Eldfågeln
Jaha, då var vi framme vid del 7, ”Eldfågeln” i serien Amulett av Kazu Kibuishi. Det är alltid lika spännande när det kommer en ny del och kampen blir tuff här hemma om vem som skall få läsa den först. Båda mina söner, såväl som jag själv, älskar denna serie. Jag kan redan nu avslöja att serien inte avslutas med denna del, som tur är. Faktum är att den inte heller lär avslutas i och med del 8 utan serien planeras att omfatta 9 delar innan den är färdig.
Kazu Kibuishi bor i Seattle med sin fru och sina barn. Han har haft stor framgång med serien Amulett här i Sverige såväl som i USA. Nämnas kan att del 1 ”Stenväktaren”, del 3 ”Molnsökarna” och nu senast del 6 ”Flykten från Lucien” alla har vunnit första pris i Bokjury-tävlingen inom seriekategorin, välförtjänt enligt mig. I Sverige är det Hegas som ger ut böckerna och de har klassats under kategori 3 ”För dig som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket” för del 1 till och med del 5. De två sista böckerna del 6 och del 7 har höjts till kategori 4 ”För dig som vill lära dig några svåra ord och ett språk som ställer lite högre krav på ordförråd och grammatik”. Jag kan dock säga att jag är 50 år och uppskattar serien och mina söner, just nu 11 år och 15 år, gör det också. De har följt serien ända från början även om den yngsta började med del 1 något år efter det att den kom ut på svenska 2011.
I ”Eldfågeln” fortsätter kampen mot Älvkungen. Emily försöker fortfarande lära sig förstå sin roll som stenväktare och läras sig styra sin amulett som blir allt starkare och verkar ha ett eget liv. Samtidigt följer hon med Trellis till ön Algos för att försöka förstå hans barndom och vad som egentligen hände mellan honom och hans far Älvkungen då för längesedan. Oväntad hjälp får de från en av Älvkungens för detta legosoldater nämligen Gabilan som tidigare var anlitad för att döda Trellis. Samtidigt måste Emilys bror Navin, numera kommendör för motståndsrörelsen, ta sig till Valkor via Frontera för att träffa Väktarrådet. En resa som inte visar sig vara helt bekymmersfri.
Dags att kalla in experten, min son Joar snart 11 år!
DG - Vad tycker du om serien Amulett?
JG - Jag tycker den är bra!
DG - Vad är det som är bra?
JG - Det är mycket fantasy och den är spännande.
DG - Du har ju läst alla böckerna, vad är det som driver dig att läsa dessa?
JG - Att få veta fortsättning och se hur det går för Emily, Trellis och Navin.
DG - Det är ju en grafisk serie vad tycker du om att det är så mycket bilder?
JG - Jag gillar det! Men det går nästan för snabbt att läsa ut den, kunde istället vara lite mer text och längre bok.
DG - Kommer du läsa del 8 när den kommer?
JG - Ja, självklart!
Jag håller helt med Joar i hans åsikter. Det jag gillar främst är de alldeles underbara illustrationerna. Visa heluppslag är nästan som konstverk och färgsättningen är varm och mjuk. Den är nog också ganska lättläst då den genomgående skrivs med versaler som ger luft i texten. Det är också härligt papper och tryck med rejäl marginal så den blir lättläst utan att man behöver ”knäcka” den i ryggen. Det uppskattar jag!
Serien Amulett, så även del 7 ”Eldfågeln”, är alldeles ypperlig läsning för barn runt 10-årsåldern som vill komma igång och få flyt på läsningen samt läsa något annorlunda, lite enklare än kapitelböcker. Det ger dem en härlig läsupplevelse där de kan få fart på läsningen och erövra känslan av att sluka en text och samtidigt ofta få vända blad vilket jag tror ger dem stor tillfredsställelse och självförtroende. Det har jag märkt på mina egna barn, men jag har även hört det från andra föräldrar som blir överraskade över barnens läslust och med vilken hastighet de slukar dessa böcker.
Denna gång är det Joar som får sätta betyg och han ger ”Eldfågeln” 4 DG (JG)! Nu väntar vi alla tre med spänning på del 8…
Avdelning: Serier Taggar: #recension #barn #fantastik
Gråt i mörker
Året är 1981. Jag är 16 år gammal och skall börja på gymnasiet. Då ger Rabén & Sjögren ut den allra första Sten Wall deckaren tillika Björn Hellbergs skönlitterära debut. Vid den tiden läste jag inte så mycket deckare, inte så många böcker överhuvud taget för den delen. Så kul då att Lind & Co har valt att i samarbete med författaren ge ut en nyutgåva av Sten Walls första fall ”Gråt i mörker”.
Avdelning: Spänning Taggar: #kriminalroman #recension #deckare
Kommentera
Den trettonde bomben
Då har man läst ut Mats Svenssons debut inom genren technothriller. Boken heter ”Den trettonde bomben” och är en förhållandevis kort men väldigt tät berättelse som utspelar sig här i Sverige. Med ett omfång på 252 sidor är det en av de kortaste böcker jag läst på länge. Är det ett problem? Normalt inte skulle jag vilja påstå, snarare det motsatta. I just detta fall är det dock faktiskt ett problem då jag vill ha mer, mycket mer.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #technothriller
Kommentera
Varsel i mörkret
Skräcknoveller är härligt att läsa. De passar lika bra en regnig sommardag som en stormig höstkväll. Dessutom är de korta och intensiva vilket gör att man lättare finner tid att sätta sig ned och läsa. Att de även innehåller en skruvad knorr som skickar kalla kårar utefter ryggen gör ingen besviken. Jag har nyligen läst en novellsamling, ”Varsel i mörkret”, bestående av 12 noveller utgiven av det nybildade förlaget Ekström & Garay som jag tänkte berätta om.
Avdelning: Skräck Taggar: #recension #noveller
Kommentera
Midsommarnattsdrömmar
Det var också ett sammanträffande! Midsommarhelgen är över och min senaste bok är utläst. Kanske inget speciellt i sig men boken jag läste var ”Midsommarnattsdrömmar” av Bengt Ohlsson. Det blir lite mer av en kul tillfällighet. Midsommarhelgen bjöd oss på både sol och regn. Bjuder då Ohlssons senaste roman oss på ömsom vin och vatten?
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #kollektivroman #generationsroman
Kommentera
Jägarinnan
Jag har ett stort intresse av att läsa böcker som utspelar sig i kontexten av 2:a världskriget. Det gäller både fiktion såväl som fakta. Nyligen läste jag en roman som på ett oerhört bra sätt kombinerade båda varianterna nämligen ”München” av Robert Harris men den återkommer jag till i ett annat blogginlägg. Nu skall jag nämligen skriva om ”Jägarinnan” av Kate Quinn. Hon har tidigare givits ut på svenska med boken ”Kodnamn Alice” (vilken sålts i över en miljon exemplar), även den på Harper Collins.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #2:a världskriget
Kommentera
Bara människa
Nu var det tyvärr ett tag sedan jag läste ”Bara människa” men då jag redan skrivit om ”Sovande jättar” och "Gudarna vaknar" vilka är de båda föregående böckerna i serien om Themisfilerna vill jag ändå fullfölja med detta blogginlägg om den tredje boken samt passa på att sammanfatta serien som helhet.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #SF
Kommentera
Redovisningsavdelning Marviken
Så var det dags för Sveriges Tom Clancy, Lars Wilderäng, att släppa en ny spänningsroman. Jag kan avslöja att det blev två dagars intensiv och njutbar läsning av ”Redovisningsavdelning Marviken”. Författaren har en unik gåva att trollbinda mig med sina berättelser och därmed leverera en stark läsupplevelse. Återstår för mig att försöka förmedla till er vad det är som gör att jag fastnar för hans böcker.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #technothriller #SF
Kommentera
Institutet
Jag har läst i stort sett allt som kommit ut på svenska av Stephen King. Det har blivit ganska många tusen sidor av härlig läsning. Tyvärr kan det ibland vara lite variation i kvaliteten. Även bra böcker kan ha dåliga passager och främst är det tyvärr avslutningarna som jag stör mig på. De har nämligen en tendens att bli för bombastiska. Allt skall släppas fram i det frigörande slutet och de onaturliga inslagen blir bara för mycket. Jag har nu läst hans senaste översatta roman ”Institutet”, skall han lyckas bättre denna gång?
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #thriller
Kommentera
Den söndrade jorden
När man läser om en ny trilogi som av The Guardian benämns som en gåva till vår kultur samt att alla de ingående delarna tre år i rad tilldelats Hugo Award, då väcks alla cylindrar till liv. Kan det verkligen vara så bra, frågar jag mig? Det måste jag naturligtvis ta reda på och beställde recensionsexemplar från Norstedts. Här kommer nu mitt utlåtande.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #dystopi
Kommentera
Anne Franks dagbok
Anne Franks dagbok måste var en av de mest lästa ungdomsböckerna. Många är de läsare som fått ta del av hennes berättelse från andra världskriget då hennes familj tvingades gå under jord och gömma sig för tyskarna under två långa år innan de blev avslöjade. Vad de hade gjort? Inget, de var judar. Boken gavs ursprungligen ut 1947 och på svenska 1953 så man kan säga att det var på tiden den gavs ut som grafisk roman i samarbete med AFF (Anne Franks Fond).
Avdelning: Serier Taggar: #recension #grafisk roman #andra världskriget #förintelsen
Kommentera
Wonder Woman - Antologi
Jag har tidigare skrivit om två av dessa excellenta antologier (Batman och Jokern) som Egmont ger ut på svenska för den svenska marknaden. Det är DC Comics som står för originalet. Nu har turen kommit till den största kvinnliga superhjälten inom DC världen nämligen Wonder Woman, som dessutom hade sitt 75-års jubileum några år tillbaka.
Avdelning: Serier Taggar: #recension #grafisk roman #kvinnlig superhjälte
Kommentera
Folk med ångest
Fredrik Backman är för många förknippad med den underhållande romanen ”En man som heter Ove”. En bok jag själv uppskattade mycket att läsa. Filmatiseringen med Rolf Lassgård var även den sevärd. Mest uppskattar jag nog ändå Fredrik Backmans socialrealistiska bokserie om det fiktiva glesbygdssamhället Björnstad, ”Björnstad” och ”Vi mot er”, som nu HBO Nordic skall göra TV-serie av. Där ser jag verkligen fram emot en fortsättning. Under tiden får vi hålla till godo med en ny roman av det mer skruvade slaget, ”Folk med ångest”.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension
Kommentera
De försvarslösa
Jag har här på min blogg tidigare skrivit om boken ”Kolibri”, den första delen om polisen Anna Fekete, som utspelar sig i ett nordligt Finland. Jag minns att jag uppskattade den mycket och att den var ett positivt tillskott till scandinavian noir. Nu har jag läst den andra delen, ”De försvarslösa”, och vill delge er min läsupplevelse.
Avdelning: Spänning Taggar: #recension #kriminalroman
Kommentera
Tomten ge mig bara hårda paket
Då var det den 22:a december, dan före dan före dopparedan. Julen närmar sig med stormsteg. Vad kan då passa bättre än att dela mitt blogginlägg från Vertikals då det har bäring på både julen och böcker.
Tomten, ge mig bara hårda paket...
Så har du några paket kvar att köpa, tänk på att en bok är aldrig fel att ge bort!
P.S. för tips på böcker kolla gärna här på min blogg...
Avdelning: Taggar: #böcker #försäljning #julklappar
Kommentera
Vei - Bok 2
Ni kanske minns att jag 2018 skrev om serieromanen ”Vei - bok 1” av Sara Bergmark Elfgren och med illustrationer av Karl Johnsson. Om inte så kan jag upplysa er om att jag gillade den skarpt. Den enda nackdelen som låg dem i fatet var väl att jag önskade mig mer än dessa 160 sidor. Nu får jag just det för under 2019 släpptes ”Vei - bok 2”. Inte nog med att det är en helt ny avslutande del, den har nästan en halv gång fler sidor, drygt 220, jämfört med första boken. Det är som en härlig dröm som går i uppfyllelse. Motsvaras förväntningarna? Läs vidare så kommer svaret!
Avdelning: Serier Taggar: #recension #grafisk roman #mytologi
Kommentera
Gudarna vaknar
I vintras skrev jag om den första boken i serien om Themisfilerna, ”Sovande jättar”. Den tog mig med storm. Inte bara på grund av det fantastiska driv berättelsen hade utan även beroende på den form i vilken den skrevs. Korta kapitel med utdrag ur Themisfilerna, mest bestående av intervjuer och reflektioner och nästan ingen löpande narrativ text. Dessutom var det en story som utmanade min fantasi och fick mig att sådär nyfiket titta upp mot stjärnorna på himlen.
Avdelning: Fantastik Taggar: #recension #SF
Kommentera
Bungalow
Jag minns åren runt millennieskiftet när Åke Edwardson varje år släppte en ny kriminalroman om kommissarie Erik Winter. Det var något man alltid såg fram emot. Inte bara för den spännande läsupplevelsen utan även för fascinationen i att han har samma födelsestad som jag, Eksjö. Nu har åren gått och vi är båda äldre vilket jag märker när jag läser hans senaste roman ”Bungalow”. Romanen ligger långt ifrån böckerna om Erik Winter. Den är mycket mer känslosam och lågmäld, känns nästan som ett manifest. Blir romanen för den skull tråkigt och saktfärdigt? Jag skall här försöka ge dig min bild av läsupplevelsen.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #roman #alkoholism #uppväxt
Kommentera
