Skrivande om skrivande

Bok- presentation:	Skrivande om skrivande
Författar- presentation:	Elena Raviola
Häftad Finns i lager, 446 kr

Det sker inte så ofta men i början av sommaren droppade det ned en faktabok i brevlådan. Boken kom från Studentlitteratur och heter ”Skrivande om skrivande”. I detta fall är boken främst inriktad på akademiskt skrivande och arbetsprocessen bakom samt vilken roll skrivandet har i det dagliga arbetet som forskare på universitet eller högskola. ”Skrivande om skrivande” är en antologi under redaktörskap av fyra forskare inom ämnesområdet företagsekonomi nämligen Benedikte Borgström, Jenny Helin, Maria Nordbäck och Elena Raviola. För att utröna bakomliggande faktorer till skrivandet, dess metoder och genomförande har de haft andra forskare och journalister såväl som skönlitterära författare och en koreograf till sin hjälp. För att ge er en inblick i den samlade kompetens och erfarenhet som kommer till tals i boken kan nämnas några av de bidragande författarna såsom Barbara Czarniawska, Mats Alvesson, Göran Rosenberg och Björn af Kleen förutom då att redaktörerna själva har bidragit med var sitt kapitel.

För att göra det lättare för läsaren har redaktörerna pedagogiskt organiserat boken i fyra delar. Del ett heter ”Den skrivande upptäcktsfärden”, del två ”Författaren”, del tre ”Att skriva det upplevda” och slutligen del fyra ”Inspirerande genrer”. Utöver det identifieras också tre olika teman som återkommer genom boken och dessa är; skrivprocessen, skrivande former och skrivandets politik. Jag kan ärligt säga att boken spänner över stora och svåra ämnen och det är inte helt lätt att ge en introduktion till alla aspekter i en bloggrecension. I och för sig kanske det inte behövs, här finns så många intressanta ”trådar” att alla kommer hitta något som är givande just för dem. Boken är dessutom inte nödvändig att läsa i ordning från första till sista sidan utan man kan fritt röra sig mellan olika kapitel helt efter behov och önskemål men där redaktörerna ändå har bidragit med en struktur.

Några gemensamma synpunkter kommer dock fram och en är att läsandet är oerhört viktigt för skrivandet. Läser man mycket blir det också enklare att skriva själv. Genom läserfarenhet får man som författare större känsla för språket och större självförtroende som författare vilket gör att man vågar ta ut svängarna. Det i sin tur gör att skrivandet blir mer varierat och innovativt till glädje för både läsare såväl som författare. En annan synpunkt som diskuteras i de flesta kapitlen är språkets makt. Det kan vara politiskt makt eller akademisk makt, genom författarens publicering och titel, men det kan också vara makt genom språkbruket. Att sätta namn på begrepp, att skapa kontext eller att bara skriva om något förändrar just det man skriver om eller skapar en uppfattning (ibland även missuppfattning) om vad som egentligen åsyftas med texten. Det kan göra det akademiska skrivande oerhört svårt och komplext då man ofta eftersträvar att förhålla sig objektiv och stå utanför det ämne man bedriver forskning om. Frågan som väcks är då om detta alltid bör eftersträvas när man använder skrivandet mer som en metod i forskningsarbetet (läs mer i Ester Barinagas kapitel tio och Jenny Helins kapitel elva). Väldigt spännande tankegångar! Ytterligare en aspekt från boken som jag vill lyfta fram är diskussionen kring värde och tillförlitlighet med akademisk publicering. Roland Paulsen och Mats Alvesson för en diskussion om detta i kapitel nio som är mycket intressant, speciellt för mig som arbetar på ett forskningsbibliotek. Hur fungerar den vetenskapliga granskningen, vilket värde har den vetenskapliga forskningspubliceringen och till vem skänker den ett mervärde. Björn af Kleen säger under sitt samtal med Maria Norbäck i kapitel arton att hans journalistiska skrivande skiljer sig från det akademiska i form av att han är populistisk inriktad. Når inte hans text läsarna så fyller den ingen funktion och då är det inget annat än ett misslyckande. Mycket djärvt och utlämnande och kanske något värt att fundera på även i forskningspubliceringen. Hur når man läsaren, vilka läsare når man samt hur kan man nå olika grupper av läsare med sitt forskningsresultat? Efter att ha läst det artonde kapitlet blev i varje fall jag så pass intresserad av Björns skrivande att jag direkt köpte hans bok ”Jorden de ärvde”.

Så vad tycker jag då om ”Skrivande om skrivande”. Eftersom jag arbetar inom akademin så var det mycket intressant läsning. Allt var inte tillämpbart för mig personligen men boken bidrog med många nya tankar och mycket nytt lärande som jag kommer ha glädje av. Jag tycker också att boken mycket väl kunde vara kurslitteratur inom många olika utbildningar främst på doktorandnivå. Dessutom tror jag att även studenter, journalister och andra skribenter kommer ha stor behållning av att läsa boken. Skrivandet är en så pass stor och viktig del av det akademiska arbetet att kunskapen om genomförandet och metoden måste prioriteras. Naturligtvis är det svårt att sätta betyg på boken så det får bli ett sammanvägt helhetsbetyg och det blir 3 starka DG! Är du intresserad av skrivande så läs ”Skrivande om skrivande”!