SmåLit 2018

Så var det då dags för den tredje upplagan av den lokala litteraturfestivalen ”SmåLit”. Förra året var jag tyvärr förhindrar att närvara så det kändes spännande att se hur det skulle vara denna gång. Nytt för denna den tredje årgången av litteraturfestivalen var att den nu omfattade tre dagar fredag, lördag samt söndag och att dagarna var fördelade på tre olika orter Jönköping, Värnamo samt Nässjö. Nu börjar det verkligen utveckla sig till en Småländsk angelägenhet.



För mig var det först och främst en stor skillnad i att lokalen (Jönköping) denna gång inte var Spira utan Jönköpings stadsbibliotek. Hur upplevde jag det? Ärligt talat lite besviken. Spira bjöd på mer öppna, ljusa och inspirerade lokalutrymmen. På Stadsbiblioteket blev det lite mer utspritt och trängre enligt min upplevelse. Fast en fördel är att besökarna kommer till biblioteket och där finns även hela den vanliga samlingen att ta del av. En tanke bakom litteraturfestivalen ”SmåLit” är att skapa inspiration till läsning, då är det bra att de som inte just ville köpa någon av de böcker som utställarna bidrog med enkelt kunde låna med sig en annan bok hem. För även om det var mycket folk som vandrade runt fanns det möjlighet att leta upp en intressant bok ur samlingarna och sätta sig för att läsa.



Efter att ha gått runt i cirka 30 minuter var det dags att gå på samtalet mellan Åsa Moberg och Björn Kohlström. Det var en mycket trevligt och intressant samtal väl förberett av Björn där vi bland annat fick lära oss att Åsa skriver bäst i affekt och då gärna under sömnlösa nätter. Det har gjort att hon lyckats få fram det hon vill ha sagt och därmed givit henne en framgångsrik karriär. Björn frågade också Åsa om hennes avsaknad av akademisk utbildning och om det har hindrat henne i hennes skrivande. Åsa svarar då att hon inte ser det så utan snarare har hon utvecklat ett bredare synsätt och det har varit henne till stor hjälp. Men hon är inte sen att även skänka tacksamhet till de som hjälpt henne såsom framförallt Birgitta Stenberg, hennes pappa men även kollegan Karl Vennberg. Något som Åsa också sa som fick mig att tänka till var hennes ifrågasättande av att det så ofta var domedagsprofeter som hyllades. Varför är det så svårt att nå ut med det positiva i vårt samhälle? Ja, det undrar faktiskt jag också… Vill du veta mer om Åsa Moberg så kom hon i höstas ut med boken ”Livet”.



Nästa programpunkt jag besökte var en paneldiskussion kring gränsöverskridande fantastik som hölls av Eva Holmquist vår lokala fantastikförfattare med deltagande av Lupina Ojala, Sten Rosendahl och Elin Holmerin. Där diskuterades fantastikens möjlighet att bryta gränser och se verkligheten ur ett annat perspektiv. Bland annat var de överens om att det gav dem som författare möjligheten att bryta mot klichéer, konventioner och de förväntningar som vi tar som självklara och har så svårt att bortse ifrån. En fördel är att man kan använda dessa kontroverser, göra dem till det normala och det utan att det blir själva huvudhistorien utan något som bara är självklart i den världsbild man skapar. Författarna var helt eniga i att det fanns en ljus framtid för denna genre då vårt samhälle och vår världsbild hela tiden förändras. Det enda tråkiga men denna paneldiskussion var att den inte hade så många besökare som den förtjänade vilket jag tyckte var synd. Är det fortfarande så att fantastiken möts med misstänksamhet (speciellt från vuxna) trots att den som genre är så oerhört viktigt och nydanade i sitt sätt att ifrågasätta och utmana vårt samhälle såväl som vårt tänkande. Dessutom är genren viktig för denna litteratur når verkligen ut till våra ungdomar.



För att summera så var det en intressant dag. Här fanns mycket att lyssna till och ta del av. Som besökare möttes man av inte bara av böcker och författare utan man underhölls med musik såväl som litterär dans. Även för de minsta fanns det flera aktiviteter att delta i. Bland annat kunde de lyssna till spännande högläsning men även få tips på hur man kan skapa sin egen superhjälte av självaste Elias & Agnes Våhlund vilka står bakom succéböckerna ”Handbok för Superhjältar”.



För att avsluta denna blogg så hoppas jag att detta är ett arrangemang som nu efter tre år verkligen är här för att stanna. För framtiden önskar jag dock att det fanns lite fler ”större” förlag representerade. Det är alltid kul att få gå och titta på nya böcker och förhoppningsvis bli så inspirerad att man köper med sig ett nytt läsäventyr hem. Gärna också lite vidare författardeltagande där besökarna kan få möjlighet att samtala med dem. Som bokbloggare (recensent) önskar jag också att det skulle finnas något forum eller programpunkt där vi som är intresserade av litteratur kan få samlas och diskutera samt ge boktips till varandra och besökarna.

Slutligen blev jag lite ”starstruck” då jag fick möjlighet att få hälsa på självaste Sara Bergmark Elfgren!