Anna Wahlgrens dotter skrev bok om sin uppväxt
Uppgörelse med "världens bästa mamma"
Den 4 januari utkom "Felicia försvann" - en barndomskildring som direkt blev hett diskussionämne. Det är nämligen barnuppfostringsgurun Anna Wahlgrens dotter som i bokform berättar sin version av hur det var att växa upp med den kända mamman.
– Det är stort tryck på boken, vi har väldigt mycket förbokningar, berättade Maria Såthe, pressansvarig på Weyler forlag, när boken precis hade börjat att säljas.
Enligt Maria Såthe fanns boken redan hos nätbokhandlare och i enstaka bokhandlar i Stockholm den 4 januari.
– Men det kommer att ta ytterligare några dagar innan den finns hos fler handlar i Stockholm och ute i landet kan det ta ännu längre tid, sa hon.
7000 exemplar var redan bokade av bokhandlar och webshopar i samband med boksläppet.
I boken anklagar Felicia Feldt sin mamma för alkoholmissbruk, grov vanskötsel och både psykisk och fysisk misshandel. Relationen med mamman har under många år har varit sårig och de har flera gånger brutit kontakten.
Efter att ha läst skildringen inser man att boken knappast kan göra relationen mellan mor och dotter värre – den verkar liksom inte kunna bli värre. Felicia Feldt slåss i stället för rätten att vägra försonas.
Det enda av bokens innehåll som släpptes i förväg var ett kort utdrag: "En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?
Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om."
Det fortsätter i boken: "För när hon håller så där om min haka så skickar jag allt mitt hat som jag har. För mig själv, i min egen tystnad."
Felicia Feldt är Anna Wahlgrens tredje barn av nio (men en bror dog).
Enligt förlaget är hennes bok "en skildring av en barndom och de spår den har satt i den vuxna kvinnan".
Scrolla ner för kommentarer
Starkt gjort, Felicia. Jag har alltid haft en känsla av attAnna W inte är så perfekt mamma som hon själv vill framstå som. Det är också typiskt att det kommer kommentarer om försoning och frågor om du skrivit om hennes bra sidor också. Människor är så rädda, så blint villiga att försvara etablerade auktoriteter. Jag hade själv kända föräldrar, vet hur jävligt det kan vara.
Svara på kommentar
Nej, du tolkar fel, det handlar inte alls om rädsla. Om någon som hatar dig skulle beskriva vem du är så skulle jag inte ta det på allvar heller... INGEN människa är enbart dålig. INGEN människa är enbart bra. Så är det bara! Min uppväxt var skit men jag skulle aldrig gå så lågt att jab började hata för det...
Nej, du tolkar fel, det handlar inte alls om rädsla. Om någon som hatar dig skulle beskriva vem du är så skulle jag inte ta det på allvar heller... INGEN människa är enbart dålig. INGEN människa är enbart bra. Så är det bara! Min uppväxt var skit men jag skulle aldrig gå så lågt att jab började hata för det...
Skriv svar
Är det Anna W själv som skriver under signaturen Marie här under tro?
Svara på kommentar
Vad är du för en människa egentligen? Varför önskar du att det är Anna själv som skriver? För att du inte vill se fler sanna sidor av situationen, eller? Sluta larva dig så är du snäll!
Lugna ner dig så är DU snäll.
Jag är en väldigt snäll och trevlig människa, ingen kommer ha anledning att skriva en hatisk bok om mig hihi :)
Sa jag att jag önskade att du är egentligen är Anna? Nej, jag frågade om det var så. Läs om, läs rätt.
För det första så påstår du att jag inte är lugn. Jag är lugn som en filbunke. Läs om och läs rätt...ditt sätt att insinuera att det är Anna själv som skriver mina inlägg är är en låg debatteknik och är svår att tolka som annat än att du önskar att ingen står på hennes sida... Det är inte snällt gjort. Du kanske inte är så snäll som du tror...
Visste inte ens att detta var en debatt haha!
Jag vet ABSOLUT INGENTING OM ANNA W, om hennes barn eller om boken och bryr mig inte heller :D min kommentar här över skrev jag lite snabbt i min lilla paus från studerandet! Roligt att den väckte debatt haha. Synd att du tog åt dig där på andra sidan skärmen <3
Skriv svar
P.S. Till Felicia: Att titta på en människa genom hatiska ögon blir aldrig en rättvis bild. Har du kommit ihåg att även beskriva hennes bra sidor? Och du, om du är en personlighet som kan sluta prata med en annan människa i tre månader så säger det en hel del om vem du är...och du, har du tänkt på hur det här påverkar dina barn negativt? För att inte tala om den övriga syskonskaran och familjerna? D.S.
Svara på kommentar
Det finns de som bryter totalt med sina anhöriga. Det kan det finnas en god anledning till.
Självklart, men det betyder inte att man har rätt att hata och sprida sina egna hatiska känslor för att påverka andra. Hatar man någon så är det dags att granska sig själv... Lev och låt leva!
Skriv svar
Tråkigt är det när folk låtsas att de själva är perfekta. Felicia beter sig som, tycker jag, en självisk liten unge som vill tjäna pengar på att hennes mamma har haft framgång i livet. Hennes egen författarkarriär har väl inte gått så bra hittills... Ser fram emot när hennes barn pekar ut alla hennes brister och vilken skada det gjort dem...
Svara på kommentar
När Jan Myrdal skrev hatboken om sina föräldrar tyckte jag det var toppen - jag var ung och upprorisk själv. När Felicia väljer offentligheten känns det mer...sorgligt. Hoppas det kan komma något gott ur detta. Världen behöver mer kärlek och försoning - inte mer hat.
Svara på kommentar
Håller med dig, Klarin!
Skriv svar
Wow vad spännande! Vad skulle man inte göra för att komma över ett förhandsex!
Svara på kommentar
Eftersom Anna Wahlgren utger för att vara expert på barnfrågor, så tycker jag att det är bra att någon av hennes barn beskriver sin uppväxt. Det behöver inte handla om hat och hämnd. För ett misshandlat barn kan det vara en upprättelse att få berätta sin historia
Skriv svar
Böcker vi väntar på
Varför vara lycklig när du kan vara normal?
Av Jeanette Winterson
Fallet Thomas Quick. Att skapa en seriemördare
Av Hannes RåstamLitteraturMagazinet tipsar
Boktoppen maj 2012
Journal 64
Av Jussi Adler-Olsen
Kråkornas fest
Av George R R Martin
Handbok för glada gubbar
Av Dag Sebastian AhlanderPockettoppen maj 2012
Jag är Zlatan Ibrahimovic
Av David Lagercrantz
Sök på LitteraturMagazinet
Senaste recensionerna
Fotograferat strandäventyr för de yngsta
Recension: Nalla och Björn åker till havet av Kajsa Lindström
Aktuella recensioner
Fotograferat strandäventyr för de yngsta
Recension: Nalla och Björn åker till havet av Kajsa Lindström
Syskon utforskar stjärnhimlen på egen hand
Recension: Stella - en prinsessa bland stjärnorna av Marie-Louise Gay
Varken spännande eller läskigt – bara vämjeligt splatter
Recension: Skalpelldansen av Jenny Milewski
Känslofylld novellsamling berör
Recension: Om att gråta sig till sömns och annat trams av Roza Takiporian
Formen överskuggar innehållet
Recension: Jag är på anstalt: fotnoter till ett ickeskrivet verk av Friedrike Mayröcker
Om tejprullar, Sarkozy och en oskriven roman
Recension: Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten
Irene Huss hamnar i skottlinjen mellan kriminella gäng
Recension: I skydd av skuggorna av Helena Tursten
Nej, världen behöver inte mer hat som någon skriver. Ett sätt att komma framåt på den vägen vore att behandla barnen väl och inte lägga locket på när någon far illa.