Ulf Malmqvist - LitteraturMagazinet

 Litteraturblogg: Ulf Malmqvist 

Visa standardvy Visa omslagsvy

 

Ny poesi från Österbotten

Bildspråket är expressivt. Svärtan uttrycksfull"

Nicko Smith: Hki Rött
Nicko Smith: Bipolära skeppsbrott i Österbotten

Den finlandssvenske poeten Nicko Smith debuterade i fjol med ”Hki Rött” och redan under vårvintern publicerade han sin andra diktsamling: ”Bipolära skeppsbrott i Österbotten”. Utgivningstakten är imponerande. När jag läser honom tänker jag på Åke Hodell och de andra så kallade konkretisterna, de som gärna förde in den visuella framställningen av dikten som ett poetiskt tillägg. Nicko Smith låter stundtals bokstäverna ta plats på arket, som gemener och versaler utslitna ur ordet och dikten. Ögat och tanken får på något sätt upptäcka och återskapa språket igen – hitta ordet och sammanhanget.
   

Men för att ta det från början: ”Hki Rött” är en väldigt urban diktsamling. Den rör sig i kvarter med ”matutdelningsköer”, ”tysta tiggarhörn” och ”inkassoångest”, ett slags stadens baksida, oavsett stad. Men här rör det sig om Helsingfors, Helsinki, Hki. Tonläget är högt uppskruvat. Nästan varje enskild rad är sin egen utsaga, där påstående läggs till påstående. Bildspråket är expressivt. Svärtan uttrycksfull. Här finns Gasmasksvart, Mjölksvart, Schackmattsvart och Stjärnsvart. I detta glimmar ljusen från en avlägsen himmel och från flimrande tv-apparater. Poeten anspelar på ”svartvita Aki Kaurusmäki filmer” och visst blänker det i den regnvåta asfalten, där poeten rör sig genom Helsingfors. Han registrerar, noterar och går vidare.
   

I sin andra diktsamling fortsätter Nicko Smith sitt lustfyllda utforskande av det expressiva bildspråkets möjligheter, men nu i en mer pastoral miljö: ”Långt bortom/storstadsångestens/överfyllda tomhet”. I den föreliggande samlingen rör sig poeten över hela Österbotten. ”Tiderna förändras” hävdar Nicko Smith och förklarar att förr (i antikens Grekland) ansågs bipolär syndrom vara en gudagåva. Nu behandlas den med till exempelvis litium eller neuroleptika. ”Jag har dykt ner till bottnarna och klättrat upp till topparna i sjukdomsbilden som funnits ända sedan mina ungdomsår” förklarar poeten i sitt förord. I den senaste diktsamling blir anslaget mer centrallyriskt och det uppskruvade tonläget dämpas en smula.


När poeten fyller en hel sida med ordet ”Mani”, skrivet tätt och utan mellanslag - då hugger det till i läsaren. Men när han några sidor senare hävdar: ”Stjärnljuset på min panna/Änglavinden söker andetagen” så förstår läsaren någonting av de bottnar och toppar som Nicko Smith beskriver i sitt förord. Det är i gestaltningen av detta som ”Bipolära skeppsbrott i Österbotten” blir en angelägen diktsamling.
 


Avdelning: Poesi Taggar: #Österbotten #Bipolär #Bildspråk #Konkretister
14 april 2018
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera
 

Var är Gud i e-boken?

Plötsligt kan det stå ett dallrande och upphöjt "älskar" på en enskild rad"

Det är någonting med radbrytningar just nu.

I Dagens Nyheter den 16 februari hävdade Jonas Thente att en välplacerad radbrytning är som att möta Gud. Han tog Katarina Frostenssons radbrytning
"en
våg"
ur diktsamlingen "Stränderna" som ett föredömligt exempel på detta.

Nyligen tillkännagavs det att Gunnar D Hanssons "Tapeshavet" är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris. "Äntligen" lockas jag utropa! I metadikten "Glasört, jordrök" brottas poeten med den oskrivna dikten och tvingas erkänna: "Helt krasst:/det hela har gått snett från början och då hjälper inga snygga/ radbrytningar i världen."

Jag har laddat ned några angelägna diktsamlingar som e-böcker. Det finns just nu över 600 diktsamlingar på den digitala bokhyllan i nätbokhandeln. Jag tänker att det är behändigt att kunna bära med sig poesin i fickan - i mobilen. Det låter sig göras. Hela Prousts romansvit ryms redan där.

Men så är det det där med radbrytningar. Plötsligt infaller radbrytningarna lite hur som helst på mobilskärmen. Plötsligt kan det stå ett dallrande och upphöjt "älskar" på en enskild rad, trots att ordet inte tillnärmelsevis har en sådan upphöjd ställning i diktsamlingens pappersförlaga.

Var är Gud i e-boken?
 


Avdelning: Poesi Taggar: #radbrytning #e-böcker #Nordiska rådets litteraturpris
2 mars 2018
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera
 

Du måste läsa för ditt barn!

och du kan redan nu börja formulera frågorna som kommer att utveckla ditt barn till en reflekterande läsare"

Du måste läsa för ditt barn. Du har läst i tidningen att Sverige sjunker i Pisa-mätningarna med avseende på bland annat läsförståelsen. Förklaringarna till detta är många, men en av anledningarna är enligt läsforskaren Caroline Lidberg att vi inte har någon tradition av att föra textsamtal i skolan. Hon menar att eleverna tidigt knäcker läskoden, men att de vid fjärde och femte klass tappar i textförståelse eftersom de inte har någon uppövad förmåga att ställa frågor till texten och läsa mellan raderna. ”Vi har ingen som helst tradition av att föra textsamtal” hävdar hon i det senaste numret av Lärarnas Tidning (1/14). Därför har eleverna svårt att ta till sig texterna när de blir längre och mer krävande.
   Det är just därför du ska läsa för ditt barn från tidig ålder. Du ska läsa och du ska fråga. Du ska ställa tolkningsfrågor och värderingsfrågor utifrån boken ni läser. Tolkningsfrågornas svar finns mellan raderna i boken. De kan till exempel undra över hur huvudpersonen känner sig i en viss situation. Värderingsfrågorna uppehåller sig utanför texten och kryper in under huden: skulle du vilja vara kompis med huvudpersonen?
   Rigmor Lindö är inne på samma spår i boken ”Det tidiga språkbadet” (Studentlitteratur): ”När de börjar läsa på egen hand nöjer de sig inte med att läsa ´på raderna´ utan kommer att ställa frågor till text och bild och använda sig av de strategier som de fått smaka på som lyssnare under förskoleåren. Detta är en effektiv metod för att ge alla barn möjlighet att utvecklas till reflekterande läsare som utvecklar en god läsförståelse.”
   Just därför ska du läsa för ditt barn, och du kan redan nu börja formulera frågorna som kommer att utveckla ditt barn till en reflekterande läsare.
 


Avdelning: Barn Taggar: #Pisa-mätning #högläsning #läsförståelse
1 februari 2014
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera
 

Samma vita vardagsrum och samma höger

Texterna är barn av sin tid och naturligtvis är även det redaktionella arbetet präglat av den tid som såg de sju volymerna tryckas"

Vi är i full gång med att packa inför flytten och har insett att vi måste göra oss av med en bokhylla. En av åtta. Snacka om ångest. Hur ska urvalet göras? Vad ska bort? Det är i det ögonblicket som jag står och tummar på de sju banden av ”Den svenska litteraturen”, översiktsverken från 80-talet under redaktionell ledning av Sven Delblanc och Lars Lönnroth. Allt finns ju på nätet nu för tiden – det är bara att googla – säger jag i min enfald till sonen, han som tillhör den generation som ”föredrar e-böcker” framför dammiga tunga översiktsverk. Det är han som förklarar för mig hur ovärderliga de sju banden är i jämförelse med Internet. Naturligtvis har han rätt. Allt finns förvisso på Internet, men det är ständigt föränderligt. De sju verken, som jag är på väg att gallra ut ur boksamlingen, är så mycket mer än en samling artiklar och essäer om den svenska litteraturen från forntid till 1980-tal. Här finns en kontext som är oföränderlig. Texterna är barn av sin tid och naturligtvis är även det redaktionella arbetet präglat av den tid som såg de sju volymerna tryckas. I en passage går det att läsa en beskrivning av samhället anno 1980: ”Vardagsrummen målades vita. Designern blandade i viss mån material och stilar men föredrog ofta räta linjer och vinklar. Det sköna utmanade det sanna som honnörsord. Högern grep det politiska initiativet. Börsmäklaren ersatte demonstranten som signifikativ tidstyp.” 35 år, men har någonting egentligen hänt under alla dessa år? Jag sparar böckerna och hoppas att när jag i framtiden tar fram dem och läser ovanstående citat ska kunna utbrista: ooo så mycket 80-tal! Men just nu är det samma gamla vita vardagsrum, samma börsnissar och samma gamla höger, även om den försöker kalla sig någonting annat.


Avdelning: Taggar: #Högern #80-tal #kontext
17 november 2013
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera
 

Tack för det Bodil Malmsten

Pennalismen på internatskolan känns bekant från de senaste veckornas tidningsrubriker"

”Jag slukar Bernhardböckerna” skriver Bodil Malmsten i DN´s Boklördag (7/9) och fortsätter: ”de skakas om, de blandas till en livsfarligt berusande Bernhardcocktail.” Bokförlaget Tranan gav för ett par år sedan ut hans fem självbiografiska romaner i en vacker samlingsvolym. Omslaget tolkar jag som en krossad spegel, där jag i skärvorna kan ana mitt eget ansikte. Inspirerad av Bodil Malmstens text slänger jag mig över ”Självbiografierna” och försöker sluka dem. 475 sidor borde jag kunna plöja på en helg – det har hänt förut. Nu är det söndag kväll och jag är på sidan 39. Människorna i Salzburg har sprungit in i tunnlar vid flyglarmen och avlidit långt innan de första bomberna kreverat. Illusionslösheten har spridit sig bland befolkningen. Pennalismen på internatskolan känns bekant från de senaste veckornas tidningsrubriker. Jag känner att Thomas Bernhard inte är den författare som jag kommer att sluka, men jag kommer omsorgsfullt att läsa varje ord i hans självbiografier. Tack för det B.M!


Avdelning: Fakta
8 september 2013
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Bok-
presentation:
I syner
Författar-
presentation:
Seamus Heaney
På väg : Dikter
Seamus Heaney
Vattenpasset
Seamus Heaney
Dit man hör
Seamus Heaney

Seamus Heaney 1939-2013

På 80-talet introducerade det lilla förlaget Fripress den irländska poeten Seamus Heaney på svenska. Det blev tre tunna häften som ganska snabbt hamnade på reahyllorna, till glädje för en fattig litteraturstuderande. ”Fältarbete” (1986) och ”Hagtornslyckan” (1988) var även diktsamlingar tolkade i sin helhet – något som kändes som en ypperlig generositet från förlaget och översättaren Roy Isakssons sida. Urvalsvolymen ”Grönt ljus” (1989) fördjupade bilden.

   En av Heaneys mer berömda dikter heter ”Tollundmannen” som inleds med orden ”En dag kommer jag att resa till Aarhus/för att se hans torvbruna huvud”. ”Det måste vara en felskrivning” säger intendenten på Silkeborg Museum när jag visar henne Seamus Heaneys dikt: ”Han hittades strax intill Silkeborg och har efter en tur till Köpenhamn legat här på museet. Aarhus har sin Grauballeman.”
   Jag märker genast en viss rivalitet men också en besvikelse över att nobelpristagaren inleder sin dikt med de försmädliga raderna. Jag befinner mig på resa i Jylland och har så när styrt kosan till Aarhus när en vänlig dansk förklarar sakernas förhållande för mig; var de respektive mossliken befinner sig. Landskapet äger en dramatisk skönhet. Vägen plöjer fram genom dalgångar och åshöjder. Seamus Heaney skriver i sin dikt: ”Där borta i Jylland/i de gamla dråparsocknarna/kommer jag att känna mig vilsen,/orolig och helt och hållet hemma.” Dråparsocknarna ligger kvar, de radar upp sig utefter landsvägen, sömniga, var och en med sitt lilla stolta riktmärke tillbaka till en levande historia.
   Vid Silkeborg visar museet upp en imponerande samling av fornfynd och där Tollundmannen naturligtvis är det nav kring vilket allt kretsar. Han ligger i en glasmonter och tycks inkarnera uttrycket evig sömn. Hans fridfulla ansikte ger intryck av en man som med gott samvete sover efter en lång dags vandring. Snaran om halsen visar en annan historia. Museibesökarna viskar respektfullt i hans närhet. På en bild stoltserar Emil och Viggo Højland, de bröder som den 6 maj 1950 högg torv och som vid sin upptäckt ringde polisen i Silkeborg. Det befarade mordet var dock för länge sedan preskriberat. Nu vilar han i sin 2400-åriga sömn, ovetande om den bygdens son han förvandlats till. Allt tycks frid och fröjd om det inte varit för det försmädliga misstaget av Seamus Heaney. ”Det måste vara en felskrivning” upprepar museiintendenten och skakar bekymrat på huvudet.
 


Avdelning: Poesi
30 augusti 2013
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera
 

Bok-
presentation:
Nya hyss av Emil i Lönneberga
Författar-
presentation:
Astrid Lindgren
Inbunden
Finns i lager, 199 kr
Ida och Emil i Lönneberga
Astrid Lindgren

Grattis Emil!

Emil i Lönneberga fyller femtio år! Det gjorde jag också för några år sedan. På något sätt har vi färdats parallellt med varandra. Senast våra vägar korsades var för några veckor sedan. Jag introducerade Emil för mina förskolebarn på Rosengård i Malmö och jag gjorde det genom att visa Olle Hellboms filmatisering.

Inledningsscenen är klassisk: Emil springer för livet, i hälarna har han en mustaschprydd man. I sista stund lyckas Emil komma undan genom att springa in i ett litet skjul och låsa dörren inifrån. Utanför står despoten och skriker och bankar. Så långt in i filmen hann vi innan jag fick trycka på ”stop” och börja förklara, eftersom barnen var upprörda: vem var mannen med mustasch och varför jagade han ett litet barn??? Barnen blev inte lugnare av att jag förklarade att det var hans pappa. Snarare tvärt om! Det fanns mycket som behövde förtydligas och förklaras innan vi kunde titta vidare.


Emilfilmen blev ingen succé bland barnen. Pippi står däremot högt i kurs vad det gäller filmatiseringarna av Astrid Lindgrens böcker. Och då talar jag inte om den tecknade versionen. Varför är det så? Kan det vara den småländska landsbygden som spökar? När Ahmed, Ibrahim och Malak ska spegla sig och sina erfarenheter i Emil så blir avståndet för stort för att det ska kunna överbryggas. Ramels väg i Malmö och de småländska insjöarna som inbjuder till kräftfiske en månskensnatt är för väsensskilt för att identifikationen ska bli möjlig. Då är det lättare och rimligare att se sig som en rödhårig flicka som kan lyfta en häst på raka armar. Vad vet jag? Men grattis på födelsedagen Emil, må vi leva i hundrade år!
 


Avdelning: Barn
22 maj 2013
Profil: Ulf Malmqvist
 
Kommentera /Visa 1 kommentarer

Läs för mig pappa!

14 april 2013

En bok till varje pris?

12 mars 2013

Lyrikvännens nya dubbelnummer

12 februari 2013

Opsis Barnkultur

14 januari 2013

Feliz Navidad

22 december 2012

Litterär simultanförmåga?

28 november 2012

Barnböcker i ögonhöjd

22 november 2012

Lista recensioner av Ulf Malmqvist

Ulf Malmqvist

Brinner för mötet mellan barn och böcker

Ulf Malmqvist är pedagogisk utvecklare och litteraturvetare. Han är även verksam som lektör vid Bibliotekstjänst Barn & ungdom. Han brinner för mötet mellan barn och böcker och anser att lyriken alltmer blir en livshållning snarare än en litterär genre.

 Recensioner 
Lyckan att vara ett bokbarn

LitteraturMagazinets recension av Bokbarnet, Sam Winston

Lyckan att vara ett bokbarn

Hon vittnar om det fantastiska med att vara ett bokbarn, att vistas i en värld av berättelser"
Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5
Bilderboken är, när den är som bäst, en alldeles speciell konstform som förenar den konstnärliga bildgestaltningen med det litterära uttrycket. I sina lyckliga stunder frammanar den någonting som är en förening av både bild och text: en legering, någonting nytt som tvärsäkert berättar att 1+1=3. Nu presenterar Oliver Jeffers och Sam Winston sin personliga hyllning till boken och berättelsen och som myc...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Att kunna hålla smärtan stången

Åtel, Jörgen Lind
Skilsmässa, cancerbesked, skuld och sorg. Ett barn är inblandat i uppbrottet och slitningarna"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Betvingande gul poesi

Sju grenar, Katarina Frostenson
Finns det en möjlighet att läsa Katarina Frostenson utan att placera henne i den kontext som stavas Svenska Akademien? Ja, naturligtvis!"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Ett svindlande tidsperspektiv

Omega, Johannes Anyuru
Årtalen är viktiga. Tidsmarkörerna centrala. Men de rår inte på döden"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist
Oumbärlig dikt om dikt

LitteraturMagazinets recension av Till dikten, Malte Persson

Oumbärlig dikt om dikt

Och mitt i allt detta står Malte Persson och jonglerar med språket, utan att tappa ett enda ord"
Jag rannsakar mitt minne: när skrattade jag senast när jag läste en dikt? Poesi kan vara väldigt mycket, men inte så ofta en källa till munterhet. Thomas Tidholms dikter kan ofta locka till skratt. Werner Aspenström hade en komisk ådra som stundtals framträdde i hans poesi. När jag nu läser Malte Perssons ”Till dikten” så skrattar jag igen. Gång på gång. Malte Persson debuterade 2002 och har ...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Lyrikplåster och diktbandage

Orkidébarn, Eva-Stina Byggmästar
En ombonad dikt, nästan som ett slags lyrisk ljusterapi innan ljuset återvänder på riktigt"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Blytunga rader av risktagande

Fragment II, Lars Norén
Livsfarligt nära den förnumstiga sentensen som kan broderas på en väggbonad"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Nytolkade dikter från Tjörn

Tiarnia I-III, Pentti Saarikoski
Hos Tiarnia slipper vi den tunga sänklodsvokalen i mitten av Tjörn"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av En fanfar för bilderboken!, Oscar K.

Fördjupning och flärd för bilderboksälskare

Det är en lyx att ta del av vad forskare, kritiker och bilderboksskapare tänker kring bilderbokens teori och praktik"
Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4
Mellan hårda pärmar, ett ganska generöst sidantal och med ytterst kompetenta skribenter formar sig ”En fanfar för bilderboken” till en hyllning till den skönlitterära bilderboken. För alla oss som med lust och välbehag tar del av just denna litterära konstart bjuder den här boken på både fördjupning och flärd. Fördjupning i form av insiktsfulla reflektioner och spännande tankegångar ...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

De är så många och så duktiga

Möten med 18 svenska barnboksillustratörer, Ingmari Åkerman
Man kan även häpna över hur nära det var att Pija Lindenbaum blev teletekniker"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Det filosofiska anslaget bär genom hela boken

Öjvind och världens ände, Sara Lundberg
Mumma för det grubblande barnet i övre förskoleåldern – barnet som funderar över var världen tar slut och vad som kommer sedan"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

10 år med prinsessan!

När prinsessor går på zoo, Per Gustavsson
Per Gustavsson har ett mycket personligt uttryck i sina bilder"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av Det är inte min hatt, Jon Klassen

Sparsmakad prosa i filmiskt berättande

Där låter oss Jon Klassen sväva i en underbar ovetskap och det finns många samtal som kan ta sin början när boken är slut."
Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4
I havets djup har en liten fisk stulit en hatt av en stor, mycket stor men sovande fisk. När vi träder in i handlingen är den lilla fisken på väg i full fart mot sitt tänkta gömställe. Vad den inte vet är att den stora fisken har vaknat och vill ta sin hatt tillbaka. Det är så i Jon Klassens berättelse: läsaren vet mest och bäst, i synnerhet i jämförelse med den lilla fisken. Jon Klassen är en...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Klassiska sånger får hjälp av batteri

Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra - 50 sånger i urval och ackompanjemang av Johanna Hellsing & Klas Widén, Lennart Hellsing
Härliga helsidesillustrationer bjuder in läsaren till Hellsingland"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Härliga handböcker om djur och natur

Känn igen 25 myror och andra småkryp, Björn Bergenholtz
Dessutom får vi veta vad som skiljer ett småkryp från en insekt."

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Anna Höglund provar bilderbokens gränser

Om detta talar man endast med kaniner, Anna Höglund
Det är med andra ord mycket som sägs mellan raderna i boken – antydningar, tystnader, skrik"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av Ställ dig i kö!, Tomoko Ohmura

Haltande gestaltning bärs inte upp av bra idé

Deras karaktärer är fångade på ett ganska valhänt sätt"
Betyg: 2 Betyg: 2 Betyg: 2 Betyg: 2 Betyg: 2
I den här boken lyder vi uppmaningen och ställer oss i kö tillsammans med femtio olika djur. Varför vi köar vet vi inte, men någonting spännande är på gång – bara vi väntar. På uppslag efter uppslag illustreras de femtio djuren i en lång rad. Här finns tamdjur och vilda djur, djungeldjur och djur från savannen. För att fördriva tiden leker de lekar, utmanar varandra och smågnab...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Expressivt språkbrukande och dramatiska illustrationer

Buster vill städa, Marie Oskarsson
Dramatiken är stor i den här boken, något som Lisa Kleinschmidts illustrationer understryker med önskvärd tydlighet"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Storslagna panoraman i generöst format

Lilla björn på semester, Benjamin Chaud
Det är en mycket varm ton i berättelsen trots det uppdrivna berättartempot"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Brokig och unik antologi för barn

När Alice blev arg, Josephine Glad
Mellan bokens hårda pärmar samsas 16 författare och 12 illustratörer om utrymmet. Alla begår här sin skönlitterära debut"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av Tredje tecknet, Ingelin Angerborn

Mystisk nyckel i mysig rysare för unga

Inger Angerborn sparar inte på krutet när det gäller att kittla läsarens nerver och hon gör det med finess"
Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3
I berättelsens början, när hissen passerar bottenvåningen och fortsätter ned i källaren, kommer jag på mig själv med att hålla andan. Återigen presenterar Ingelin Angerborn en rysligt spännande berättelse med tydliga och markerade övernaturliga inslag. Både läsaren och katten anar att någonting inte står rätt till i lägenheten där Olivia bor. Och allting tycks börja med at...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

En bok att färdas med genom åren

Första sagoskatten, Catarina Kruusval
Det vilar ett slags mild vänlighet över Catarina Kruusvals illustrationer, ungefär som hos Ilon Wikland"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

En god introduktion till Isols bildvärld

Numeralia, Isol
Jag är överväldigad av hennes förmåga att ge bildlösningar till Jorge Lujáns lyriska betraktelser av siffrorna"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Tidens tand har gått varsamt fram med Ludde

Ludde letar efter nalle, Ulf Löfgren
Ett tilltal som präglas av en tilltro till barnets kompetens att förstå nyanser och knasigheter"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av Vart ska du?, Jockum Nordström

Tre meter av underbart bildberättande

Alla som har läst böckerna om Sailor och Pekka är väl förtrogna med Jockum Nordströms säregna illustrationstekniker"
Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4
Mellan pärmarna på "Vart ska du?" viker sig en dragspelsbok. Fullt utdragen mäter den 1,5 meter. Eller också håller läsaren ihop den i ryggen och läser den som en vanlig bok – uppslag för uppslag. Det finns ingen medföljande manual, ingen läsansvisning, och innehållet ger heller ingen vägledning. Det går att slå upp en sida och börja läsa därifrån och sedan sluta när man ä...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Dramatiska turer när liten flicka möter stort lejon

Gömma lejon, Helen Stephens
Många av uppslagen uppehåller sig vid just detta, att betona kontrasterna stor och liten"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Roliga experiment och gammal skåpmat

Tom Tits roliga tricks, Klas Fresk
Tjusningen med boken är just detta: användarvänligheten"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Syskonkärlek trots allt

Kan jag med, Pija Lindenbaum
Det är i bilderna som värmen och humorn framträder"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

LitteraturMagazinets recension av ABC och alla de andra gökarna, Anna Höglund

En bok som vibrerar av kärlek till både bilden och språket

Det är bokstäverna som bokstavligen står i centrum av uppslagen, karaktärsfulla, med sin individuella prägel"
Det första jag gör när jag får en ny ABC-bok i handen är att slå upp bokstaven Q för att kolla hur författaren och illustratören har löst denna besvärliga bokstav i alfabetet. Oftast brukar det figurera en Qvinna som symbol för bokstaven. När Anna Höglund nu presenterar sin ABC-bok har hon valt att låta bokstäverna representera sig själva, med öga, näsa, mun och med armar, ben och inte s&ari...
LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Orden dansar över sidorna på hellsings manér

Cirkusloppor på luffen, Lena Sjöberg
Då ger jag mig hellre hän åt texten som aldrig kommer i närheten av ett nödrim eller en otakt"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Ljudhärmande språklust för de yngsta

Vad säger ett russin?, Anna Höglund
Anna Höglunds illustrationer håller sig i en dov färgskala och innehåller gärna ett nostalgiskt tilltal"

Läs recensionen ...

LitteraturMagazinets recensent: Ulf Malmqvist

Seendets poesi

Utskuret ur ett större träd, Eva Ström
'Gömmer sig ondskan i varje människa?' Den frågan ställer poeten när massakern på Utøya slår sönder sommaren 2011"

Läs recensionen ...

Recension av profil: Ulf Malmqvist

Recension av Skuggsidan, Per Gustavsson

Om rädslor – och om att övervinna dem

Det är inte alltid så lätt att följa Per Gustavsson i hans berättelse. Historien vindlar sig fram och de förvrängda rummen hoppar mellan olika perspektiv"
Ni känner säkert till Per Gustavssons böcker om den frimodiga Prinsessan eller hans böcker om Prinsen – de är omåttligt populära bland bokslukarna i förskoleåldern. Annars kanske ni har sett hans bilder i Kamratposten. Hans nya bok handlar varken om prinsar eller prinsessor. Den handlar om Ragnar och den handlar om rädsla. Redan på första uppslaget konstaterar författaren att solen skiner och att det är l&arin...
Recension av profil: Ulf Malmqvist

En diktning utan yviga gester

En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, Tua Forsström
Hennes röst är lågmäld och hennes diktion är vemodig"

Läs recensionen ...

Recension av profil: Ulf Malmqvist

Närgångna porträtt av tuffa och smarta småfåglar

Stora mesboken, Stefan Casta
En härligt generös bok, främst genom sina vackra akvarellillustrationer men också genom all mer eller mindre nödvändig fakta"

Läs recensionen ...

Recension av profil: Ulf Malmqvist

Minimalistiskt – men med en värmande humor

Mamma borta, Chris Haughton
Humorn närvarande på varje uppslag, inte minst i det cirkelberättande som slutuppslaget inbjuder till"

Läs recensionen ...

Recension av profil: Ulf Malmqvist

Recension av Snövit, Bröderna Grimm

Sagan får en lyster av sällan skådat slag

Gotik, klassicism och japansk populärkultur möts i illustrationerna som ofta tar hela uppslagen i anspråk"
I ett stort och underbart generöst format visar den franske konstnären och illustratören Benjamin Lacombe sin tolkning av Bröderna Grimms saga. Med tusch och pensel låter han Disneys schablonvärld fara åt fanders och ger sagan en lyster av sällan skådat slag. Hos Benjamin Lacombe är det vita vitare, det röda rödare och det mörka lika svart som ebenholts. Jag tänker att den här sagan, just den här sago...
Recension av profil: Ulf Malmqvist

Att sätta bild på känslan

Känslornas pekbok, Hanna Albrektson
Hur många känslor finns det egentligen? Fjorton? Tjugoåtta? Femtiosex? Tusen?"

Läs recensionen ...

Recension av profil: Ulf Malmqvist

Sök i bloggen

 


Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB