PK. Tänk om biblioteken kunde köpa in mer sånt som vi (alla åldrar) gillar och mindre "fin"

litteratur. Om det nu ska prioriteras alltså. Varför inte ha bibliotek som som har något för alla?

12 april 2013
Kommentar av Kåkå

Så var det när jag växte upp också och biblioteket har förr ansetts ha en fostrande roll. Idag finns biblioteket till för sina användare och besökare och vill att samlingarna ska användas och läsas, så det har absolut blivit mer användarfokuserat (och detta med användarfokus har hela tiden funnits med under min utbildning)!

12 april 2013
Skriv svar
Osignerad kommentar

Jag tycker det är underbart att det här uppmärksammas och att man, som i Kåkå's fall kommer med konkreta förslag. Tack.

tre barns mammma från Lund

12 april 2013
Kommentar av 7-Barns Mor

Detta stämmer iallafall inte på min familj . Har 7 barn ,5 pojkar och 2 flickor. Läste för dom under hela deras uppväxt , var med i massor av bok-och tidningsklubbar och läste mycket själva. Men ingen av de 7 barnen tyckte om att läsa. Många av mina vänners barn har det oxå blivit det samma för. Men sen kom datorn in i deras liv och flera av pojkarna spelar och alla spel är på engelska så då helt plötsligt började att läsa för att detta intresserade dem + att alla dessa Manga böcker kom om oxå föll i deras smak. Så nu läser dom perfekt på engelska och min äldsta läser skapligt på japanska.

Så jag tror att denna Kåkå bara har snappat upp nått som man alltid sagt att flickor skulle vara mer intresserade av läsning än pojkar och utgått frän denna skröna.

Däremot tror nog jag att det mer handlar om att hitta något som intresserar en, än vad föräldrar gör angående läsningen .

Se bara på flesta killar som älskar sin dator och sina spel och annat som dom har intresse av och som de kan hitta ute i etern , där har de inge svårt att läsa helt plötsligt , såå.

OBS. Mina barn är mellan 17-30 år .

12 april 2013
Kommentar av Kåkå

Det är ingen skröna. Statistiken och forskningen talar sitt tydliga språk. I hela världen, men några få undantag. Så även i ditt fall: Om du inte hade haft klubbarna och det egna läsandet, finns ju risken att dina barn inte heller hade funnit väg till läsande - nu läser de ju, uppenbarligen, i alla fall något och att de är bra på engelska och i något fall även på ett tredje språk visar ju att de har kommit i god och nära kontakt med det egna språket.

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Rektor

Mollys forskning handlar om de som är unga just nu. Hon har efter gedigen forskning med bl.a. klassrumsbesök under ett års tid sett klara skillnader mellan pojkar och flickor. Efter att pojkarna knäckt läskoden händer något efter årskurs 1-2. Dagens lärare är väl införstådda med att litteratur ska passa individens intressen, ligga på rätt nivå, arbetar med förförståelse osv. Till detta kommer ett stort utbud av bra ny barn- och ungdomslitteratur. Trots detta ser Molloy, och alla vi övriga som arbetar i skolan, att alltför många pojkar har svårt för läsning. Läsning är inte intressant. Om inte läsningen fungerar får man svårigheter i många ämnen. Annan forskning visade 1984 att 74 % av föräldrarna läste dagligen för sina barn, dagens siffra är 35 %. Barn ägnar flera h/vecka åt fritidsaktiviteter. Läxor t.ex. lästräning prioriteras bort. Många föräldrar stöttar barnens idrottsutövning men inte läxläsning. Det finns goda exempel på skolor som satsat på manliga förebilder som läser t.ex. lokala idrottsmän,brandmän, storebror osv. Vilket lett till ökat intresse. ABF har ett projekt som heter "Läs för mig pappa" som syftar till att få män inom LO att läsa för sina barn. Läsning av texter, i böcker eller på Ipad, utvecklar empati, kritiskt tänkande och analysförmåga, d.v.s. det som krävs för de högsta betygen i årskurs 9.

11 april 2013
Kommentar av AV

När ens läsvillige son kommer hem från skolan och klagar på bristen på roliga läxläseböcker inser man ett problem. "Pojkiga" böcker om fotboll, flygplan, teknik etc har plockats bort ur utbudet. Man offrar pojkars läsning för att "dekonstruera mannen". Vad Molloy missat i sin forskning är skolans roll. Hon tvår skolans händer och pekar endast på föräldereffekten. Pojkar läser om de får böcker de vill ha. Pojkar läser om de får tävla lite (statistik över lästa sidor). Pojkar läser om man har tydliga förväntningar på dem (läsläxa lite varje dag, föräldrars signatur). Skolans roll och möjligheter är stora.

14 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Khard

Jag blir mörkrädd när jag läser vissas uppfattning om serier.

"Är det ordförråd vi är ute efter så uppnås det inte genom kalle anka" eller "Serier kan vara ett komplement till skönlitteratur, men kan väl inte ersätta den?" eller "...men ofta STANNAR det vid serie..."

De som säger så har aldrig läst en serie. De vet inte vad det är. Barn som tillåts läsa serier blir de största bokslukarna - speciellt pojkar - om de inte har en fördömande förälder som står och suckar över deras huvuden förstås. Läs serier själva, eller är det för svårt att hänga med i bildrutorna? Läs Don Rosas Kalevala (sådan där "hemsk" Kalle Anka-serie) eller den om Xanadu (baserad på Coleridge dikt). Istället för att vara så rädda för serier förkovra er själva inom litteraturformen. Läs serier, vuxna människor! Ni har inte en aning om vilka pärlor det finns. Och för övrigt en sak som många glömmer: För att veta vad som är bra litteratur måste man läsa en massa dåliga böcker. Hur ska man annars veta skillnaden?

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Så sant!

11 april 2013
Osignerad kommentar

Instämmer...man måste läsa en massa litteratur av olika slag för att se vad man uppskattar. Själv minns jag att jag läste hela kassar med Västernböcker, kioskböcker, som i stort sett var likadana insåg jag efter att ha njutit av de första (50-60 ungefär) och slutade tvärt - mätt och belåten med att ha betat av den litteraturen och färdig för nya erövringar. Det är vansinne att hindra barn från vissa böcker och tvinga på dem andra. Vem kan läsa av tvång? Inte många kan göra det med behållning....Läsa ska vara lustfyllt och intressant. Vill barnen inte läsa och man själv vill att dom ska ta del av någon viss bok som man själv tycker är fantastisk, kan man läsa högt oavsett barnens ålder. Vi brukar läsa högt när vi åker bil, fast alla kan läsa utmärkt själva. Det är roligt att dela samma bok i samma stund och kunna prata om handlingen. Jag tror att chansen är mycket större att ens barn gillar att läsa om man läst mycket för dom under uppväxten, men nån garanti är det inte.

13 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Linda

Både jag och barnens far läser väldigt mycket, allt från romaner till facklitteratur. Vi har alltid läst sagor varje kväll för barnen när dom var små och har försökt allt vi kan för att dom ska få samma intresse. Tyvärr har det inte fungerat på den ena sonen. Han har alltid vägrat. Tycker det är så tråkigt och har inget tålamod. Verkligen jättetråkigt men man kan inte tvinga någon som inte vill. Den yngre sonen började läsa tidigt och slukade Kalle Anka pocket när han var 8 år och gjorde antecningar längst bak i pärmen samt betygsatte varje kapitel. Kalle Anka är väl inte det optimala men alltid en början, huvudsaken är ju att han ville läsa själv. Det jag ville komma fram till är att allt är inte föräldrarnas fel :)

11 april 2013
Kommentar av Sandra

Samma här! Vi läser jättemycket båda två och läste längd för båda våra pojkar. Ingen av dem läser något frivilligt idag, trots både idåga försök att köpa spännande böcker och mutor.

12 april 2013
Skriv svar
Osignerad kommentar

Underbart men nu e jag en mamma som läst för min grabb och ja hans pappa har inte läst,inte roligt.

kontentan är den att sonen inte läser om han inte måse.Men han tyckte om lässtunderna o de egna påhittade historierna:)

11 april 2013
Kommentar av Per Martinsson

Tack Kåkå, bra och vettig artikel. Sju enkla punkter att ta till sig. Det finns aldrig någon som helst anledning att göra något mera märkvärdigt än nödvändigt, för då är nog risken rätt så stor att det blir för intellektuellt (OBS ironin!).

11 april 2013
Kommentar av Alexandra

Vad intressant. Pluggar till lärare i svenska och har precis skrivit en c-uppsats som delvis tar upp pojkars sämre resultat på läsförståelseprov och hur man kan använda fantasy för att utveckla deras läsförståelse. Ska hålla utkik efter din uppsats när den är klar :)

11 april 2013
Kommentar av Koppens Ulrika Jahn

Tack. Klockrent.

11 april 2013
Kommentar av Anna Carlberg

Jag kommer från en familj med högläsningstradition som jag fört vidare till mina barn. Som extra draghjälp kom Harry Potter precis i rätt ålder för vår son. Jag läste första boken högt. Sedan hade han inte tålamod att vänta på mig. Han plöjde de första tre så fort de blev översatta, de sista lästa han på engelska. Själv var jag en "slukare" i 10-12 årsåldern och läste allt! Kilovis med kiosklitteratur bl a. Det går till en gräns, sedan ledsnar man och går vidare. Jag tror det kan vara förödande att klassa viss litteratur som "finare" än annan när det gäller barns läsning. Jag minns från skolan (på 70-talet) att vi skulle läsa "bra böcker" men vi var inte mogna för Steinbeck.

11 april 2013
Kommentar av Bengt Cederquist

Bra artikel. Den skickar vi vidare. Mvh BC

11 april 2013
Kommentar av Mikael

Det är ju helt obegripligt att romanläsning rankas så högt och fint. God facklitteratur kan för den delen ha bättre språk och rikare ordförråd än mången roman. Romanen ansågs väl inte så himla fin ända en bit in på 1900-talet, det var ju ändå underhållningslitteratur! Nej, fram för mer facklitteratur och poesi och gärna andra former som noveller, essäer, brev et c.

11 april 2013
Kommentar av Läslover

Att läsa överhuvudtaget är ju nr 1!! Själva lästekniken kan utvecklas av vad man än läser, om man är intresserad av vad som står där.Men...att läsa romaner, noveller, biografier ger en annan, oerhört viktig dimension av livet. Av hur det är att vara människa och att förstå och sätta sig in i andra människors liv, kultur och tankemönster. Det ökar förståelsen och tar kål på en massa ogrundade fördomar. Det hjälper oss människor att fatta bättre beslut i livet, arbetet och i våra relationer. Vi lär oss analysera situationer och tänkesätt som är till nytta för oss och andra.Kanske blir vi mindre lättlurade, men också mer toleranta på samma gång. Lika viktigt som att läsa är att samtala med andra om det vi läser. Att reflektera över läsningen på olika sätt, t ex genom att skriva hur texten påverkar oss.Då blir våra egna tankar tydligare för oss själva och vi blir inte så lätt påverkade. Man mognar genom att läsa berättelser, helt enkelt. Att se film handlar ju också om att lära sig och att bli upplyst om andras kultur och tankar, men film är ett väldigt snabbt medium. Det är svårt att själv hinna reflektera och uppfatta allt i en film. Texten är också tillrättalagd av regissören och producenten och bilderna och musiken står för en stor den av tolkningen förstås. När du läser en berättelse gör du dina egna tolkningar gennom egna inre bilder. Prova och känn efter och diskutera en roman med någon som också läst den!

11 april 2013
Kommentar av Mona

Håller med om detta, att läsa om andra människors liv, verkliga eller påhittade, ger andra dimensioner och förståelse för andras världar. Skönlitteratur och biografier ger annan kunskap än facklitteratur, därmed inte sagt att det är fel på annan litteratur. Läs allt, bra och dålig litteratur och alla sorter, då får man kunskap och kan välja vad som ger mest.

Läste mycket "skräp" som ung och kom fram till att det var inte intressant i längden, blev uttråkad helt enkelt.

13 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Sebastian Lönnlöv

Så sant! För någon vecka sedan kom en skolklass till bibblan där jag jobbar och läraren menade att NU så MÅSTE en kille faktiskt läsa en bok, för han hade dittills inte lyckats med detta och de var tolv år gamla. Jag visade lättlästhyllan, försökte hitta något som såg spännande ut, men visade också på seriehyllan för barn och frågade försiktigt läraren om det funkade. "Jaja, vad som helst", sade hon. Men har serier funnits närvarande där tidigare? Antagligen inte, åtminstone inte som ett berättigat alternativ. Jag lyckades inte övertyga killen om att serierna var lätta att läsa och när vi skulle välja en lättläst bok så vägrade han vara med i urvalet, sade bara att vi skulle ge honom något, vad som helst. Sorgligt att det ska behöva gå så långt och att läsning ska vara ett måste på det sättet. Känns inte som att skolan där hade lyckats göra läsning vare sig lustfyllt, lätt eller avslappnat på något sätt - bara ångest- och kravfyllt.

Minns också när jag skulle till skolbiblioteket som tioåring. Oftast valde jag skönlitteratur, men en gång hittade jag en faktabok som jag ville läsa - och fick inte det. Och då fanns det nog en hel del elever i klassen som hade mått ännu bättre än jag av att det var ett alternativ.

11 april 2013
Kommentar av Maria Falk

Bra sju punkter Kåkå!

Mina erfarenheter - är bokslukande bibliotekarie med två, nu vuxna, söner. Den yngre av dem har alltid läst mycket, mest facklitteratur om historia och arkeologi då det är ett intresse han har. Den äldre läser i princip aldrig, han är för rastlös, har så mycket annat på gång. Enda gångerna jag sett honom läsa är när han varit sjuk och sängliggande eller när vi varit på resande fot och kompisar, cykel, moppe, dator inte funnits till hands, då har han slukat 2-3 böcker på en vecka. Jag har läst högt lika mycket för dem båda, de har båda fått julklappsböcker och tips på läsning. I mina söners fall handlar det helt klart om olika personligheter. Den ene har förmågan att koncentrera sig och kontemplera, finna ro i läsandet, den andre är rastlös, vill ha fart och fläkt, människor omkring sig att prata/umgås med. Så kan det nog också vara tror jag. :)

11 april 2013
Kommentar av Moa

Instämmer tillfullo! Tack för att ni lyfter denna fråga!

11 april 2013
Kommentar av Thessa

Det här är absolut inget nytt. Molloy har beskrivit samma sak i sin forskning, att pojkar läser färre skönlitterära böcker pga bristen på manliga läsande förebilder, i synnerhet landsbygdspojkar. En annan stor orsak lär vara konkurrens av alternativa medier såsom datorspel, vilka också erbjuder alternativa världar.

Däremot tycker jag inte att man ska blanda ihop olika läsarter för mycket. Läsning av faktatexter kräver väl ändå något annat och ger något annat än skönlitteratur? Vissa här skriver att serietidningar är lika god läsning som skönlitterära böcker, men jag förstår inte hur ni som resonerar så tänker? Serier kan vara ett komplement till skönlitteratur, men kan väl inte ersätta den? Tror Molloy jämförde olika typer av litteratur med godis. Visst kan man låta barn äta godis varje dag (läsa bara serietidningar), men de mår inte bra av det. de utvecklas inte lika mycket som de gör med variation.

Nyckeln till klassikerna går väl stegvis, men man ska börja någonstans. Med det inte sagt att klassikerna ska kastas i soptunnan? Många unga killar som sällan läser, älskar t.ex. Robinson Cruise, det gäller att hitta RÄTT klassiker också :-)

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Varför ska just skönlitteratur värderas så högt? Och jag skulle aldrig kalla serier för "komplement" - det är en konstform i sig själv och förtjänar vederbörlig status och respekt. All läsning är bra och öppnar dörrar.

11 april 2013
Kommentar av Thessa

Signaturen Läslover beskriver det bra ovan tycker jag. Skönlitteraturen talar till känslorna på ett helt annat sätt än vad fackböcker ofta gör och när vi läser kan vi sätta oss in i andra människors situation och vi blir ofta helt enkelt "bättre människor", än om vi inte läser skönlitteratur. Jag tror att läsforskaren Rosenblatt kallar läsningen av skönlitteratur för estetisk läsning, alltså en slags läsning som går utöver den mer mekaniska läsning (efferent) som facklitteraturen ofta innebär. Vi kan läsa en faktabok om t.ex. 1800-talets underklass och förstå ren fakta, men om vi läser en skönlitterär roman som skickligt beskriver levnadsvillkoren kan vi leva oss in på ett helt annat sätt och vi gråter och lider med karaktärerna och det lämnar outplånliga intryck...vi "är där" vi lever med individerna för ett slag....På så vis är skönlitteraturen magisk och många unga människor verkar ha förlorat den upplevelsen och det tror jag är en stor förlust både för de unga och för samhället som behöver medkännande och inkännande individer!

Inget ont om serier, inget ont om filmer, de fyller alla sina roller och en väl till skönlitteraturen kan gå just via serier och filmer (filmer bygger ju ofta på t ex klassiska romaner), men ofta STANNAR det vid serie och filmer för killar ifrån "arbetarklassen" (läs om Bourdieus begrepp kulturellt kapital så förstår du vad jag menar) och det är så synd.

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Det är ju väldigt höga anspråk för fiktiva berättelser! Jag blir sällan så berörd som när jag läser riktigt bra fackböcker om t.ex. Förintelsen eller livet i Sovjet. Nej, jag köper inte alls denna övervärdering av skönlitteraturen - om inte arbetarklasskillarna lider av sin serie- och filmkonsumtion, vem är det då synd om? Och varför?

11 april 2013
Osignerad kommentar

PS: Bourdieu har ju intressanta tankar om smak och motstånd ...

11 april 2013
Kommentar av Mia

Jag håller med till 150%! Läsning är individuellt beroende på att vi alla är olika och tycker om olika saker. Köper inte resopnemanget om att skönlitteratur äer det enda rätta. För övrigt är jag övertygad om att det finns gott om faktalitteratur som beskriver levnadsvillkoren för 1800-talets underklass betydligt bättre och mer sanningsenligt än vadskönlitterära berättelser. Men visst kan man få en inblick via skönlitteratur också. TRöttnar aldrig på Vilhelm Mobergs Utvandrarepos. Som barn läste jag Kulla Gulla böckerna. Även Anna MAria Roos böcker om barnen i Önnemo gav en inblick i levnadsdstandareden för en burgen storbonde i början av förra seklet. Allas vår Astrid Lindgren beskrev ju lvnadsstandarden för olika samhällsklasser i böckerna om Emil i Lönneberga samt Madicken.

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Sanna

Det allra svåraste tror jag - utan att ha vetenskapliga belägg för det - är att barn påverkas inte bara av föräldrarna utan även av alla andra potentiella förebilder. Så även om de flesta pappor inte vräker ur sig dumheter direkt till sina barn kan det räcka med att en annan: gubbige farbror Ove, coola tonårskillen på ungdomsgården, skolkamratens äldre brorsa... säger med ett hånflin "vaddå läser du böcker, är du bög eller" så har man raderat alla år av goda lästips från mamma, pappa och lärare. Kloka punkter, tack för dem!

11 april 2013
Kommentar av Christina

Nä, jag tror att föräldrarna måste våga tro på sin egen betydelse här. Visst utsätts våra barn från påverkan från alla möjliga håll, men i slutänden är det föräldrarna som är viktigast. Och barn gör inte som föräldrarna säger eller ens som de GÖR, de blir vad föräldrarna ÄR. Så jag skulle vilja utvidga rådet till alla föräldrar att inte bara läsa mycket, utan också att verkligen älska att läsa, att tro på det de själva gör. Barn märker om du gör något halvhjärtat eller om du gör det helhjärtat. Och anta att du sätter dig ner och bejakar ditt eget intresse av franska klassiska romaner ... bli inte ledsen om du plötsligt upptäcker att dina barn är försjunkna i helt annan slags litteratur, eller rentav föredrar att titta på film eller lyssna på rockmusik med stort engagemang.

Glöm inte heller bort ljudboken.

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Barn påverkas jättemycket av "andra" - så då är det ju bra om "andra" också "utsätts" för läsning! :D

11 april 2013
Osignerad kommentar

Intressant i detta sammanhang är "Barnens tre bibliotek Familjebiblioteket, kompisbiblioteket och samhällsbiblioteket" (eller något åt det hållet) från 1994 skriven av Christian Wåhlin och Maj Asplund Carlsson. Den beskriver hur barn påverkas av omvärlden vad gäller läsning.

12 april 2013
Kommentar av Mia

Glömde skriva under ovanstående inlägg ärt mitt!

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Annica

All läsning är bra, om det sen är fakta böcker, Kalle Anka-pocket, tunga tjocka klassiker spelar ingen roll och jag har märkt på mina barn (fem pojkar och två flickor) att intresset kommer oavsett om pappa läser eller ej.

Vad jag inte förstår är varför det är så fel att pojkar inte läser skönlitteratur. Min 12-åriga son läser Biggles och mycket faktaböcker både på svenska och engelska. Han har även börjat läsa böcker om andra världskriget, tjocka, tjocka böcker och jag tycker det är otroligt roligt att han läser så pass avancerade böcker, han har inget intresse för Krig och fred så jag låter han läsa det som intresserar honom.

Mina döttrar har inte heller något intresse för tunga klassiker, jag låter de läsa vad de vill och de läser massor, skräck, fantasy mm.

Jag kommer själv ihåg tvånget i skolan när man skulle läsa dessa hemska klassiker, man tappade ju helt läslusten!

Jag tycker att skolorna ska tänka om där och lyfta fram barnens intresse och ge de tips utifrån vad barnen är intresserade av och inte tvinga på dem böcker som kanske dödar ett gryende läsintresse.

11 april 2013
Kommentar av Carheden

Ja det är en fara om vi ska ha en litterär kanon i skolan. Oj, vad jag och mina kamrater ogillade att vi var tvungna att läsa "Mälarpirater" att vi sedan skulle läsa "Åsa Hanna" när vi önskade att läsa "Flicka i frack". Det kollektiva läsandet i skolan är verkligen på gott och ont. Det gäller att läsa "rätt" bok och sedan få alla att inse att det är i dialogen läsandet fördjupas.

11 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Emma Grönberg

Läskunnighet har så länge varit en självklarhet att det verkar som att folk har glömt bort att läskunnighet är en färdighet och som alla färdigheter måste den underhållas genom övning och utövande. Då spelar det inte någon oll för vad man läser så länge man läser.

11 april 2013
Kommentar av enligt O

All läsning är definitivt bra! För elever som inte läser, så väl flickor som pojkar, brukar jag anstränga mig extra för att hitta böcker som jag tror passar dem. De uppskattar genomtänkta, personliga boktips. Ibland har jag låtit en elev välja bok och erbjudit mig att läsa samma bok och haft en "privat" bokcirkel med hen. Då har jag visserligen fått läsa Carolina Gynning och Snabba Cash, men det har funkat fantastisk bra.

10 april 2013
Kommentar av textiltanten

Så sant!

10 april 2013
Kommentar av Erika Wallman

Halleluja! Äntligen någon som varken dömer pojkar eller serier eller vurmar för tråkiga klassiker. Sprid, sprid, sprid!

10 april 2013
Kommentar av Kåkå

All läsning är bra! :D

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Cecilia E

Mycket bra, skulle vilja läsa mer om Kåkås arbete!

10 april 2013
Kommentar av Kåkå

Uppsatsen ska ligga klar i början av juni (eller i värsta fall i slutet av augusti). :)

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Elin Lucassi
Om alla skolor dessutom slutade bryta mot lagen och såg till att ordna med ett välfungerande, bemannat skolbibliotek skulle mkt vara vunnet gällande både stoff och expertis. (För övrigt ska min ytterst läskunniga bokcirkel avhandla Alison Bechdels serieroman nästa gång. Det finns läsutveckling att hämta i alla genrer om man vet var man ska leta/har nån som guidar)
11 april 2013
Kommentar av Hanna Tolander
Högläsning. Fungerar inte bara för småbarn. Men det handlar förstås i grund och botten om att föräldrarna måste läsa böcker för att barnen ska vilja läsa. Det är aldrig för sent att börja!
11 april 2013
Kommentar av Elias Granqvist
Se till att barnen får läsa det de tycker är spännande. Alla barn gillar inte samma böcker. I skolan fanns det många "flickböcker" när jag var liten. Jag försökte läsa några av dem, men fann inget intresse i dem. Hemma fanns det Biggles-böcker som mamma hade haft när hon var liten. De var mycket bättre.
11 april 2013
Kommentar av Annica Tempte
Stäng datorn. Det är ett bra knep!
11 april 2013
Osignerad kommentar

Ja för man kan ju inte läsa på datorn! Det vore helt absurt.

Skärpning. Läsa på dator, platta eller mobil är lika mycket läsning som någon annan läsning.

11 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Hana Abrahamsson
jag blir mest upprörd och rädd för barnens framtid när jag ser hur det ser ut idag,angående läsning (har inga skolbarn än).vi läser högt för barnen varje kväll och läser själv,men när jag hör att barn i högstadiet kan ha svårt med läsförståelse,så tycker jag det är enbart skolans/lärarens fel.vad f..n, när jag gick i första klass (inte i sverige dock) kunde alla barn läsa och förstå enkla texter efter ett halv år.Det är skolan som ska LÄRA barnen(och inte bara att läsa) och inte föräldrarna som ska försöka rädda situationen hemma...naturligtvis gör barn som vi gör och ska ha bra förebilder,men som sagt ...skolans ansvar.....tycker jag....
11 april 2013
Osignerad kommentar

Om inte barnen får med sig läsning hemmifrån tror jag att det är väldigt svårt för skolan att få dem att upptäcka läsningen.

10 april 2013
Osignerad kommentar

Hade du läst mer hade du kanske också stavat bättre

10 april 2013
Kommentar av Maria Göranson

Alla som kommer till högstadet "kan läsa" i den bemärkelse att de kan avkoda texten och förstå vad det står. Men läsförståelse handlar om mycket mer än så. För att kunna förstå helheten i en text, kunna plocka ut det viktigaste, tolka budskap så krävs det att man har tränat mycket på att läsa. Om man ska bli BRA på det måste man göra det hemma också. Inte bara i skolan. Det är precis som med allting annat, om man tränar blir man bättre. Vi lärare kan ge läsläxor, men vi kan inte fysiskt tvinga eleverna att läsa hemma. Därför är föräldrarnas roll jätteviktig.

/Lärare på högstadiet

11 april 2013
Kommentar av Anonym

"Hade du läst mer hade du kanske också stavat bättre".

Så lågt och onödigt, hälsningar från en dålig läsare som stavar perfekt. Sambandet är inte så enkelt som översittare vill hävda.

11 april 2013
Kommentar av Mia

Förstår inte heller vem det syftar på. Bra rutet , Anonym!

11 april 2013
Kommentar av Mia

Skolans del, HAna. Ja. så tillvida att många som inte kan läsa när de går ut nian kanskew har någon form av läshandikapp. Här måste skolan ta sitt ansvar i större utsträckning!

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Lena Niklasson
Det är skolans uppgift att lära eleverna läsa. Punkt och slut. Rolighetskravet kommet ur tanken om hjärnans behov av utmaningar och betyder inte som det används i både reportaget om uppsatsen och inläggen, underhållning. Om man inte har en lärarkåre som läser skönlitteratur, hur kan man då tro att elever ska läsa och framförallt tycka att det är viktigt att läsa? Förstår man inte att det finns ett samband mellan läsande lärare och läsande elever, ja då förstår man inte mycket. Förstår man inte heller allvaret i att man kommer in på lärarutbildningen med näst intill noll poäng på högskoleprovet förtjänar man inte bättre skola och resultat än det vi i dag har. Det handlar inte om att glorifiera sitt eget föräldraskap eller visa att man negligerar eller inte förstår vad dyslexi är. Det handlar om allvarliga problem av strukturell art i dagens skola. Vi har den skola vi förtjänar.,,
11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Måste det ena utesluta det andra? Varför är underhållning något dåligt? Det är viktigt att lärare läser, men varför är det så viktigt att de läser just skönlitteratur? Barn gör som vuxna gör och ja, det är för jäkligt att läraryrket har så låg status.

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Karin Dahl
Min son klassades som dyslektiger. Men ritade underbara bilder, skrev fantastiska texter. Fick inga betyg, nu är han vuxen och dokumenterar sina jobb med både ord och teckningar. Vilket uppskattas mycket av våra kunder.
11 april 2013
Kommentar av Tina Duffy
För nybörjare så klart men knäcker man läskoden någorlunda snabbt väcker det också den fortsatta läslusten.
11 april 2013
Kommentar av Tina Duffy
Tycker egentligen inte att det är skolans ansvar att göra läsningen rolig. Inspirerar lärarna till det är det bra men tror mycket på att det sist och slutligen är föräldrarna som sitter och tragglar hemma med sina barn. Bok Akademins läsborgarmärken är suveräna och gratis. Allt som uppmuntrar till läsning är bra, vägskyltar och reklamblad från leksaksaffärer, precis allt där det finns något skrivet Lekar där man ser något som börjar på...
11 april 2013
Kommentar av Kåkå Olsen

Jag tycker att skolan har ett jätteansvar - de måste ha resurser och kunskaper för att kompensera för läsovana hem. Allt annat är egentligen oacceptabelt. Vi kan naturligtvis tycka att alla föräldrar borde si och så men sanningen är att det finns föräldrar som inte kan, vill eller orkar.

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Katharina Törnqvist
Dessutom så är jag övertygad om att den andra artikeln ni har på Litteraturmagasinet om genusperspektiv på litteraturutredningen är något på spåret.
11 april 2013
Kommentar av Katharina Törnqvist
Det finns ju ingen anledning att vara tykna mot masteruppsatsen. Det är väl toppen om det går att vetenskapligt förankra problemet för att komma till lösning. Jag blev i alla fall mycket nyfiken på uppsatsen. Sedan hoppas jag att det inte var jag som fick det att framstå som att man bör sätta Kafka i händerna på nybörjarläsaren? Är det ordförråd vi är ute efter så uppnås det inte genom kalle anka. Är det läsovana barn som behöver stärka ordförrådet så skulle jag tipsa om HÖGLÄSNING. Det är A och O för att väcka intresse för berättelser. Jag tror inte vi får fastna i fällan att "bara man läser något så är det bra". Självklart hellre serier än inget alls, men yttrar vi det så så nöjer vi oss kanske med serier och då lovar jag att på högstadiet så har det inte räckt för att ha läsförståelse. Svenska lärarna på högstadiet plockar väl fram Kafka, Lagerlöf eller Strindberg? Det blir ett stort steg från Kalle Anka, men lite närmare om man är van vid, låt säga, Maria Gripes böcker. Självklart gör det skillnad om föräldrarna har trott att det räcker med serier eller om skolan och andra vuxna visat på vad som finns att läsa.
11 april 2013
Kommentar av enligt O

En bra svensklärare ser att serier är en bra ingång till annan läsning och anstränger sig sedan för att hitta böcker som eleven kan uppskatta och läsa vidare i. Då krävs det att läraren läser och att det faktiskt ses som en del av arbetstiden för svensklärare. Vi kan inte begära att lärare på sin fritid ska läsa böcker som passar för läsovilliga elever.

10 april 2013
Kommentar av Mia

Varför inte? Många här hävdar att det bara är skolans ansvar att lära barnen att läsa. Detta måste ju då gälla även för läsovilliga elever. I så fall hävdar jag att det ingår i lärarens arbetsuppgifter att ta fram böcker som passar för ALLA elever.

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Därför måste lärare få tid att göra detta. Idag dränks de i tusen andra uppgifter. Fram för mer betald lästid - både för lärare och (skol)bibliotekarier.

11 april 2013
Osignerad kommentar

Skriver sent i degatetn. Kåkå skriver att lärare måste få tid att leta fram lämpliga bäcker. Håller helt med. För ett tag sedan fick jag hjälpa specialpedagogen på min sons skola att polcka fram läpmplig DAISY-litteratur. Hon hade fått ett häfte om c:a 6 A¤-sidor och hann helt enkelt inte med. Eftersom det är en f-6 skola så var det svårt att hitta litteratur som skulle passa även för de mihnsa men roligt hade jag!

5 augusti 2013
Skriv svar
Kommentar av Ulrika Fåhraeus
Det är lätt att skuldbelägga föräldrar för allt de inte hinner eller orkar med. Ingen föräldrageneration har lagt mer tid och engagemang på sina barn som den nuvarande, ändå finns det alltid en massa att klandra dem för. Ska jag ha dåligt samvete för att mitt barn inte läser, trots att jag läser? Vi lever i en tid då datorer och mobiler äger barnens uppmärksamhet och jag känner mig ganska maktlös inför det.
11 april 2013
Kommentar av Mia

Då jag och min kursare skrev vår magistseruppsats 2011 valde vi att skriva om barns fria läsning och skön- kontra faktalitteratur. Vi intervjuade en del barn och ställde bland annat frågan vad läsning är. Vi fick alla möljiga svar och inget är4 rätt eller fel. Läsning är vad läsaren påstår att det är. En del av svaren löd: Böcker, dagstidningen, faktatidskrifter, textTV, fling- och mjölkpaketet etc. Nej, Ulrika du ska inte ha dåligt smavete för att ditt barn inte läser! I en av intevjuerna jag nämner ovan fanns en kille som inte ville läsa. Hans mamma bar hem bok efter bok åt honom, kanske av oro och i all välmening men resultatet blev att han tog ännu mera avstånd. När hans kompisar började rabbla uypp det som jag skriver ovan, vad läsning är fick denna grabb en aha-upplevelse. HAn strålade mot oss och utbrast: "Men då läser ju jag också". Läsning för honom var förknippat med böcker och just böcker väckte ett motstånd hos honom.

11 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Kåkå Olsen
Favorit i repris: Johan Unenge om vikten av lästräning: http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/johan-unenge-efterlyser
11 april 2013
Kommentar av Suzana Aliu
Inte för att vara sån, men krävs det verkligen en uppsats på master nivå för att komma fram till detta? Visste redan detta och efterlever det som lärare. Är ännu inte förälder, men är medveten om att barn behöver goda läsförebilder;)
11 april 2013
Kommentar av Kåkå Olsen

Nja, uppsatsen är en policyanalys av litteraturutredningen och efterföljande medierapportering då jag ville undersöka det offentliga samtalet OM pojkar och pojkars läsning. Resultaten pekar mot att det är pojkarna som problematiseras i stället för skolan och samhället och mina punkter är en del av lösningen.

10 april 2013
Kommentar av Kåkå

Sen tänker jag så här: problemet är inte nytt men ingen verkar vilja LÖSA det, så förhoppningsvis kan en uppsats ge lite hjälp på traven.

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Stefan Nordin
Tänk om sveriges föräldrar kunde lägga en femtedel av den tid de lägger på sina barns idrottsaktiviteter på sina barns läsning. Det skulle göra enorm skillnad. Kanske skulle jag slippa få höra att läsning är "bögigt" när ungarna kommer till skolbiblioteket om pappa visade att han förutom att gapa vid en fotbollsplan även kan läsa en hel bok.
11 april 2013
Kommentar av Rebecca Jusmo
Vår pojk hatade att läsa, han är snart 9, och givetvis grämde det mig (svensklärare med läsning som hobby, med mer än 0.1 på HP). Jag tog med honom till bokhandeln där han fick förkovra sig och där läste jag högt för honom på baksidan av böcker han tyckte såg roliga och spännande ut. Detta var på jullovet och nu läser han själv en stund i böckerna innan han somnar plus att han läser i skolan och nästan kan följa med texten på TV:n. Självklart handlar det om hur det presenteras, sedan kan jag tycka att läsläxan som han hatar kan göras på ett annat sätt: vem vill läsa samma text hemma 3 gånger som fröken redan läst högt i skolan 1 gång och alla barn vill inte läsa om en nallebjörn?
11 april 2013
Kommentar av Kåkå

<3 !! Så! Just så!

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Ellinor Hemå
Jag ser inget behov av att göra på olika vis för mina söner jämfört med för min dotter. Det var bra tips som jag är övertygad om att de fungerar lika väl oavsett kön på både barn och förälder. Ett annat tips är att visa barnen andra läsande barn. En av mina söner är exempelvis med i en bokklubb. Ett annat tips är att använda böcker på samma vis som fika eller gosedjur (eller mobil !) - skicka alltid med minst en bok till utflykter, på resan, på övernattningen med skolan eller idrotten, vid besök hos läkare osv. Dessutom räddar det många situationer som kan bli stökiga för både barn och förälder annars.
11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Jag kom just att tänka på "Döda poeters sällskap". Pojkar som samlas och samtalar över böcker. Så fint!

10 april 2013
Osignerad kommentar

En helt underbar film! JAg grät floder i slutet.

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Katharina Törnqvist
Jag tycker det är bra att det diskuteras hur vi ska få pojkar att läsas. Men det här är lite för enkelt. Bara föräldrarna börjar läsa så börjar barnen? Är det verkligen svaret på hela frågan? Jag tror att det är mer komplicerat än så faktiskt. En stor del av problemet är också läsförståelsen, inte inlärningen av ord mm. Så att läsa vad som helst fungerar inte riktigt heller. Vill man nå läsförståelse så måste man också utmana sig i sin läsning. En hel del av barnen KAN läsa, men förstår inte vad de läser. Det är ett problem som förtjänas att tas på allvar. Det går inte bara att från skolans håll säga att föräldrarna ska börja läsa lite av Läckberg då och då.
11 april 2013
Kommentar av Kåkå Olsen

Det är inte hela svaret, men det är en del av det. Jag är övertygad om att var sak har sin tid: Det är lättare att börja läsa svåra saker om man får börja på sin egen nivå än om någon helt plötsligt kommer och sätter Kafka i händerna på en. Man måste ju få börja någonstans, eller hur? Att läsa för svåra saker är inte heller att bli utmanad eftersom man är chanslös från början. Om valet står mellan "serier" och "inte läsa alls" - är verkligen "inte läsa alls" bättre? Med serierna har man i alla fall en utgångspunkt - även som förälder: "Jag vet ju att du gillar ... så jag tror att du hade tyckt om ..."

10 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Lena Niklasson
Samma svammel igen.,, gör läsning roligt???!!! Heliga enfald och dumhet går tydligen an inte minst när man skriver en uppsats på masternivå. Först och främst måste skolan ha lärare av båda könen som läser. En av fyra lärare läser mer än ett par skönlitterär bok om året vilket egentligen säger allt. Därefter: läs böcker i skolan. Läs med eleverna! Diskutera det ni läser! läs högt och läs under alla skolåren och minst 1h i veckan. Först få kan det börja hända grejer. Å andra sidan kommer man in på lärarutbildningen med 0,1p på högskoleprovet så tillhör man knappast läsarnas skara.
11 april 2013
Kommentar av Kåkå Olsen

Det är ju det jag säger: Barn gör som vuxna gör (och allra helst som föräldrar av samma kön). Naturligtvis har skolan ett JÄTTEansvar och det är dags att de börjar ta det ansvaret. Och självklart ska läsning vara roligt? Man lär sig ju ingenting av tråkiga saker! Och mest lär man sig när man har roligt tillsammans med andra.

10 april 2013
Kommentar av Mia

Jisses, Lena Niklasson, det var ord och inga visor!I så fall är jag och min kursare cokså dumma i huvudet enligt dig, eftersom vi trycker på att allt blir mycket enklare om man tycker att det man håller på med är roligt! Danska BEeth Juncker som är professor vid Damarks biblioteksskola skriver att "detroliga öppnar vi9ssa upplevelse-, insikts-, och kunskapsvägar. Det tråkiga stänger dem". Källa: "Barns bibliotek- nya villkor, nya utmaningar, nyan teorier, nya begrepp" ingår i "Barnet,platsen, teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld". Red. Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren, Louise Limberg.Personligen tycker jag att det är tråkigt att du har den synen på läsning som du ger uttryck för här ovan men det får stå för dig. Själv tycker jag att läsning är bland det roligaste som finns och jag brinner för barn och deras läsning. I mitt arbetet som bibliotetkarie försöker jag förmedla denna glädje!

11 april 2013
Kommentar av Mia

*Barnet, platsen, tiden ska det vara och inget annat.

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Ja, om rolig läsning är "enfald och dumhet" förstår jag att allt färre läser och att läsfärdigheten sjunker som en sten.

11 april 2013
Kommentar av Kåkå

Eller snarare, om inte läsning tillåts vara o.s.v.

11 april 2013
Kommentar av Mia

BRa sagt Kåkå!

12 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Maria Forsblom
Res bort. Min tonåring läser bara på utlandsresor men då läser han massor.
11 april 2013
Kommentar av Bo-Göran Hedberg
Instämmer till fullo i alla 7 punkterna! :-)
11 april 2013
Kommentar av Eva Olsson
Intressant och visst är det fel att se ner på det som inte är sk "fin" litteratur, som exempelvis serier. Jag minns när Enid Blytons Femböcker, om de fyra ungarna och en hund, togs bort från skolbiblioteken trots att den generationen barn älskade dem, för de var inte "fina" nog. Idag har böckerna omvärderats av andra orsaker, men det var inte aktuella den gången. Då var det "finheten" som gällde. Om den som vill läsa inte får läsa bäcker han/hon gillar, hur ska vi då förvänta oss ett intresse i den aktiviteten?
11 april 2013
Kommentar av Elisabeth Vikman
Jag skulle vilja peka extra på det där med annat än vanliga böcker. Min äldste son kom i och för sig igång efter att jag högläst Terry Pratchett men den yngsta dissade allt vad läsning hette tills jag satte manga i händerna på honom. Jag tror bestämt att serier är en underskattad litteraturform.
11 april 2013
Kommentar av Sten Rönnberg
Hur har vi det med vuxna förebilder (ynglingar, män och gubbar som läser?
11 april 2013
Kommentar av Peter Dickson
Lustigt. När jag var en liten kille ville mina föräldrar mest av allt att jag skulle läsa mindre och spela lite mer fotboll.
11 april 2013
Kommentar av Kåkå

En tråkig, men vanlig, attityd som fanns kvar på sina håll även när jag var liten (och som ekar in i nutiden, om man ser till statistiken).

11 april 2013
Kommentar av Mona-Lisa

Kanske är det dags att fråga pojkarna vilka skönlitterära böcker de tycker om att läsa och att uppmuntra nya unga författare att anpassa sitt skrivande till dem! Facklitteratur och skönlitteratur är lika viktiga och vi behöver båda. Visst vill vi ha empatiska, fantasifulla, sociala pojkar/män i samhället! Där tror jag att de skönlitterära böckerna för barn och ungdomar är oslagbara.

11 april 2013
Skriv svar
Kommentar av Staffan

Det skrivs för mycket litteratur av kvinnor för kvinnor. När det kommer enstaka lättlästa böcker om män som hundraåringen och Ove då blir de succéer i hela befolkningen. Titta på vilka som sitter som manusgranskare på förlagen.

10 oktober 2013
Kommentar av Kåkå

Det är ett moment 22: Förlagen vill ju ge ut sådant som säljer och då är det enklare att rikta sig till målgrupper som man vet köper - utöver det att all utgivning, med få undantag, är en chansning. Ove hade lika gärna kunnat floppa.

Därtill upplever jag att vi inte riktigt vågar prata om vad män läser och vad män vill läsa (och nu pratar jag om detta i generella termer) och därför stannar presentboktipsen vid "Köp en biografi till pappa/maken/brorsan/sonen!" och en och annan bestseller (t.ex. Ove) i stället för att plöja lite djupare (och sluta lägga värderingar i de fynd vi gör).

30 december 2013
Skriv svar
Kommentar av bibbatant

En punkt: varför måste i nutida svenska barnböcker i regel alltid flickorna vara de fiffiga hjältarna som löser problemen, pojkarna är vanligtvis fega och känslosamma?? Papporna är känslosamma och mammorna sitter vid datorn. Sen finns det i bästa fall också en mormor som spelar fotboll...Vilka klichér!Inte undra på att pojkarna läser!

8 oktober 2013
Kommentar av Bibbatant

Alltså förlåt - jag menade förstås att inte att undra att pojkarna INTE läser!

8 oktober 2013
Skriv svar
litteraturmagazinet.article_165706.comments
ANNONS
 LitteraturMagazinet debatt 

Johan Unenge efterlyser mer engagemang i barns läsning

Lästräning lika viktigt som idrottsträning

Det är dags för alla föräldrar att börja engagera sig lika mycket i sina barns lästräning som i deras idrottsträning. Det tycker författaren och läsambassadören Johan Unenge. "Om samma engagemang som man kan finna runt idrottsarenor fanns i läsning skulle läslusten inte ha halverats på fem år som medierådet redogjorde för nyligen. Det är dags för alla föräldrar att stretcha och gå in och röra runt i barnens bokhyllor."

Läs mer ...
 Relaterade artiklar 
Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre

Litteraturutredning får kritik av docenten Gunilla Molloy

Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre

Det är inte skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar. Problemet är större än så. Det är hela samhällets värderingar som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det anser Gunilla Molloy, docent vid Stockholms universitet. I tidningen Dagens Nyheter skriver hon ett debattinlägg (8 april 2013) där hon kritiserar den statliga Litteraturutredningen för analysen kring pojkarnas sjunkande läsförståelse. Frågan borde analyseras ur ett genusperspektiv, anser Gunilla Molloy. Hon påpekar att det helt enkelt anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller.

Läs mer ...

SCB:s kurva pekar neråt

Allt färre män läser böcker

Män läser allt mindre. Minst läser pojkar och unga män i ålder 16-24 år. Bara 12,7 procent i den åldergruppen ägnar sig åt bokläsning varje vecka.

Läs mer ...

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Recensioner barnböcker

Ninna får ett syskon

Recension: Ninna och syskongrodden av Matilda Ruta

”Det är väl klart att du måste ha kalas”

Recension: Min bästa väns kalas av Kristina Murray-Brodin

En bok om en hjulande mormor

Recension: Tant Vildas magi av Emma Holmgren

Vardagsrealistisk skildring av den där veckan innan barnbidraget

Recension: Veckan före barnbidraget av Elin Johansson

En stilfull lektion i empati

Recension: Veckan före barnbidraget av Elin Johansson

En flod som leder både till drömmar och verklighet

Recension: En flod av Marc Martin

En talande bok utan ord

Recension: Simbassängen av Ji Hyeon Lee

En saga om schizofreni

Recension: Flickan, mamman och demonerna av Suzanne Osten

Barnfantasy med syskonkärlek i fokus

Recension: Nyckeln till Hinsides av Albin Alvtegen

Härlig fantasy för barn som briljerar med både enkelhet och gråskalor

Recension: I monstrens rike: De förhäxade barnen av Johanna Strömqvist

Könstillhörighet som ämne i två nya böcker för unga

Recension: Om jag var din tjej och George av Meredith Russo och Alex Gino

I Guds sköna värld

Recension: Leta och peka Bibeln av Julia Stone

Ett gosigt monster att ta till sitt hjärta

Recension: Monstret i natten av Mats Strandberg

En vingklippt historia

Recension: Fåglarna och vi av Joar Tiberg

Världar och folk som möts, i skogen och i staden

Recension: Hallahem - Sveket vid sjön av Susanne Trydal

Monsterskolan i serieformat övertygar inte

Recension: Välkommen till Skogsbingelskolan av Mårten Melin

Zkräck, zpänning, zombier

Recension: Zombiefeber av Kristina Ohlsson

Händelserik berättelse om äventyr och uppfinningar

Recension: Mino och Micke - Mörka bergens hemlighet av Kjell Thorsson

Charmigt om sökandet efter en cool morbror

Recension: Noa får en liten morbror av Louella Bergman

Fantasifull men medioker barnboksdebut

Recension: Odjuret vaknar av Ola Lindholm

Ensamt monster söker vän!

Recension: Det ensamma monstret av Chris Judge

Feminism i populärversion

Recension: Feminism pågår av Elin Lindell

En charmerande och originell antihjälte

Recension: Vem som helst utom Ivy Pocket (Första boken om Ivy Pocket) av Caleb Krisp

Augustnominerat äventyr

Recension: Ishavspirater av Frida Nilsson

Hög mysfaktor hos Annika Thor

Recension: Dit ljuset inte når av Annika Thor

Om sorg för de små

Recension: Ska det vara så här? av Peter Schössow

Lindenbaum har barnet i centrum

Recension: Doris drar av Pija Lindenbaum

Ljuvlig bok om barns påhittighet

Recension: Den fantastiska rufsitufsen av Beatrice Alemagna

Spännande fortsättning

Recension: Hemligheternas hus 2 - Bestarnas kamp av Chris Columbus

Spökhistoria som framkallar rysningar

Recension: Galgbacken av Ewa Christina Johansson
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Chefredaktör: Hanna Modigh Glansholm (tjänstledig)
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.LittMag 2.15.7.onlyNewEditons